Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korrespondensundervisning — skolan som kommer hem till eleven - Universiteten undervisar per korrespondens - Hermods, Brevskolan, NKI-skolan, LTK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20^0 KORRESPONDENSUNDERVISNING ______________________
anslutning till universiteten, närmast som ett led i den
s. k. University Extension,
»universitetsutbredning-en», för att göra universitetsundervisningen
tillgänglig även för dem som inte hade tillfälle att vistas vid
universitetet. Londons universitet har varit
föregångare på området och har korrespondenselever från
imperiets alla delar.
En mycket intressant variant av
korrespondensundervisningen finns i Australien, Nya Zeeland, Canada
och vissa stater i USA. Eftersom man på grund av vissa
områdens glesa befolkning inte kunnat ordna
folkundervisningen med fasta skolor, har man upprättat
små- och folkskolor per korrespondens, som årligen
»besökes» av tiotusentals barn. Undervisningen drives
av staten. Experimentet har betecknats som mycket
lyckat.
Den första »International Conference on
Correspon-dence Education» hölls i Victoria, British Columbia,
1938. Nya internationella kongresser har följt och det
har bildats en »International Council on
Correspon-dence Education».
Hermods, Brevskolan, NKI-skolan, LTK
I vårt land finns fyra större institutioner för
korrespondensundervisning. Hermods korrespondensinstitut
i Malmö, grundat 1898, undervisar i realskole-,
gymna-sie-, språk, tekniska, merkantila och jordbruksämnen
samt har 1953 börjat med vissa universitetskurser.
Brevskolan (grundad 1919, sedan 1949
Folkrörelsernas korrespondensskola, organiserad som ekonomisk
förening med Kooperativa förbundet,
Landsorganisationen, ABF, IOGT och TBV som delägare) i
Stockholm har bl. a. skapat korrespondenscirkeln (se
Folkbildningsarbete), ger undervisning i allmänbildande
ämnen samt har sociala, handels-, tekniska,
språk-och realskolekurser. NKI-skolan (Nordiska
Korrespondens-Institutet, grundat 1910) i Stockholm har
tekniska, handels-, sociala, psykologiska, språk-,
realskole- och gymnasiekurser samt kurser i teckning och
nyttokonst. LTK (Lantbruksförbundets Tidskrift
AB:s korrespondensskola, grundad 1943) undervisar i
samma ämnen som vid lantmannaskola,
lantbruksskola, lanthushållsskola, folkhögskola och realskola.
Vad som utmärker korrespondensundervisningen
till skillnad från andra studieformer är, såsom framgår
av namnet, att undervisningen sker skriftligt genom
undervisningsbrev på i regel 8-24 sidor, vilka brukar
innehålla övnings- och provuppgifter, som skall
insändas till institutet för rättning. I svaren ges många
gånger även råd och studiehjälp. Metoden stimulerar
till självverksamhet från den studerandes sida, och
korrespondensundervisningen har också med rätta
karakteriserats såsom en tillämpning av den moderna
arbetsskoleidén. Studiemetoden låter sig också väl
anpassa efter skiftande behov och önskningar. »Skolan
kommer hem till eleven» och börjar sin undervisning,
när eleven är fri från sitt arbete för dagen. Han
behöver sålunda inte avstå från sitt förvärvsarbete för att
gå i skola.
På senare år har flera intressanta försök blivit
gjorda att kombinera korrespondensundervisningen med
radiolektioner och med muntlig undervisning.
Radiotjänst har sålunda utgivit studiebrev till åtskilliga
språkkurser och föredragsserier i sociala, ekonomiska,
och andra ämnen. I de beredskapskurser för
hemvärnet m. m. som Brevskolan utgav från 1940 i samarbete
med militära myndigheter ordnades regelbundna
frågestunder och lektioner i radio.
Sedan 1942 har Hermods och NKI-skolan haft s. k.
korrespondensrealskolor på landsbygden (även
benämnda Robertsforsskolor, efter den ort där de
började). Dessa bygger på korrespondensskolornas
kurser och viss klassundervisning under lärares ledning
och avser att leda fram till realexamen.
Realskolekur-serna i övrigt avslutas ofta med en muntlig
preparand-kurs, vid vilken eleven några månader vistas på
skol-orten och får direkt undervisning i examensämnena.
På samma sätt avslutas ofta den ingenjörsutbildning,
som sedan 1930-talet bedrivits vid NKI och de senaste
åren även vid Hermods. Under prof. J. Elmgrens och
docent T. Huséns ledning har man vid NKI-skolan
introducerat psykologiska anlags- och intresseprov i
förening med studierådgivning och studieplanering. LTK
har i stor utsträckning kombinerat sina kurser med
muntlig undervisning.
Korrespondensstudierna kräver mycket av den
enskilde individen, i varje fall när de bedrivs vid sidan
om ordinarie arbete. Vill man nå resultat, måste man
ibland avstå från vissa nöjen eller hobbies. Det kan
också ta tid innan man lär sig anpassning till den
speciella studietekniken och får klart för sig att i det
frivilliga bildningsarbetet har man ingen lärare som
manar på utan man måste själv hålla piskan över
ryggen för att vinna resultat. Dessa svårigheter är nog
orsaken till att ett stort antal elever vid
korrespondensinstituten inte fullföljer sina kurser. I Sverige
anmäler sig årligen 250 000-300 000 kurstagare, men
endast ungefär en fjärdedel synes fullfölja sina kurser
inom rimlig tid. Åtminstone framkom ett dylikt
resultat vid den 1947 utförda s. k.
Medelbyundersök-ningen. Där hade under 15 år 160 av de ca 1 500
invånarna anmält sig till korrespondenskurser, men
endast 25 % hade fullföljt studierna.
För den som lär sig studietekniken är
korrespondensundervisningen dock ett mycket värdefullt
inslag i vårt lands skolväsen, yrkesutbildning och
folkbildning. Numera kan korrespondenselever erhålla
statliga stipendier för real- och
studentexamensstu-dier. Skolöverstyrelsen har också reformerat
student-och handelsgymnasieexamina, så att de bättre lämpar
sig för fritidsstuderande. Om stipendier m. m. för
studiecirklar se Folkbildningsarbete.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
