Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korstågen — en medeltida folkrörelse - Det första korståget till det Heliga landet - Miraklet i Antiokia och Jerusalems erövring - Ständiga strider, obetydliga resultat - Korstågens kulturella och ekonomiska betydelse för det västerländska samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2072 KORSTÅGEN ____________________________________
hemsökts av svår missväxt och hungersnöd, kom stora
bonderesningar till stånd. Präglade av extatisk
hänförelse satte sig redan på våren 1096 stora
människomassor i rörelse mot det Heliga landet. De illa
beväpnade och oordnade skarorna led oerhörda förluster
genom sjukdomar, hunger och strider, och flertalet
nådde inte ens Konstantinopel.
Det franska ridderskapet hade under tiden satt sig
i spetsen för en betydligt bättre organiserad aktion,
vilken ledde till vad man brukar kalla det första
korståget. Tusentals vapenföra män samlades under
korsfanorna i olika franska, italienska och tyska
provinser. Med män som Bohemund av Tarent, Raimond
av Toulouse, Robert av Normandie och den kanske
mest bekante, Gottfrid av Bouillon [bojåns,j, i
spetsen bröt de skilda kontingenterna upp efter det att
deras utrustning och organisation pågått bortåt
ett år.
Miraklet i Antiokia och Jerusalems erövring
Färden gick över Balkanhalvön och genom Mindre
Asien till Konstantinopel, där det östromerska rikets
härskare, kejsar Alexios, lyckades förmå sina inte
alldeles angenäma gäster att bli hans vasaller. På
vägen från Konstantinopel till Jerusalem intogs
Antio-ki’a, men denna framgång höll snart på att bytas i
nederlag, då korsfarama omedelbart inneslöts i
staden av den turkiske sultanens trupper och var nära
att betvingas av dessa på grund av svår hungersnöd.
Man gjorde emellertid nu det berömda fyndet av en
lans, med vilken Frälsarens sida enligt en
uppenbarelse skulle ha genomstungits av en romersk
legoknekt. Miraklet skänkte de kristna nytt mod, och
genom djärva utfall från den belägrade staden lyckades
man tvinga fienden att häva belägringen. Från
Antiokia fortsatte sedan härskarorna till Jerusalem, som
intogs genom stormning 15 juli 1099. Segern följdes av
ett väldigt blodbad på de otrogna och en
tacksägelsegudstjänst. Gottfrid av Bouillon antog titeln »den
heliga gravens beskyddare», och under hans ledning samt
efter hans död följande år organiserades under ledning
av brodern konungariket Jerusalem, en feodal
statsbildning, vars regent var vasall under påvestolen.
Ständiga strider, obetydliga resultat
Riket kunde äga bestånd tack vare en ständig
tillströmning av nya korsfararskaror från Europa, men
vid 11 oo-talets mitt blev de fientliga angreppen
starkare och de kristna led en rad motgångar. En påvlig
korstågsappell 1145 ledde till ett nytt stort
krigsföretag (det andra korståget) men framgångarna uteblev.
Snart föll även Syrien i de otrognas händer, varigenom
landvägen till Jerusalem spärrades, och 1187 kom det
hårdaste slaget, Jerusalems fall. Detta blev
anledningen till det tredje korståget, som i början tedde sig
lovande. Västerlandets tre främsta härskare drog ut i
spetsen för välrustade riddarhärar. Kejsar Fredrik
Barbarossa drunknade dock redan vid en
flodövergång i Mindre Asien och större delen av hans här
vände om. Rikard Lejonhjärta av England och Filip
August av Frankrike, som föredragit den bekvämare
sjövägen, lyckades intaga hamnstaden Akkon men
råkade därvid i tvist med varandra. Den franske kungen
återvände inom kort till Europa, och Rikard
Lejonhjärta misslyckades trots sin legendariska tapperhet
med huvuduppgiften att intaga Jerusalem, och sedan
han i ett stillestånd 1192 lyckats utverka rätt för kristna
pilgrimer att under tre år vapenlösa vallfärda till den
heliga graven, uppgav han hela företaget.
Sedan följde ytterligare en rad korståg, som varken
i omfattning eller betydelse kan mäta sig med de tre
första. Korstågstiden brukar anses sträcka sig fram
emot 1300-talet, den sista resten av kungariket
Jerusalem försvann med Akkons fall 1291, men även under
1300- och 1400-talen företogs krigståg i korsfararsyfte,
samtliga utan nämnvärt resultat.
Korstågens kulturella och ekonomiska betydelse för
det västerländska samhället
Med undantag av första korståget var de direkta och
avsedda resultaten i förhållande till kraftinsatserna
obetydliga och av kort varaktighet, men de indirekta
verkningarna blev desto betydelsefullare. Viktigast var
att Västerlandet kom i kontakt med de kulturellt
överlägsna grekerna och araberna. Inte minst i fråga om
statskultur, handel och industri stod araberna långt
före européerna. De nya intrycken och lärdomarna
fördes efter hand västerut och kom att spela en högst
betydande roll. Ett direkt inflytande rönte i
synnerhet konsten - inte minst litteraturen - och
vetenskapen. Ett synbart tecken på korstågens
kulturför-medlande betydelse har vi i en mängd arabiska lånord,
som alltjämt återfinns i de västerländska språken,
al-gebra, magasin, tariff, amiral etc.
En viktig följd var att den för de närmast
föregående århundradena karakteristiska isoleringen bröts.
De långa sjöfärderna, som ofta utgick ända från
trakterna kring nedre Rhen och England, banade väg för
en säkrare sjöfart och livligare samfärdsel. De mest
anlitade överskeppningsplatserna låg dock i
Nordita-lien. Persontrafiken kompletterades med handel med
Österlandets eftersökta produkter, t. ex. ädla metaller,
bomull, siden och kryddor. (Även förut okända
kulturväxter infördes, såsom majs, ris, vattenmelon och
aprikos.) De norditalienska städerna utvecklades
härigenom till rika handelsstäder, där
penninghushållning och en kapitalistisk organisation av näringslivet
började framträda, en utveckling som snart även
nådde sydtyska städer och Flandern.
Kulturellt och ekonomiskt har således korstågen
haft den största betydelse för det västerländska
samhällets utveckling.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
