- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 4. I - L (1697-2232) /
2095

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kryddväxter — att smaksätta vår föda - Kanel - Ingefära och kardemumma - Vanilj - Europeiska kryddväxter... - ...och svenska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRYDDVÄXTER 2095

Kanel

Som ett annat exempel på dessa förr så högt
skattade och därför handelspolitiskt betydelsefulla
kryddor kan nämnas kanelen. Det är den inre barken av
några arter Cinnamomum, ett släkte tillhörande
la-gerbärsfamiljen. Det är medelstora träd, inhemska i
tropiska Asien. C. zeylanicum från Ceylons
bergsskogar lämnar äkta kanel, som är dyrare än andra sorter
och blott i mindre utsträckning förekommer i den
svenska marknaden. Den bästa varan kommer från
Ceylon, men även Sumatra och Java har betydliga
odlingar. Ceylonkanelen användes särskilt till
apoteksvaror. För hushållsbruk nyttjas mest den
ljusbruna kassiakanelen, som kommer från Ostindien
och härstammar från C. cassia. När plantorna nått en
viss storlek, hugger man av dem vid roten. Nya skott
slår då upp från stubben, och så uppstår täta snår av
kanel. Sedan skotten kapats, skalas barken av i
meterlånga stycken, som torkas och föres i handeln. De
innehåller en flyktig olja, vars väsentliga
beståndsdel är kanelaldehyd, det för kanelen karakteristiska
aromatiska ämnet.

Ingefära och kardemumma

Till de dekorativa s. k. kryddliljoma hör de örter
som lämnar ingefära och kardemumma. Den
förstnämnda utgöres av de greniga jordstammarna av
Zingiber officinale, en meterhög ört vars hemland
anses vara Ostindien. De i handeln förekommande
jordstammarna är ofta överdragna med kalk eller blekta
för utseendets skull. Ingefära innehåller gingerol, en
luktlös vätska med skarp smak, flyktig olja, harts,
stärkelse och socker. Den ingår bl. a. som krydda i
engelsmännens bekanta ginger beer. Namnet ingefära
är en förvrängning av växtens latinska namn.

Kardemumma är frukten av en närbesläktad
storväxt ört, Elettaria cardamomum, som förekommer
viltväxande i Främre Indiens bergsskogar. De
tre-rummiga, 1-2 cm långa fruktkapslama omsluter en
mängd frön, som innehåller en flyktig olja med
aromatisk, brännande smak. Bland de många sorter som
finns anses malabarkardemumman vara den bästa.
Ceylonkardemumman har större frukter (upp till 4
cm). Även andra närstående arter lämnar
kardemumma. Namnet härleder sig från det latinska artnamnet.
Mindre uppskattad är kardemumma från växtsläktet
Amonum.

Vanilj

Som sista led i den här behandlade raden av
tropiska kryddor må nämnas den förnämsta av dem alla
— vaniljen. Den beredes av frukten av en orchidé,
Vanilla planifolia, hemmahörande i Mexiko.
Vanilj-växten är en flera m lång, klättrande ört med
ellip-tiska, köttiga blad, från vilkas bas ogrenade
luftrötter springer fram. Blommorna är gulgröna och sitter
i bladvecken. Då växten odlas i andra trakter än sitt

hemland, där de insekter som skall utföra
befruktningen saknas, måste denna utföras för hand.
Frukten är en 20 cm lång kapsel, tjock som en
blyertspenna och innehållande upp till 25 000 stoftfina frön.
De omogna frukterna, som inte har någon arom,
avplockas och får undergå jäsning och fermentering,
varvid vanillin, det ämne som ger vaniljen dess
utsökta doft, utbildas. Den utkristalliserar ofta som ett
silvervitt överdrag eller som hårfina kristallstavar på
de genom fermenteringen mörkbruna frukterna,
vaniljstängerna. Utom i sitt hemland odlas vanilj på
Java, Ceylon, Seychellerna, Madagaskar (Nossi-bé)
och Réunion. Syntetisk vanilj framställes ur ett
flertal ämnen, särskilt ur eugenol, som förekommer i
nej-likolja. Tillverkas även i Sverige.

Europeiska kryddväxter . . .

Bland de i vår världsdel odlade kryddväxterna
märkes saffran och kapris. Den förstnämnda utgöres av
de torkade märkena av en höstblommande Crocus,
som inte är känd viltväxande men odlas i Europas
varmare delar. Av betydelse för europeisk handel är
endast fransk och spansk saffran. Den förstnämnda
värderas högst. Saffran har en egendomlig aromatisk
lukt och en bitter smak och innehåller ett intensivt
färgämne, som tillika gjort denna Crocus-art till en av
de högst uppskattade färgväxterna. Kapris är en
krydda som erhålles av en liten tornig, i
medelhavs-trakterna förekommande buske, Capparis spinosa.
De unga blomknopparna plockas och torkas, varpå de
läggs i ättika med någon tillsättning av salt.

... och svenska

Men även i vårt land förekommer en hel del
kryddväxter, och till de äldre trädgårdarna hörde alltid en
större eller mindre kryddgård. I våra dagar med
nutidens goda kommunikationer och handelsbodar i
nästan varje by har de förlorat en del av sin forna
betydelse men lever dock kvar här och var vid gårdar
och backstugor. En välkänd art är humle, Humulus
lupulus, en skildkönad, flerårig, slingrande ört, som
sparsamt växer vilt i Sverige och ofta odlas som
prydnadsväxt. Honblommorna bildar kotteliknande
samlingar, rika på körtelhår, som avsöndrar en flyktig
olja och bitterämnen, lupulin, den verksamma
beståndsdelen av humlen. Den används numera
huvudsakligen i bryggeriindustrin. I vårt land framställes
f. n. endast en liten del av behovet, men nya för vårt
land lämpliga sorter har nu släppts ut, och man
räknar med en ny uppblomstring av den svenska
humleodlingen, särskilt i Blekinge.

Till de läppblomstrigas familj hör åtskilliga örter
rika på aromatiska ämnen, såsom mej ram och
timjan. Detsamma gäller de flockblomstriga växterna,
dit kummin, dill, persilja, anis, fänkol och körvel hör.
Särskilt frukterna är rika på flyktiga oljor. Till de

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:57:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-4/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free