Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmäteri — rationell jorddelning - Tegskifte, storskifte, enskifte och laga skifte - Lantmäteriets kartografiska uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_______________________________________________________________________ LANTMÄTERI 2120
Vad laga skiftet betytt för en
rationell jordfördelning
framgår av en jämförelse mellan
vidstående kartor över den
genom storskifte 1778
verkställda ägoregleringen av Stora
Berga by i Klockrike socken,
Östergötland, och laga skiftet
av samma by 1854—55. Medan
i det förra fallet gårdarna
ligger samlade i en sluten by
och har sina ägor fördelade på
mellan 15 och 28 olika skiften
(de små remsorna), har varje
gård i det senare fallet sina
ägor samlade på ett eller två
skiften. Se även bilderna vid By.
Ur Svenska Lantmäteriet 1628—
1928.
styckning och jordavsöndring. 1926 års
jorddelningslag, som trädde i kraft 1928, har i avsevärd grad skärpt
kraven på ändamålsenlighet i all jorddelning.
Lant-mäteriets huvuduppgift är numera att skapa lämpliga
och för sitt ändamål väl ägnade fastigheter, reglera
befintlig jorddelning samt registrera landets fastigheter
i jordregister och fastighetsregister till grund särskilt
för domstolarnas lagfarts- och inteckningsväsen.
Lantmäteriet deltager även i den planeringsverksamhet
som påbörjats efter andra världskrigets slut och som
avser såväl jordbrukets rationalisering som reglering
av tätbebyggelse. De viktigaste formerna för
lantmä-teriets nuvarande verksamhet är laga skifte,
avstyckning (före 1928 ägostyckning eller jordavsöndring)
samt för städer och samhällen tomtindelning och
tomtmätning.
En annan viktig, numera i det närmaste slutförd
uppgift har lantmäteriet haft i den s. k. avvittringen,
som under 1800-talet spelade en stor roll för
koloniserandet av Norrland. Avvittringen hade främst till
uppgift att skilja enskildas och kronans marker från
varandra. I samband därmed ägde skattläggning av
de enskildas områden rum.
Lantmäteriets kartografiska uppgifter
Då lantmäteriet under 1700-talet i allt högre grad
inriktades på jorddelningen, kom dess kartografiska
uppgifter att alltmera träda i bakgrunden. I början av
1800-talet överfördes den geografiska kartläggningen
till en militär institution, Topografiska kåren, vars
uppgifter sedermera övertogs av det civila Rikets
allmänna kartverk. Numera är åstadkommandet av
kar
tor i mindre grad huvudsyftet med en lantmätares
arbete. För lösandet av lantmäteriets många olika
uppgifter är, när det gäller såväl fastighetsbildning som
förut nämnd planeringsverksamhet, dock en karta
nästan alltid det främsta hjälpmedlet. Detta framgår inte
minst därav, att vid en 1927 företagen inventering
förvarades inte mindre än 583 338 kartor vid landets 24
lantmäterikontor. Lantmäteristyrelsens arkiv i
Stockholm, i sitt slag det förnämsta i världen, omfattar över
300 000 kartor, därav ett stort antal unika
geometriska kartor från 1600-talet. De flesta
lantmäterikartorna är upprättade i skala 1: 4 000, i Norrland i stor
utsträckning dock i skala 1: 8 000, men även större
och (mera sällan) mindre skalor har kommit till
användning. - Lantmäterikarta skall upptaga
ägogränser, gator, vägar, varaktiga hägnader, fasta
fornläm-ningar, elektriska högspänningsledningar,
vattenledningar, diken, vattendrag, byggnader samt gränser
mellan olika ägoslag.
Förutom sitt speciella syfte har lantmäterikartorna
varit av stort värde som grund för de stomkartor, varpå
våra ekonomiska och topografiska kartor
(general-stabskartoma) utarbetats.
Lantmäteriväsendet övervakas i vårt land sedan 1864
av en särskild lantmäteristyrelse med säte i Stockholm
och en generaldirektör som chef. I varje län finns
dessutom ett särskilt lantmäterikontor med en
överlantmätare i spetsen. 1948 indelades hela riket i 148
lant-mäteridistrikt, vart och ett under en
distriktslantmä-tare. Utbildningen av lantmätare är numera förlagd till
Tekniska högskolan. Kursen omfattar 4 år, vartill
kommer 1 års aspiranttjänstgöring.
135—408871 IV
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
