Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lenin — Sovjetunionens skapare - Lenin blir marxist - Sibirien och emigration - Bolsjevismens skapare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LENIN 2151
SOVJETUNIONENS SKAPARE
Lenin (1870-1924) var son till en rysk
skolinspektör, som tillhörde den lägre ämbetsmannaadeln, och
föddes i Simbirsk vid Volgastranden. Hans rätta
namn var Vladimir Iljitj Uljanov. Namnet Lenin
antog han först senare under den revolutionära
konspirationen. Lenins tidigare ungdom tycks ha varit
lycklig och harmonisk. Men då Lenin var 17 år, skakades
hans liv av en våldsam händelse, som fick ett stort
inflytande på hans framtida levnadsbana. Hans äldre
och av honom mycket beundrade bror Alexander
hängdes 1887 för ett attentat mot Alexander III. Detta
var en händelse som främjade Lenins revolutionära
utveckling och hans förbindelse med den
revolutionära intellektuella ungdomen. 1887 tog Lenin sin
studentexamen och besökte universitetet i Kazan men
relegerades redan efter några månader av politiska
skäl. Först ett år senare fick han återuppta sina studier
vid universitetet i S:t Petersburg. Här tog han 1891
sin examen och blev därpå advokat i Samara.
Lenin blir marxist
Under Samaratiden kom Lenin för första gången i
beröring med marxismen genom en skrift av
Plech-anov, vilken uppehöll sig som emigrant i Schweiz och
som blev den ryska marxismens och särskilt Lenins
teoretiske lärofader. Till dess hade Lenin visserligen
ännu ingen bestämd politisk åsikt, men liksom hans
bror och de flesta revolutionära intellektuella stod han
nära en revolutionär riktning av speciellt rysk
karaktär. Denna riktning kallades under 1800-talet efter det
ryska ordet för folk Narodniki och bildade under
1900-talet det stora socialrevolutionära partiet. De ryska
socialrevolutionära satsade sina socialistiska
förhoppningar framför allt på bönderna, som utgjorde det
ryska folkets flertal, och använde attentat och andra
terrormedel för att främja revolutionen mot
tsarismen och feodalismen. Marxisterna däremot
förutspådde den industriella kapitalismens utveckling i
Ryssland. De hoppades därför framför allt på
arbetarklassen, som än så länge var en liten minoritet men
som snabbt utökades. Marxisterna avböjde
individuella terrormedel och propagerade för en socialistisk
klasskamp mer eller mindre efter det västeuropeiska
mönstret.
Sibirien och emigration
Efter sin återflyttning till Petersburg 1893 anslöt
sig Lenin till de små marxistiska grupper som 1898
förenades till det ryska socialdemokratiska
arbetarpartiet. I Petersburg författade Lenin sina första
skrifter mot den socialrevolutionära riktningen och fick
redan då ett namn bland de ryska marxisterna. 1895
reste han för första gången till utlandet för att träffa
Lenin — borgarsonen som blev världsproletariatets Messias.
Plechanov personligen och tog ett djupt intryck av
dennes person och läror. Efter återkomsten till
Ryssland häktades Lenin och skickades till Sibirien. Här
gifte han sig med Nadesjda Konstantin ova Krupskaja,
en kvinnlig revolutionär, som även hon hade förvisats
till Sibirien och som under hela sitt liv förblev Lenins
trogna livskamrat. Under förvisningstiden i Sibirien
skrev Lenin sin vetenskapligt mest betydande bok,
Kapitalismens utveckling i Ryssland. Boken
publicerades legalt och blev en hörnpelare i den ryska
marxismens utveckling. Efter den sibiriska förvisningen slog
sig Lenin ned i utlandet och uppehöll sig
huvudsakligen i Schweiz för att delta i det utländska arbetet för
den illegala socialistiska rörelsen i Ryssland. Bortsett
från ett kort avbrott 1905-06 stannade han till och
med 1917 i utlandet. Han blev tillsammans med
Plechanov och andra ledande ryska socialister
redaktör för tidskriften Iskra (Gnistan) och medlem i det
ryska socialdemokratiska partiets centralstyrelse.
Bolsjevismens skapare
Kort efter sekelskiftet uppstod bland de ryska
marxisterna vissa motsättningar, som med tiden
skulle få en avgörande betydelse för den ryska
utvecklingen och till och med för socialismen i hela världen.
Motsättningarna utvecklades under hela perioden
1900 till 1917 steg för steg och på många olika vägar.
I debatten inblandades många personliga moment
och förekom många organisatoriska intriger. Men
ändå går det att urskilja två huvudtendenser i denna
nästan under två årtionden pågående kamp. Den ena
riktningen samlades alltmer kring Martov. Lenin blev
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
