Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lincoln, Abraham — en president i orostider - En stor demokrat - Lind, Jenny — den svenska näktergalen - Balettelev vid nio års ålder - USA-turné under Barnums ledning - En själfull konstnär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 68 LIND _______________________________________
av vänner och motståndare ofta missuppfattades som
tveksamhet och osäkerhet - och kraftfullt i Lincolns
väsen. Det var inte sin vilja han önskade driva igenom.
Han sökte i handling omsätta de stora orden i sitt
berömda tal vid Gettysburg över de i striden stupade:
»Må vi här högtidligen förklara, att de döda icke
skola ha dött förgäves, att denna nation, med Guds
hjälp, skall genomgå en ny födelse till frihet, och att
dess styrelse av folket, genom folket och för folket
aldrig skall försvinna från denna jord.»
DEN SVENSKA NÄKTERGALEN
Lind, Jenny (1820-87) är Sveriges mest frejdade
sångerska. Kring få artister har legendbildningen
varit så rik som kring »den svenska näktergalen». Det
kan heller inte förvåna, ty en konstnär som på höjden
av ära och ryktbarhet vid knappa 30 års ålder drar sig
undan till privatlivet från lysande framgångar i det
publika, måste sätta fantasin i rörelse hos sina
medmänniskor. Tidens ryktbarheter hyllade henne, för
henne skrev Mendelssohn sopranpartiet i sin »Elias»,
och för henne diktade den store H. C. Andersen sin
»Näktergalen».
Balettelev vid nio års ålder
Jenny Lind föddes i ett enkelt stockholmshem och
började vid nio års ålder som balettelev vid Kungl.
teatern den bana som med meteorliknande hast skulle
göra hennes namn känt över all världen. Adertonårig
debuterade hon som Agathe i Webers Friskytten. Trots
Jenny Lind, »den behagliga, genialiska flickan» som Malla
Silfverstolpe kallade henne, i huvudrollen i Bellinis opera
Sömngångerskan.
sin ungdom räknades hon mycket snart som vår
främsta sångerska, och möjlighet bereddes henne att
under dåtidens största sångpedagog, Garcia, i Paris
fullkomna sin konst. Efter ett års bortovaro återvände
hon till hemlandet, men snart ställde hon åter färden
till kontinenten. Nu (1844) började med gästspelen i
Berlin hennes väg till ryktbarhetens högsta höjder, och
var hon drog fram, greps man av den vildaste
hänförelse. Världen låg för hennes fötter, då hon
plötsligt avbröt sin teaterbana (1849). Orsaken härtill låg
kanske främst i ett alltmer angripet nervsystem, men
även religiösa hänsyn spelade in.
USA-turné under Barnums ledning
Efter detta sjöng hon uteslutande på konserter, och
även som romanssångerska hade hon lysande
framgångar, främst kanske i USA (1850-52), där hon
av Barnum fick 2 ooo dollar per konsert, en för den
tiden ofantlig summa. Under denna turné ingick hon
äktenskap med den tyske pianisten Otto Goldschmidt,
och efter återkomsten till Europa slog makarna sig
ned i England, där sångerskan äntligen fick det hem
hon alltid längtat efter. Under denna tid berikades
hennes konst med ännu ett område, inom vilket hon
nådde den högsta fulländning: oratoriesångens. Till
Sverige återvände hon inte annat än för tillfälliga
besök, och hennes sista tid förflöt lugnt i det engelska
hemmet.
En själfull konstnär
Jenny Linds storhet som konstnär låg främst i den
obeskrivliga själfullhet som präglade hennes sång.
Hennes röst hade också utbildats till en otrolig teknisk
fullkomning. Som scenisk konstnär utvecklade hon
betydande dramatisk verv och personlig charm,
varför hon även inom komisk opera hade stora
framgångar.
Jenny Lind var känd för sin godhet och välgörenhet.
Bl. a. bär två stora resestipendier, av vilka det ena
utdelas av Musikaliska akademien, det andra av
Konstakademien, hennes namn.
I Westminster Abbey uppsattes efter hennes död en
minnestavla. Kring porträttmedaljongen står de ord
ur Händeis oratorium Messias som Jenny Lind sjungit
så utomordentligt själfullt: »Jag vet att min förlossare
lever!»
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
