Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lodjur — enstöring bland rovdjuren - Logik — konsten att tänka rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOGIK 2189
Lon jagar huvudsakligen hare men även skogsfågel, rådjur och räv.
Lons kända maximilängd är 1,32 meter, varav
svansen är omkring 24 cm. Boghöjden lär uppgå till inte
fullt 70 cm. På grund av djurets tjocka päls
förefaller kroppen betydligt större än vad som framgår
av ovan angivna mått. Särskilt är tassarnas grovlek
påfallande. Huvudet är mycket karakteristiskt genom
de svarta öronspetsarnas långa hårpenslar. Pälsens
utseende varierar mellan gråvitt och rödbrunt, även
fläckigheten är individuellt olika.
Den i Sverige förekommande lon finns också i Norge,
Finland och Ryssland samt i Karpaterna och på
Balkan. En annan närstående art, den kanadensiska lon,
finns i Nordamerika. En mindre art, panterlon,
förekommer på Pyreneiska och Apenninska halvöarna, på
Balkan och i Kaukasus; i Amerika har den en sydlig
motsvarighet i rödlon. Vidare förekommer
djungel-katten eller sumplon och ökenlon i Afrika och Asien.
I Indien dresseras den sistnämnda till jakt.
KONSTEN ATT TANKA RATT
Logik. Vad menas med att »tänka logiskt»?
Psykologin visar, hur föreställningar uppstår och hur den
ena föreställningen kan »dra med sig» den andra
genom s. k. idéassociation. Bilderna avlöser varandra i
medvetandet. Ett sådant »bildtänkande» följer också
sina bestämda lagar men är ändå inte detsamma som
logiskt tänkande. Man tänker inte logiskt, förrän man
med förnuftet bearbetar föreställningarna till
begrepp, sammanställer dem i omdömen och
slutledningar samt ordnar dem i system. Allt detta måste ske
strängt följdriktigt och konsekvent. Det gäller inte
blott att tänka logiskt utan också att tänka logiskt
riktigt.
Vi måste klart fixera innebörden i de ord vi
använder till bestämda begrepp, om vi skall utreda eller
med varandra diskutera en sak. Detta var den
grekiske filosofen Sokrates’ (död 399 f. Kr.) energiska
fordran. En god talare t. ex. måste först och främst fast-
ställa, vad det egentligen är han skall yttra sig om. Är
det sedan fråga om en vetenskaplig framställning,
blir kravet på begreppsmässig klarhet oavvisligt. I
vardagslag reder vi oss kanske med den mera obestämda
allmänföreställningen »fisk». Men zoologen måste
absolut fixera och avgränsa begreppen. Han måste kunna
ange deras innehåll, vilket bäst sker genom s. k.
definition - en viktig men ibland ganska svår konst.
Om vi på försök definierar fisk som »ryggradsdjur
som andas med gälar» kommer visserligen inte
lung-fiskar med, däremot blir en del groddjur fiskar. Här
behövs tydligen en ny undersökning för att bestämma
»fisk-heten» hos djurgruppen i fråga. »Ryggradsdjur
med enkelt blodomlopp» torde vara en mera adekvat
definition. Begreppens innehåll och omfång måste
vägas mot varandra, jämkas och korrigeras.
De olika vetenskaperna kommer ingen vart utan
sådana definitioner. Etiken måste försöka bestämma
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
