Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Läroverk — hur bildningens väg är byggd - Gymnasiet - Privatläroverk och flickskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2222
LÄROVERK
Gymnasiet
För dem som ville fortsätta studierna till
studentexamen fanns det tidigare endast två studielinjer att
välja på, latinlinjen eller reallinjen. På varje linje
fanns det utom de obligatoriska eller fasta ämnena ett
antal ämneskombinationer, bland vilka man kunde
välja någon och därjämte ha möjlighet att komplettera
den med något tillvalsämne. Detta system har
nyligen ändrats, för 4-åriga gymnasier fr. o. m. läsåret
1953/54, för 3-åriga gymnasier fr. o. m. läsåret
1954/55-Den väsentligaste nyheten är att gymnasiet får tre
linjer, var och en delad på två huvudgrenar. De
tidigare real- och latinlinjerna kvarstår med vissa
förändringar och därtill kommer en ny allmän linje. Det
man förut kallade det differentierade gymnasiet
(= de två högsta ringarna) benämns nu gymnasiets
högstadium, och på detta stadium sker klyvning i de
olika huvudgrenarna. I det nya gymnasiet har
möjligheten att läsa tilläggsämnen starkt begränsats, men i
stället har man obligatoriska orienteringskurser i vissa
ämnen. Dessa kurser utgör dock inte
studentexa-mensämne lika lite som ämnet filosofi, vilket blivit
obligatoriskt på samtliga linjer.
Den nya latinlinjen är delad på en helklassisk och en
halvklassisk gren. Latin ingår i båda kombinationerna,
men grekiska endast i den helklassiska, och tyska
endast i den halvklassiska. I sin nya utformning
förefaller denna linje passa bäst för bl. a. blivande präster
och jurister samt språkstuderande. - Den nya
reallinjen är delad på en matematisk och en biologisk gren.
Utom i fråga om disponering av timantalet skiljer sig
de båda grenarna däri, att den senare betonar ämnet
biologi, vilket inte läses på den matematiska grenen.
Båda grenarna har i stort sett samma möjligheter att
ge kompetens som den tidigare reallinjen, men den
matematiska linjen pekar starkare åt det
tekniskt-na-turvetenskapliga hållet, medan den biologiska grenen
syns mest lämpad för blivande läkare, veterinärer
och tandläkare.
Den allmänna linjen, som är helt ny, får sin
huvudkaraktär av ämnena geografi och historia med
sam-hällslära. Linjen är delad på en språklig och en social
gren. Inom den språkliga grenen tar moderna
främmande språk stort utrymme och tyska, engelska,
franska är alla skrivningsämnen i studentexamen. Den
sociala grenen är mera naturvetenskapligt inriktad
och har lika stor matematikkurs som reallinjens
biologiska gren. Hur denna nya linje kommer att bli
kvalificerande för framtida verksamhet är ännu inte fullt
klart, men den syns mest lämpad för blivande lärare,
handels- och socialinstitutstuderande samt dem som
inte avser att ägna sig åt högskolestudier.
Vissa mindre gymnasier har knappast möjlighet att
från början inrätta särskilda allmänna linjer utan
måste från latin- och reallinjen sammanföra de elever
som vill ta studenten på allmänna linjen. De som välj er
den sociala grenen får tillhöra reallinjen och de som
väljer den språkliga grenen latinlinjen.
Dessa svårigheter förefaller även komma att göra
sig gällande vid de kommunala gymnasierna. Dessa
utgör överbyggnad på statliga realskolor. Staten vill
inte engagera sig för inrättandet av nya gymnasier.
För att sådana skall komma till stånd måste de
upprättas av en kommun eller flera tillsammans. Då
behovet av gymnasium blivit styrkt genom
elevtillströmningen och det är fullt utbyggt kan det få statsbidrag
och efter hand förstatligas.
Privatläroverk och flickskolor
Under 1800-talets sista hälft, då den pedagogiska
livaktigheten var stor och försöken att pröva nya idéer
på uppfostrans och undervisningens område i stort sett
måste ske utanför statsläroverkens ram, grundades
åtskilliga nya skolor av olika art. Enskilda goss- och
samskolor växte fram liksom flickskolor av olika typ.
Något senare infördes internatskolorna av engelsk
modell, där eleverna får bo på skolan och uppfostran blir
väl så viktig som undervisningen. Åtskilliga av dessa
skolor har utvecklats och fått uppleva en ny
blomst-ring genom den ökade tillströmningen till högre
studier. Bland enskilda skolor finns både realskolor,
gymnasier, flickskolor och fullständiga läroverk.
Flertalet enskilda läroanstalter är organiserade på
samma sätt som motsvarande statliga eller
kommunala skolor, men en del avvikelser förekommer.
Somliga skolor har förberedande klasser till realskola eller
gymnasium, andra har flickskolelinjer parallellt med
övrig undervisning och ytterligare andra bygger 4-årigt
gymnasium direkt på realskolans näst högsta klass
utan att ha realskoleklass. Vid vissa skolor försöker
man läsa in den för gymnasiet eller realskolan
normala kursen på kortare tid än brukligt.
Åtskilliga privata skolor har rätt att anställa
real-och studentexamen och åtnjuter statsbidrag, främst
för att säkerställa skäliga löner åt lärarna. De
stats-bidragsberättigade skolorna är skyldiga att underkasta
sig bestämmelserna i den 1951 utfärdade stadgan
angående statsunderstödda privatläroverk. Denna stadga
jämte möjligheten att bevilja examensrättigheter och
statsbidrag gör att staten genom skolöverstyrelsen har
möjlighet att öva kontroll över de enskilda
läroanstalterna och standarden på deras undervisning.
Av de många privata flickskolorna återstår numera
endast några få. Flertalet skolor av denna typ har
om-bildats till 7-åriga kommunala flickskolor. Genomgång
av dylik skola avslutas inte med examen, men
flickskolorna har rätt att utdela s. k.
normalskolekompe-tens efter genomgången skoltid. Denna skoltyp
inrättades 1928 och är avsedd att antingen ha 7-åriglinje med
anknytning till folkskolans 4:0 klass eller 6-årig linje
med anknytning till folkskolans 6:e klass, men den
senare linjen har haft föga tillströmning av elever. (I
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
