- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola /
Femte upplagan. 5. M - P (2233-2776)

(1937-1965) [MARC]
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

KUNSKAPENS BOK

NATUR OCH KULTURS ILLUSTRERADE UPPSLAGSVERK FÖR HEM OCH SKOLA Att väcka håg för studier, egga fantasin, stilla kunskapstörsten med vetande i fängslande form och på så sätt främja förståelsen för vad som rör sig i tiden — detta är syftet med KUNSKAPENS BOK FEMTE HELT OMARBETADE UPPLAGAN

BAND 5 M – P

logotyp
BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Reproduktion och tryck hos ESSELTE AB • STOCKHOLM 1955 Färgkartor från GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT • STOCKHOLM Papper levererat av FINPAPPERSBRUKENS FÖRSÄLJNINGS AB • STOCKHOLM © BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR • STOCKHOLM 1955 Printed in Sweden Del 1 tryckt 1954 Del 2 tryckt 1954 Del 3 tryckt 1954 Del 4 tryckt 1955 Del 5 tryckt 1955 REDAKTÖR SVEN S. LIDMAN Andre redaktör ANN-MARIE LUND Fil. kand. Illustrationsredaktörer SVEN S. LIDMAN, ROLAND HENTZEL AVDELNINGSREDAKTÖRER Arkeologi: BENGT G. SÖDERBERG Fil. dr Astronomi: CONRAD LÖNNQVIST Lektor Botanik: YNGVE CEDERHOLM Läroverksadjunkt Ekonomi: INGVAR OHLSSON Docent Filosofi: ALF AHLBERG Fil. dr Fotografering: K. O. SJÖSTRÖM Civilingenjör Fysik: BENGT LINDWALL Lektor Geografi: LENNART DALÉN Lektor Historia: ERIK NORDELL Rektor Hälsovård: SVEN FORSSMAN Professor Jordbruk: ALLAN HALLERBY Agronom Juridik: ATLE ERIKSSON Rådman Kemi: IWAN BOLIN Fil. dr Konst: BENGT G. SÖDERBERG Fil. dr Krigsvetenskap: ROLAND ENGDAHL Kapten (Flotta) GUNNAR LUNDQUIST Kapten (Armé) ÅKE LÖNNBERG Kapten (Flyg) Litteratur: E. N. TIGERSTEDT Professor Matematik: CONRAD LÖNNQVIST Lektor Medicin: ÅKE SWENSSON Docent Musik: IVAR STARE Fil. kand. Näringslära: ERNST ABRAMSON Professor Politik: WILLY STRZELEWICZ Fil. lic. Psykologi och pedagogik: EJJE BERLING Fil. lic. Religion: HELGE LJUNGBERG Biskop Socialpolitik: GÖRAN TEGNER Direktör Sport: SVEN LINDHAGEN Redaktör Språk: SVEN MOSSIGE Fil. mag. Teater och film: CHRISTER TOPELIUS Fil. lic. Teknik: GREGORY LJUNGBERG Civilingenjör, fil. mag. Zoologi: LORENTZ BOLIN Lektor

Förord till den elektroniska utgåvan

Se förordet till verket.


The above contents can be inspected in scanned images: smutstitel, smutstitelbladets baksida, titelsida, titelbladets baksida, bandtitel

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll - smutstitel, smutstitelbladets baksida, titelsida, titelbladets baksida, bandtitel
Medarbetare i detta band - vi
Uttalsbeteckningar - vii
Machiavelli, Niccolò di Bernardo dei — den moderna statsvetenskapens grundare - 2233
    Statsnyttan som måttstock - 2233
Madagaskar — jordens femte ö - 2233, 2234
    Export av kaffe, vanilj, hudar och köttkonserver - 2234
Madrid — Spaniens stolta huvudstad - 2234, 2235, 2236
    Universitetsstad och järnvägsknut - 2235, 2236
Magalhães, Fernao de — den första världsomseglingen - 2236, 2237
    Magalhães’ sund och »det stilla havet» - 2236, 2237
    Läder och skeppsråttor på matsedeln - 2237
Magnetism — en hemlighetsfull naturkraft - 2237, 2238, 2239
    Jordmagnetism - 2238, 2239
Magnus Ladulås — den svenska frälseadelns grundare - 2239, 2240
    Kyrkans bundsförvant - 2239
    Världsliga frälsets upphovsman - 2239, 2240
    Böndernas beskyddare - 2240
    En kraftfull och initiativrik härskare - 2240
Magnus Eriksson — en olycklig konung i en orolig tid - 2240, 2241
    Digerdöden och politiska motgångar - 2241
    »Magnus Smek» - 2241
Mag- och tarmsjukdomar — fara för humör, hälsa och liv - 2242, 2243, 2244
    Störningar i produktionen av saltsyra - 2242
    Sår i magsäck och tolvfingertarm - 2242, 2243
    Magkräfta är förrädisk och svårbotad - 2243
    Vrede kan utlösa magsmärtor - 2243, 2244
    Sjukdomar i tunntarmen - 2244
    Sjukdomar i tjocktarmen - 2244
    Förstoppning - 2244
    Diarré - 2244
Malmer och malmletning — hur malmer uppstår och upptäcks - 2245, 2246, 2247
    Några vanliga malmmineral - 2245, 2246
    Hur malmerna bildas - 2246
    Nya krafter i arbete med malmerna - 2246, 2247
    Malmletningsteknikens utveckling - 2247
Malmö — Sveriges tredje stad - 2248, 2249
    Vårt fönster mot kontinenten - 2249
Malta — en bastion i Englands imperieförsvar - 2250
Manet, Édouard — en färgens mästare - 2251
Mann, Thomas — konstnär och borgare - 2252
Mannerheim, Carl Gustaf — marskalken av Finland - 2253
Mao Tse-tung — Kinas kommunistiske ledare - 2254
    Arbete för Kuomintang - 2254
    »Den långa marschen» - 2254
    En ny Tito-regim? - 2254
Marconi, Guglielmo — den trådlösa telegrafins organisatör - 2255, 2256
    De första experimenten - 2255
    Marconis första patent innefattade enbart apparater som redan var kända - 2255
    Det första radioreportaget - 2255, 2256
    Trådlös telegrafi över Atlanten - 2256
Marco Polo — medeltidens främste reseskildrare - 2256, 2257
    »Lustig lögnare» i Venedig - 2256, 2257
Margareta — Kalmarunionens skapare - 2257
    Unionsdrottningen - 2257
    Kraftfull och rättrådig - 2257
    Unionen efter Margareta - 2257
Maria — den heliga jungfrun - 2258, 2259
    Jungfru Maria i evangelierna - 2258
    Traditionens Mariabild - 2258
    »Rena jungfrun moder är» - 2258, 2259
    Ur Mariakultens historia - 2259
Maria Stuart — Skottlands olyckliga drottning - 2259, 2260
    Drottning av Frankrike - 2259, 2260
    Kärlek och religion - 2260
    Darnleys död - 2260
    Maria Stuart i England - 2260
Marinen — skyddet för våra kuster och för handeln - 2261, 2262, 2263, 2264
    Invasionsförsvar - 2261
    Sjöfartsskydd - 2261, 2262
    Marinens organisation - 2262
    Flottan - 2262, 2263
    Kustartilleriet - 2263, 2264
    Framtiden - 2264
Martinson, Harry — en nydanare i svensk litteratur - 2265, 2266
    Ur Vägen till Klockrike - 2266
    In emot slåttern - 2266
Marx, Karl Heinrich — politisk profet för hundratals miljoner - 2267, 2268, 2269
    Materialist och revolutionär - 2267
    Skarp polemiker och sträng dogmatiker - 2267
    Den historiska materialismen - 2267, 2268
    Kapitalismens utveckling till socialism - 2268
    Marx’ misstag - 2268, 2269
    Marx’ inställning till demokratin - 2269
Maskar — föraktade men betydelsefulla djur - 2270, 2271, 2272
    Jordbrukarens flitige medhjälpare - 2270
    Blodigeln var förr läkarens medhjälpare - 2270, 2271
    Plågoandar för människan - 2271
    Hakmasken har varit ett av den vite mannens största hinder i tropikerna - 2271, 2272
    Binnikemasken är en otrevlig parasit - 2272
    En farlig tropisk sugmask - 2272
    Levermasken parasiterar på de svenska fåren - 2272
Mass- och gruppsykologi — människan i kollektivet - 2272, 2273, 2274, 2275
    En stark drivkraft - 2273
    Gruppen och dess ledare - 2273
    Arbete i grupp - 2274
    Gruppens »sociala klimat» - 2274
    Gruppbeslutet - 2274, 2275
    Gruppens regler - 2275
Matematikmaskiner — maskiner som räknar lika fort som tusen man - 2275, 2276, 2277
    Siffermaskinen — räknemästaren - 2275, 2276
    Hur maskinen arbetar - 2276
    Maskinen har minne - 2276
    Löser »omöjliga» uppgifter - 2276
    Analogimaskinen löser många slags problem - 2276, 2277
    Svenska matematikmaskiner - 2277
Matematik och geometri — tolv vore bättre än tio - 2277, 2278, 2279, 2280, 2281
    Räkning på fingrarna — en gammal konst - 2278
    Ur taltecknens historia - 2278
    Nollan — en genial uppfinning - 2278, 2279
    Är talet 10 lämpligt som grundtal? - 2279
    Matematikens många arbetsfält - 2279
    Geometri - 2279, 2280
    Euklides’ »parallellpostulat» - 2280
    Funktionsteori - 2280
    Några viktiga geometriska satser och bevis - 2281
Matisse, Henri — »yppighet, lugn, vällust» - 2282, plansch, plansch
    Matisse bildar skola - 2282
    En fest för ögat - plansch
    Expressionism av Matisse - plansch
Matsmältningen — matsmältningsorganens byggnad och funktion - 2282, 2283, 2284, 2285
    Födan genomgår många kemiska behandlingar - 2283, 2284
    När det »vattnas» i munnen - 2284
    Magsäckens funktion - 2284
    En och en halv liter »safter» går åt för en lunch - 2284, 2285
Maupassant, Guy de — novellens mästare - 2285, 2286
Medelhavet — gamla världens klassiska hav - 2286, 2287
    Mycket hög salthalt - 2286, 2287
Medelpad — kring Ljungan och Indalsälven - 2287, 2288
    En gammal norrländsk huvudbygd - 2288
    Blandning av gammalt och nytt - 2288
Medici — en konstälskande köpmannasläkt - 2289, 2290
    »Fäderneslandets fader» - 2289
    Piero de’ Medici - 2289, 2290
    Lorenzo il Magni'fico - 2290
    Huset Medicis fall - 2290
Mekanik — kroppar och krafter - 2291, 2292, 2293
    Vila och rörelse - 2291
    Massa och kraft - 2291
    Tyngdkraften - 2291
    En rolig disputation om kroppars fria fall - 2291
    Hastigheten hos en fallande kropp - 2291, 2292
    Rörelsemängdens konstans - 2292, 2293
    Attraktion mellan massor - 2293
    Sammansättning av krafter - 2293
    Roterande massor - 2293
Melanchton, Philipp — en kristen humanist - 2294
    Den lärde och blide humanisten - 2294
    »Augustanas» författare - 2294
Mellanamerika — de sex republikernas land - 2295, 2296, 2297, 2298
    Splittraat i småstater — beroende av USA - 2295, 2296
    Vulkaner och urskogar - 2296
    Kaffe, bananer... - 2296, 2297
    Ett tunt vitt toppskikt över färgade massor - 2297
    En knutpunkt för världstrafiken - 2297, 2298
    De sex republikerna - 2298
    Guatemala - 2298
    Salvador - 2298
    Honduras - 2298
    Nicaragua - 2298
    Costa Rica - 2298
    Panamá - 2298
Mendelssohn-Bartholdy, Felix — en musikens aristokrat - 2299
Merkantilismen — merkantilism och ekonomisk liberalism - 2299, 2300, 2301
    Liberalism kontra merkantilism - 2300
    Den liberala näringspolitikens genombrott i Sverige - 2300, 2301
    Ekonomisk liberalism i teori och praktik - 2301
    Protektionismen åter på frammarsch - 2301
    Ramhushållningsidén på väg - 2301
    Utvecklingen går mot internationell samplanering - 2301
Metternich, Clemens — Europas förmyndare - 2302, 2303
    Metternich kom till makten under dramatiska omständigheter - 2302
    Wienkongressens ledande man - 2302
    En ordningens klippa - 2302, 2303
    Metternich tar nya krafttag - 2303
    Europas mest hatade man - 2303
Mexico — ett rikt land men ett fattigt folk - 2304, 2305, 2306, 2307
    Snöklädda vulkanberg, torra högslätter och tropisk regnskog - 2304, 2306
    Motsatsernas land - 2305
    Indianer och spanska erövrare - 2306
    Mexikaner och yankees - 2306, 2307
    Det rika framtidslandet Mexico - 2307
    Staden Mexico, en miljonstad på det aztekiska Tenochtitláns ruiner - 2307
Michelangelo Buonarroti — bildkonstens största geni - 2308, 2309, 2310, 2311
    Ungdomsverk - 2308, 2310
    Den tankfulle - 2309
    Michelangelo blir revolutionsman - 2310
    Yttersta domen - 2310
    Peterskyrkan - 2310, 2311
Mikroskop — bakteriologens främsta hjälpmedel - 2311, 2312
    Anvisningar för mikroskopering - 2312
Mill, John Stuart — välfärdens filosof - 2313
Milles, Carl — Sveriges mest berömde nutida skulptör - 2313, 2314
Milton, John — puritanernas skald - 2315
    Det förlorade paradiset - 2315
Minne och inlärning — konsten att komma ihåg - 2315, 2316, 2317, 2318
    Glömska - 2316, 2317
    Inlärningen - 2317, 2318
    Del- och helhetsmetoden - 2318
Mission — kristendomens väg till folken - 2318, 2319, 2320, 2321
    Kyrkans historia är missionens - 2318
    Även Sverige har varit ett missionsfält - 2318, 2320
    På missionsfältet - 2319
    Katolikerna länge ensamma på de nya missionsfälten - 2320
    Protestanterna kom med så småningom - 2320
    Världsmissionens århundrade - 2320
    De stora namnen - 2320
    I Kina och Indien. Svenska insatser - 2320, 2321
    Hur det nutida missionsarbetet grundlägges - 2321
    Skola och läkarmission - 2321
    Det stora målet och den svåra uppgiften - 2321
Mississippi-Missouri — världens längsta flod - 2322, 2323
    Från källsjön Itasca till deltat »gåsfoten» - 2322
    »Tvångströja» på floden till skydd mot översvämningar - 2322, 2323
Mjölk — vår bästa och naturligaste föda - 2323, 2324, 2325
    Mjölkens beståndsdelar - 2323, 2324
    Mjölk i olika former - 2324
    Mjölkens väg från kon till konsumenten - 2325
Moberg, Vilhelm — den svenska allmogens krönikör - 2326
    En bonderealist - 2326
    Romaner som fått grepp om svenska folket - 2326
Modellflyg — en rolig och nyttig hobby - 2327, 2328, 2329
    Hur modellplanen tävlar - 2327, 2328
    Modellflygklubbar - 2328, 2329
Modern femkamp — mångkamp med militära anor - 2329, 2330, 2331
    Glansfulla svenska framgångar - 2329, 2330
    Sverige bäst även i vinterfemkamp - 2330
    Platssiffra eller poäng? - 2330
    Militär femkamp - 2330, 2331
Molière, Jean-Baptiste — Frankrikes störste komediförfattare - 2331, 2332, 2333
    Från skådespelare till dramatiker - 2331, 2332
    Naturens och det sunda förnuftets författare - 2332
    Le Misanthrope - 2332, 2333
    En skådespelares död - 2333
Moln — molnformer och molbildning - 2333, 2334, 2335
    Molnen klassificeras och får namn - 2333, 2334
    Hur bildas molnen? - 2334
    Några vanlgia molnformationer - 2335
Monarki eller republik — statschef eller symbol - 2336, 2337, 2338
    Monarkin har urgamla anor - 2336, 2337
    Republikerna i historien - 2337
    Första världskriget sopade bort åtskilliga kungahus - 2337, 2338
    Monarkins ställning efter andra världskriget - 2338
    Enväldiga och konstitutionella monarkier - 2338
    Tre slags republiker - 2338
    Diktaturen — caesarism i demokratisk klädnad - 2338
Mongolerna — en koncentration av makt och skräck - 2339, 2340, 2341
    En väldig expansionsvåg från Asiens inre - 2339
    »Guds gissel» - 2339, 2340
    200 000 ryttare i Mittens rike - 2340
    Lysande krigsbedrifter — ohygglig förintelsekamp - 2340
    Större än något annat världsvälde - 2340, 2341
    Den mongoliska rasen - 2341
Monopol — kampen för och emot envälde i ekonomin - 2342, 2343, 2344, 2345
    Monopolsträvandenas orsaker och verkningar - 2342, 2343
    Monopolens historia - 2343, 2344
    Det genomorganiserade samhället - 2344
    Den monopolistiska maktens begränsning - 2344, 2345
    Konkurrensens betydelse - 2345
Montelius, Oscar — en märklig fornforskare - 2346
    Typologin, en ny forskningsmetod - 2346
Montesquieu, Charles Louis de Secondat — maktfördelningslärans upphovsman - 2347, 2348
    Samhällskritiker med satiren som vapen - 2347
    Klimatet inverkar på staternas styrelse - 2347
    Tre makter isolerade från varandra - 2347, 2348
    Teorierna omsätts i praktiken - 2348
Moral — det godas idé - 2348, 2349, 2350, 2351
    Den fria viljan - 2348, 2349
    Filosofisk moral - 2349
    Religiös moral - 2349
    Gruppmoral - 2349, 2350
    Samhällsmoralens grunder - 2350
    Lagarna - 2350
    Västerländsk moralfilosofi fram till upplysningstiden - 2350
    Den liberala och humanitära tidsåldern - 2350, 2351
    Den moderna tiden - 2351
Mormoner — de sista dagars heliga - 2352
    En kyrka grundad på uppenbarelse - 2352
    Salt Lake City grundas av Brigham Young - 2352
    Ett modernt välfärdssamhälle - 2352
Mose — befriaren — laggivaren - 2353
    En profet möter sin Gud - 2353
    Ut ur Egyptens land — ur träldomshuset - 2353
    Vid färdens slut - 2353
Moskva — Rysslands hjärta - 2354, 2355, 2356, 2357
    Medeltida furstendöme — modernt industricentrum - 2354
    Jättefabriker i helt industrialiserade stadsdelar - 2354, 2356
    Staden utanför Kremls murar - 2355
    Gammalt och ultramodernt - 2356
    Moskva är en musei-, teater- och universitetsstad - 2356
    Idrottsplatser, folkparker och barnteatrar - 2356, 2357
    Moskva i frontlinjen under andra världskriget - 2357
Mossor — skogarnas mjuka matta - 2358, 2359
    Fortplantningen - 2358, 2359
    Mosstäcket reglerar fuktigheten i skogen - 2359
    Har ni lagt märke till mossornas vackra färgspel? - 2359
Motorcykeln — fartens farliga tjusning - 2360, 2361
    Ett viktigt samfärdsmedel - 2360, 2361
    Olika motorcyklar och deras byggnad - 2361
Motorsport — moderna fartvidunder - 2361, 2362, 2363, 2364, 2365, 2366, 2367, 2368
    Motorsporten en affär mellan bilfabrikerna - 2361
    Förändrade förhållanden efter andra världskriget - 2361, 2362
    40 års världsrekordlopp i sammandrag - 2362
    Grand Prix genom tiderna - 2362
    Svenska tävlingsformer - 2362, 2363
    Världens största autodromer - 2363
    Racerbanornas mästare - 2363
    Den italienska eran - 2363, 2364
    Fransmännen var ojämna - 2364
    Engelsmännen rekordkörde - 2364
    Tyskland i täten - 2364
    Ett stärkt Italien igen - 2364, 2365
    Andra världskrigets inflytande - 2365
    Småbilarnas triumf - 2365
    Den tvåhjuliga motorsporten - 2365, 2366, 2367
    England, motorcykelns Eldorado - 2365, 2366
    Sveriges Grand Prix - 2366
    Ny tävlingsform - 2366
    Näst bäst i speedway - 2366, 2367
    Tillförlitlighetstävlingar - 2367
    Den tyska frammarschen - 2367
    Motorcykelns fartrekord - 2367, 2368
    Motorsport på vattnet - 2368
    Engelsmän och amerikaner i täten - 2368
    Rekordtabellen för »flygande milen» har efter 1922 följande utseende - 2368
Mozart, Wolfgang Amadeus — en gudarnas älskling - 2369, 2370
    Underbarnets triumftåg - 2369
    Salzburg blir för trångt - 2369, 2370
    Fri — men fattig - 2370
    Mozarts musikaliska stil - 2370
Muhammed — en världsreligions grundare - 2370, 2371, 2372
    Abdallahs son och Chadidjas man - 2371
    Allah talar till sin profet - 2371
    Men ingen är profet i sitt fädernesland - 2371, 2372
    Med ansiktet mot Mecka - 2372
    Profeten och hans trogna - 2372
    En enkel man och en stark personlighet - 2372
Muhammedansk konst — bildfientlig konst - 2372, 2373, 2374, 2375
    Alhambra och andra palats - 2373, 2374
    Kupolbyggnadskonsten - 2374
    Konstslöjd - 2374, 2375
Mullvaden — en levande grävmaskin - 2375
Mul- och klövsjuka — en fruktad kreaturssjukdom - 2376, 2377
    Blåsor uppstår bl. a. på mulen och klövarna - 2376
    Mul- och klövsjuka förorsakas av virus - 2376, 2377
    De angripna djuren nedslaktas eller isoleras - 2377
Munch, Edvard — Nordens förste expressionist - 2377, 2378, plansch, plansch
    Ett mästerverk av Munch - plansch
    Grafik av Edvard Munch - plansch
Musik — rytmens och tonernas språk - 2378, 2379, 2380, 2381, 2382, 2383, 2384, 2385, 2386, 2387, 2388
    Utomeuropeisk musik - 2379
    Kyrklig och världslig musik under medeltiden - 2379, 2380
    Monodin och operan - 2380, 2381
    Reaktionen mot barocken - 2381
    Wienklassicismen - 2382
    Romantikens tidsålder - 2382, 2383
    Modern musik - 2383, 2384
    Instrumentens historia - 2384, 2385
    Våra moderna musikinstrument - 2386, 2387
    Slaginstrument och blåsinstrument - 2386
    Stränginstrument - 2386, 2387
    Musikteori - 2388
    Teori och praktik - 2388
Musslor — uppskattad läckerhet - 2389, 2390
    Samma individ är både hane och hona - 2389, 2390
    Hur ostron odlas - 2390
    Skeppsmasken är en mussla - 2390
    Dammusslan och målarmusslan - 2390
Mussolini, Benito — fascismens skapare - 2391, 2392, 2393
    Folkskollärare — murarhantlangare — agitator - 2391
    In i arbetarrörelsen — direkt aktion - 2391, 2392
    Diktatorn och erövraren - 2392
    Personliga egenskaper - 2393
Myggor — svåra plågoandar - 2393, 2394
    Semesterfördärvare - 2393
    Malarians och gula feberns myggor - 2393, 2394
    Långbenta harkrankar - 2394
    Meterlånga härmaskband - 2394
Myror — skickliga stats- och samhällsbyggare - 2394, 2395, 2396, plansch, plansch
    Likriktade demokratier, som stannat i utvecklingen - 2395
    Myrornas »mjölkkor» och gäster - 2395
    Honungsmyror - 2395, 2396
    De sociala drifterna dominerar - 2396
    »Den barmhärtige (myr-)samariten» - 2396
    Myrornas »sociala mage» - 2396
    En ordbok för myrornas språk - 2396
    Hur myrorna lever och bor - plansch
    Skördeffolk och svampodlare - plansch
Mystik — »en högre kunskapsväg» - 2397
    Inåtvänd fromhet - 2397
    Den mystiska extasen - 2397
    Mystiken och världen - 2397
Myt och mytologi — oförklarade religiösa texter - 2398, 2399
    Mytens innehåll - 2398
    Vad utsäger myten? - 2398, 2399
    Myt och saga - 2399
    Myt och rit - 2399
    Mytens utveckling - 2399
Målarkonst — målarkonsten genom tiderna - 2399, 2400, plansch, plansch, plansch, plansch, plansch, plansch, plansch, plansch, plansch, plansch, plansch, plansch, 2401, 2402
    Målarkonstens uttrycksmedel - 2400
    Ögats värld och målningens - 2400
    Erövringen av verkligheten - 2400, 2401
    Från gotik till ungrenässans - plansch
    Medeltida bokmåleri - plansch
    Tidig landskapskonst - plansch
    Högrenässansen - plansch
    Från renässans till barock - plansch
    Venetiansk färgharmoni - plansch
    Fransk rokoko - plansch
    Holländsk realism — fransk idealism - plansch
    Solljus och luft i 1700-talets konst - plansch
    Färgglödande romantik och landskapslyrik - plansch
    Impressionism och expressionism - plansch
    Nyskapande franskt måleri - plansch
    Bildskapelse och verklighetsskildring - 2401, 2402
    Revolutionernas tidevarv - 2402
    Modernismen - 2402
Månen — vår närmaste granne i världsrymden - 2403, 2404, 2405, 2406, 2407
    Vi kan se sex tiondelar av månens yta - 2404
    Jorden och månen bildar en dubbelplanet - 2404
    Månens berg och dalar - 2405
    Har månen en atmosfär? - 2406, 2407
    Finns det något organiskt liv på månen? - 2407
Mårddjur — förnämliga pälsdjur - 2407, 2408, 2409
    Järven - 2408
    Ett vackert djur som luktar vidrigt - 2408, 2409
    Uttern — ett vattendjur - 2409
Mått, mål och vikt — från måttförbistring till internationella standardmått - 2409, 2410, 2411
    Äldre svenska måttenheter - 2409
    Moderna måttsystem - 2409
    1. Metersystemet - 2409, 2410
    2. MKS-systemet - 2410
    3. CGS-systemet - 2410
    4. Giorgisystemet - 2410
    5. Elektromagnetiska enheter - 2410, 2411
    Speciella måttsystem - 2411
    Vinkelmått - 2411
    Tidsmått - 2411
    Termiska mått - 2411
    Några viktiga storheter och enhetssamband - 2411
Mälaren — fjärden som blev insjö - 2412, 2413
    Mälarens roll i vår historia - 2412, 2413
    Mälarens reglering - 2413
Människan — människans ursprung och utveckling - 2413, 2414, 2415, 2416, plansch, plansch
    »Det naturliga urvalet» - 2413, 2414
    Människokroppen — en miljonstad av celler - 2414
    Njurarna är kroppens renhållningsverk - 2414
    Nervsystemet administrerar cellstaden - 2414, 2415, 2416
    Människans härstamning - 2416
Mässa — gudstjänstens höjdpunkt - 2417, 2418
    Nattvard utan nattvadsgäster - 2417
    Att »läsa» mässan är egentligen att sjunga den - 2417
    Mässans magiska verkan - 2417, 2418
Mässling — en riskfylld barnsjukdom - 2418, 2419
    Periodiskt uppträdande - 2418
    Lagbundet förlopp - 2418, 2419
Möbler — möbelstilarna från renässans till jugend - 2419, 2420, 2421
    Stilhistorisk översikt - 2419
    Kurvor och exotism - 2420
    Stilimitation och nationalromantik - 2420
    Möbeltyper från skilda tider - 2421
Nansen, Fridtjof — polarforskare och människovän - 2422, 2423
    På skidor över Grönlands inlandsis - 2422
    Fram över polarhavet - 2422, 2423
    Hjälp åt krigets offer - 2423
Napoleon I — korsikanen som blev Europas härskare - 2423, 2424, 2425, 2426, 2427
    Den korsikanska bakgrunden - 2423
    Uppväxtår och genombrott - 2423, 2424
    Vägen till makten - 2424
    Napoleon — fredsstiftaren - 2424, 2425, 2426
    Napoleon — orosstiftaren - 2426
    Napoleon — på vägen till S:t Helena - 2426, 2427
    Napoleon — en politisk maktfaktor även efter döden - 2427
Nationalekonomi — hur samhällets ekonomi utforskas - 2428, 2429, 2430, 2431, 2432, 2433
    Uppfattningarna om nationalekonomins uppgift har växlat - 2428
    Nationalekonomins olika aspekter; dess delområden och dess gränsvetenskaper - 2428, 2429
    Den ekononomiska teorins frågeställningar och arbetssätt - 2429, 2432
    Betalningsströmmarna i det svenska samhället - 2430, 2431
    Den ekonomiska vetenskapens uppkomst och historiska utveckling - 2432, 2433
    En nationalekonomiska vetenskapen av idag - 2433
Nationalinkomst — statistik för ekonomisk analys - 2433, 2434, 2435
    Nationalinkomststatistik - 2434
    Nationalprodukt och nationalutgift - 2434
    Nationalinkomstberäkningar i Sverige - 2434, 2435
    Nationalräkenskapen - 2435
Nationalmuseum — där våra förnämsta konstskatter vårdas - 2436, 2437, 2438
    Carl Gustaf Tessins konstinköp - 2436
    Samlingarna växte genom köp och gåvor - 2436
    Samlingarnas anordning - 2436, 2438
    De sköna konsternas boning - 2437
    Rembrandt och Picasso - 2438
    Undervisningsverksamhet och vandringsutställningar - 2438
Nationalsocialismen — från Münchenkuppen till Tysklands sammanbrott - 2438, 2439, 2440
Nation och nationalism — folkens kamp för oberoende - 2441, 2442, 2443
    Nationalitetsidé och nationalkänsla - 2441
    Ur nationaliströrelsernas historia - 2441
    Woodrow Wilsons fjorton punkter - 2441, 2442
    Minoritetsproblemet en viktig orsak till oron i Europa efter 1918 - 2442
    Det andra världskriget - 2442, 2443
Nattvarden — den heliga måltiden - 2443, 2444
Naturskydd — skyddet och vården av naturen - 2444, 2445, 2446, 2447, 2448
    Skydda naturen åt människorna - 2444, 2445
    Människan behöver naturen - 2445, 2446
    Naturskyddet skall vara positivt och måste växa ut till landskapsvård - 2446
    Rovdjuren får inte utrotas - 2446
    Sätt upp holkar åt småfåglarna - 2446
    Hur de första och största nationalparkerna tillkommit - 2446, 2448
    Svenska nationalparker - 2447
    Sveriges femton nationalparker - 2448
Navigation — hur man finner rätta vägen till sjöss - 2448, 2449, 2450, 2451, 2452
    Gradindelning och distanser - 2448, 2449
    Sjökortet - 2449
    Navigeringens instrument - 2449
    Farten mätes med logg - 2449, 2450
    Lodning av vattendjupet - 2450
    Tabeller och uppslagsverk - 2450, 2451
    Praktisk navigation - 2451, 2452
    Radiotekniken träder in - 2452
Nebulosor — den »tomma» världsrymden - 2452, 2453, 2454, 2455
    Vintergatan ett skenbart töcken - 2452, 2453
    Ljusa nebulosor - 2453, 2454
    Mörka nebulosor - 2454
    Materien i den »tomma» världsrymden - 2454
    Iskristaller i rymden? Järnkristaller i magnetfält? - 2454, 2455
    Molnen i rymden föder solar och planeter - 2455
    Spiralnebulosorna är stjärnsystem - 2455
Nederländerna — låglandet vid Rhens mynning - 2456, 2457, 2458, 2459, 2460, 2461, 2462, 2463
    Landet under havet - 2456, 2457
    I holländska städer och byar - 2457, 2458
    Ur Nederländernas historia - 2458, 2460, 2461, 2462
    Blomsterodling och jordbruk - 2459
    Hur havet räddade Leiden från spanjorerna — en dramatisk episod ur Hollands hsitoria - 2460
    Nederländerna under andra världskriget - 2461
    Zuiderzee blir Ijsselmeer - 2461, 2462
    Nederländernas språk och litteratur - 2462, 2463
    Hollands litteratur från medeltiden till barocken - 2462
    Från 1800-talet till nutiden - 2462, 2463
Nelson, Horatio — hjälten vid Trafalgar - 2463, 2464, 2465
    Segern vid Abukir över Napoleons flotta - 2463
    Angreppet mot Köpenhamn - 2464
    Den världshistoriska segern vid Trafalgar - 2464, 2465
Nero — kejsarvansinne - 2465, 2466
    Skådespelare — narr — modermördare - 2465
    Dårskaper, orgier och illgärningar - 2465
    »Vilken konstnär förlorar inte världen i mig» - 2465, 2466
Nervsystemet — kroppens rapportsystem - 2466, 2467, 2468, 2469, 2470, 2471
    Nervimpulserna - 2466
    Omkoppling medför tidsförlust - 2466, 2467
    Höger hjärnhalva motsvarar vänster kroppshalva - 2467, 2468
    Ett nyp i armen - 2469
    Oro kan framkalla magbesvär - 2469, 2470
    Några nervsjukdomar - 2470, 2471
    Hjärnskakning och ryggmärgssjukdomar - 2471
Neuros och hysteri — offer för vantrivsel och hävdelsebehov - 2471, 2472, 2473, 2474
    Neuros - 2472
    Karaktärsneuros - 2472, 2473
    Situationsneuros - 2473
    Tvångstankar och tvångshandlingar - 2473
    Hysteri - 2473, 2474
Neutralitet — den svenska utrikespolitikens grundval - 2475, 2476
    Neutraliteten i historiskt perspektiv - 2475, 2476
    Neutraliteten i nutiden - 2476
    FN och neutraliteten - 2476
Newton, Isaac — naturvetenskapens största geni - 2476, 2477, 2478
    Newton upptäcker det visa ljusets natur - 2477
    Spegelteleskopet är en uppfinning av Newton - 2477
    Svensken Klingenstierna löste akromatismens »olösliga» problem - 2477
    Differential- och integralkalkylen - 2477, 2478
    Newtons upptäckt av den allmänna tyngdlagen - 2478
    Tyngden försvinner — massan, vikten förbliver - 2478
    Historien om Newtons äpple - 2478
New York — skyskrapornas stad - 2479, 2480, 2481, 2482
    Manhattan, New Amsterdam, New York - 2479, 2480
    Hudson- och Mohawkflodernas samt kanalernas betydelse - 2480
    1 milj. förortsbor reser dagligen in till Manhattan - 2480
    Storstadsorganismen måste analyseras för att kunna behärskas - 2480
    Skyskraporna i Downtown och Midtown - 2480, 2481, 2482
    En enkel och praktisk stadsplan ger inte desto mindre upphov till svåra trafikproblem - 2482
    Lyxkvarter och slumkvarter ligger nära varandra - 2482
    Svenskarna i New York - 2482
Nielsen, Carl — tonsättaren från Fyn - 2483
Nietzsche, Friedrich — övermänniskans filosof - 2483, 2484, 2485
    Slavupproret i moralen - 2484, 2485
    Nietzsches inflytande på litteraturen - 2485
Njurarna — kroppens renhållningsverk - 2485, 2486, 2487
    Njursjukdomar - 2486, 2487
Nobel och Nobelstiftelsen — svensk världsinsats för fred och kultur - 2487, 2488, 2489, 2490
    Alfred Nobels saga - 2487, 2490
    Nobelpriset - 2488
    Pristagare 1901—54 - 2488
    Immanuel Nobel konstruerade de första minorna - 2490
    Alfred Nobels uppfinning av dynamit - 2490
    Nobelprisens tillkomst - 2490
Nordamerika — nya världens norra hälft - karta, karta, 2491, 2492, 2493, 2494
    Det väldiga Mississippibäckenet - 2491
    Landet kring Hudson bay - 2491, 2492
    Arktisk kyla och värmeböljor - 2492
    Från isiga tundror till palmbevuxna stränder - 2492
    En smältdegel för europeiska utvandrare - 2492, 2494
    I den nordamerikanska Kordilleran - 2493
Nordamerikanska frihetskriget — hur Förenta Staterna blev självständiga - 2494, 2495
    Motsatserna skärps - 2494
    Tullen på te - 2494
    Kriget bryter ut - 2494
    Frankrike, Spanien och Holland hjälper Amerika - 2495
Nordamerikanska inbördeskriget — det stora slavkriget - 2495, 2496
    Oppositionen mot negerslaveriet - 2495
    Kriget bryter ut - 2495, 2496
    Merrimac och Monitor - 2496
    Krigslyckan vänder sig - 2496
Norden — fem folk — en kultur - 2496, 2497, 2498, 2499
    Fem folk — en kultur - 2497
    Tidigare enhetssträvanden - 2497, 2498
    »Söndringens tid är förbi» — skandinavismen - 2498
    Unionsupplösningen — första världskriget — nordismen - 2498, 2499
    Norden och andra världskriget - 2499
    Samarbetet efter kriget - 2499
Nordenskiöld, Adolf Erik — nordöstpassagens upptäckare - 2500, 2501
    Förberedelser till Vegas färd - 2500
    Nordöstpassagen genomföres - 2500, 2501
    Den första på Grönlands inlandsis - 2501
    Erland Nordenskiöld, en ledande etnografisk forskare - 2501
    Otto Nordenskiöld, geograf och polarforskare - 2501
Nordiska gudar och gudasagor — hur nordisk gudatro uppstått och utvecklats - 2502, 2503, 2504, 2505, 2506
    Över Moder jorden strålar vid vår tideräknings början himmels- och solguden - 2502, 2503
    Gud och gudabrud firar bröllop för att säden skall växa på åkrarna - 2503, 2504
    Tor, »dundraren», böndernas vän och jättarnas fiende, blir svenskarnas huvudgud - 2504
    Valhalls gudar — en slutakt - 2504, 2505
    Ur fornnordiska sånger och sagor - 2505, 2506
    Nordiska gudinnor - 2506
    Gudasagor - 2506
Nordiska museet och Skansen — Artur Hazelius’ storverk - 2507, 2508, 2509, 2510
    Mannen bakom verket — Artur Hazelius - 2507, 2508
    Ett levande museum — Skansen - 2508
    Nordiska museets verksamhet i våra dagar - 2508, 2510
    Skansen — friluftsmuseum och folkpark - 2509
Nordiska språk — skandinavernas språk - 2511, 2512
    De nordiska språkens särart - 2511
    Fordom plattysk inverkan, nu engelsk - 2511, 2512
    »Nordiskt målsträv» - 2512
Nordsjön — världssjöfartens stora mötesplats - 2512
Norge — vårt broderland i väster - 2513, 2514, 2515, 2516, 2517, 2518, 2519, 2520
    Ett kulturfolk i en kärv och storslagen natur - 2513, 2514
    Endast ruinerna av de ursprungliga fjällkedjorna återstår - 2514
    Stor nederbörd i väster, glaciärer och fjordbygder - 2514
    Det ständiga hotet från fjällen - 2514
    Kustlandet och »strandflaten» - 2514, 2515
    Isolerade dalbygder, som »övervunnit vintern» - 2515, 2516
    Golfströmmen är Norges välgörare - 2516
    Industri gynnas av enorma vattenkrafttillgångar - 2516
    Fiske och valfångst - 2516
    En framstående sjöfartsnation - 2516
    Norr om polcirkeln - 2517
    Ur Norges historia - 2518, 2519
    Småriken. Rikssamling - 2518
    Ett vidsträckt havsvälde - 2518
    Unionstiden - 2518, 2519
    Norge blir danskt lydrike - 2519
    Tvistefrön under svensk-norska unionen - 2519
    Unionens upplösning - 2519, 2520
    Norges författning - 2520
    Stortinget bestämmer grundlagsändringar - 2520
Norrbotten — Sveriges nordligaste kustlandskap - 2521, 2522
    Kustlandet och älvdalarna - 2521
    Sveriges nordligaste åkerbruksbygder - 2521, 2522
    Svenskar, finnar och lappar - 2522
    Städerna i Norrbotten - 2522
Norrköping — ett industricentrum - 2523, 2524
    Norrköping vinner över Söderköping, Bråviken över Slätbaken - 2523
    Stora industriföretag har tämjt vattenkraften i strömmen - 2523
    Sveriges största centrum för ylleindustri - 2523, 2524
Norrland — tre femtedelar av Sverige - 2524, 2525
    Norrlands natur och näringsliv - 2524
    Norrlandsfrågan - 2524, 2525
Norrskenet — ett hemlighetsfullt elektromagnetiskt fenomen - 2525, 2526, 2527
    Bågar, draperier och kronor - 2525, 2526
    Norrskenet och solfläckarna - 2526
    Svenska bidrag till norrskensteorin - 2526, 2527
Norska språket — nynorsk och bokmål - 2527, 2528
    Danskan tränger fram - 2527, 2528
    »Bokmålet» närmar sig landsmålet - 2528
    Norskan i dag - 2528
Norsk konst — ett litet folks stora insats - 2528, plansch, plansch, 2529, 2530, 2531, 2532
    Katedralbyggen av imponerande mått - 2529
    Det nya Norges konst - 2529
    Måleriet - 2529, 2532
    Natur och folkliv i norsk konst - 2530, 2531
    Nutidskonsten - 2532
Norsk litteratur — huvudlinjer i norsk diktning - 2533, 2534, 2535, 2536
    Medeltiden - 2533
    Föreningen med Danmark - 2533
    Upplysningen - 2533, 2534
    Självhävdelsen och självfördjupandets tid - 2534
    Norges litterära stormaktsställning - 2534, 2535
    Nittonhundratalet - 2535, 2536
Norsk musik — ett stort genombrott - 2536
Noshörning — ett tungt och klumpigt djur - 2537
    Noshörningen är vegetarian - 2537
    Ett av jordens mest sällsynta djur - 2537
Nurmi, Paavo — löparnas konung - 2538
Nya Guinea — kannibalernas ö - 2538, 2539, 2540
    Civilisationen tränger endast långsamt in i urskogen - 2538
    Blott omkring 15 000 européer bland 2,5 milj. vildar - 2538, 2539, 2540
    Ön är uppdelad på Holland och Australien - 2540
Nya Sverige — tanken på ett svenskt kolonialvälde - 2540, 2541, 2542
    Svårigheter vid starten - 2541
    Nya expeditioner och konflikt med grannarna - 2541, 2542
    Holländarna erövrar kolonin - 2542
Nya Zeeland — de heta källornas ö - 2542, 2543, 2544
    2 miljoner människor — 35 miljoner får - 2543
    Vad Cook och Daniel Solander såg på Nya Zeeland - 2544
    Den vita kolonisationen - 2544
Nykterhetslagstiftning — hur staten främjar nykterheten - 2544, 2545, 2546, 2547
    Ur nykterhetslagstiftningens historia - 2545
    Några huvuddrag i Brattsystemet - 2545
    Nuvarande försäljningslagstiftning - 2545, 2546
    Nykterhetsvård - 2546, 2547
    Upplysning och propaganda - 2547
    Alkohollagstiftningen i våra grannländer - 2547
Nykterhetsrörelsen — en socialt betydelsefull folkrörelse - 2548, 2549, 2550
    »Stockholms måttlighetssällskap» - 2548
    Från överklassrörelse till folkrörelse - 2548, 2549, 2550
    Rusdrycksförbud — personlig avhållsamhet - 2550
Nürnbergprocessen — krigsanstiftare inför rätta - 2551, 2552
    Anklagelsepunkterna - 2551, 2552
    »Brott mot freden» - 2552
Närke — mellan Vättern och Hjälmaren - 2552, 2553, 2554, 2555
    En gammal bygd, som alltjämt blomstrar - 2552, 2553
    Stora sjösänkningar - 2553
    Ett exempel på uppkomsten av en modern storindustri - 2553, 2554
    Drag i Närkes allmogekultur - 2554, 2555
    Städerna i Närke - 2555
Nötkreatur — vår tids viktigaste husdjur - 2555, 2556, 2557, 2558, 2559
    Hur drivs boskapsskötseln? - 2555, 2556
    Varifrån härstammar våra nötkreatur? - 2556
    Svensk nötkreatursskötsel genom tiderna - 2556
    Uppsving under 1800-talet - 2556
    De nutida svenska nötkreatursraserna - 2556, 2557, 2558
    Några av utlandets viktigaste nötkreatursraser - 2558
    Insemination - 2558, 2559
    Kan en ko få 20—100 kalvar per år? - 2559
Oceanien — de tusen öarnas värld - 2560, 2561, 2562, 2563
    Ett paradis som avfolkats - 2560
    Melanesien — de svartas öar - 2560, 2561
    Mikronesien — de små korallöarna i nordväst - 2561, 2562
    Polynesien — de många öarna i Söderhavets centrum - 2562
    »Det ädlaste av alla naturfolk» - 2562, 2563
    Hur européerna upptäckte och tog öarna i besittning - 2563
Oehlenschläger, Adam — den danska romantikens främste diktare - 2564
    Guldhornene - 2564
    Den förste nordiske fullblodsromantikern - 2564
    Gav sitt bästa i ungdomen - 2564
Olaus Petri — mäster Olof och hans storverk - 2565, 2566
    Viktiga men farliga år - 2565
    »Olof i korgen» - 2565
    Kungliga pränteriet får arbete - 2565, 2566
    Reformatorn och kungen var inte alltid såta vänner - 2566
    Den stora gärningen lyktas - 2566
Oljeväxter — världens försörjning med växtfetter - 2566, 2567, 2568, 2569
    Vegetabiliska oljor och deras användning - 2567
    Jordnötter - 2567
    Bomullsfrö - 2567, 2568
    Lin - 2568
    Raps - 2568
    Sojaböna - 2568
    Solros - 2568
    Kokospalmen - 2568
    Oljepalmen - 2568
    Olivträdet - 2568
    Den svenska oljeväxtodlingen - 2568, 2569
Olycksfall och yrkesskador — skyddet för vårt arbetsliv - 2570, 2571, 2572, 2573, 2574
    Lagstiftningen ingriper - 2570
    Tillsynsorgan - 2570, 2571
    Allmänna yrkesinspektionen - 2571
    Den kommunala tillsynen - 2571
    Specialinspektionen - 2571
    Tillsynens utövande m. m. - 2571, 2572
    Första hjälpen vid olycksfall - 2572, 2573, 2574
    Behandling av blödningar - 2572, 2573
    Benbrott - 2573
    Främmande kroppar - 2573, 2574
    Medvetslöshet - 2574
    Första hjälpen vid förgiftningar - 2574
Olympiska spelen — världens ungdom i fredlig tävlan - 2574, 2575, 2576, 2577, 2578
    Lyckad start — sämre fortsättning - 2575, 2576
    Sverige slår igenom - 2576
    Sverige olympisk arrangör - 2576
    Olympisak spelen sväller ut - 2577
    Jätteolympiadernsa tid - 2577, 2578
    Sveriges lysande London-insats - 2578
    Svenska bakslag — ryssarna med 1952 - 2578
Opera — det lyriska skådespelet - 2579, 2580, 2581, 2582
    Operan reformeras och renas från schabloner - 2579, 2580
    Den franska operan - 2580
    Det musikaliska lustspelet - 2580
    Det tyska sångspelet - 2580, 2581
    Wagners musikdrama - 2581
    Nationell romantik och verism - 2582
    Moderna experiment med operan - 2582
Operett — från sångspel till show - 2582, 2583
    Offenbachiadernas segertåg - 2582
    Wien dansar och ler - 2582, 2583
    Mörker med några lysande stjärnor - 2583
Orienteringslöpning — den verkliga amatörsporten - 2583, 2584, 2585, 2586
    Orienteringslöpning slår igenom - 2584
    Enkla regler i början - 2585
    Orienteringslöpningens stora namn - 2585
    A och O i orientering - 2585, 2586
    En dyrbar mass-sport - 2586
Orkidéer — tropikernas trädprydnader, Nordens lyxblommor - 2587, 2588
    Vad trädgårdsmästaren kan åstadkomma - 2588
    Orikdéerna genom botanistens glasögon - 2588
    Den underbart doftande nattviolen - 2588
Ormar — ondskans och läkekonstens symbol - 2589, 2590, 2591
    Gifttänderna och giftet - 2590
    Olika slags ormar - 2590, 2591
    Ormserum mot ormgiftet - 2591
    Huggormsbett - 2591
Ormbunkar — stenkolstidens lummiga skogsträd - 2592, 2593
    I våra dagar dominerar örtartade former - 2592
    Ormbunkar bland trädkronorna - 2592, 2593
    Hur bladen bidrar till fortplantningen - 2593
Ortnamn — hur Aros blev Västerås och Århus - 2594
    »Uggleviken» betyder »vargarnas vik» - 2594
    Gamla gudanamn på gamla kultorter - 2594
    Vad ortnamnen kan förtälja - 2594
    Sverige har världens största ortnamnsarkiv - 2594
Ortodoxa kyrkan — österns rättrogna kyrka - 2595, 2596
    Öst är öst och väst är väst... - 2595
    ...och aldrig mötas de två - 2595, 2596
    Korset och halvmånen - 2596
    Slaverna kommer med - 2596
    Fromhetsliv i stelnade former - 2596
    Gudstjänsten fylld av symboler - 2596
    Sakrament och bilddyrkan - 2596
Oskar II — en mångsidig monark - 2597, 2598
    En utrikespolitisk nyorientering - 2597, 2598
    En frikostig mecenat - 2598
    »Brödrafolkens väl» — unionsupplösningen - 2598
Oslo — Norges huvudstad - 2598, 2599, 2600, 2601
    En titt på staden - 2598, 2600
    Brännpunkter i Oslo - 2599
    Oslo är friluftslivets stad - 2600, 2601
    Oslo under ockupationen - 2601
Oxenstierna — Sveriges största statsman - 2601, 2602, 2603, 2604
    Gustav Adolfs högra hand - 2602
    Richelieus vederlike - 2602, 2603
    Sveriges »riksföreståndare» - 2603, 2604
    Andra kända medlemmar av ätten - 2604
Palestina — det heliga landet - 2605, 2606, 2607
    Torra bergsbygder och grönskande dalar - 2605, 2606
    Judéen och Jerusalem - 2606
    Medelhavs- och ökenklimat - 2606
    Östjordanlandet - 2606
    Ur Palestinas historia - 2606, 2607
Palmer — träd som ger mat, kläder och hus - 2608, 2609
    Dadelpalmen, oljepalmen och rottingpalmen - 2608
    Våra sagogryn kommer numera inte från sagopalmen - 2608, 2609
Panamakanalen — en genväg för världssjöfarten - 2610, 2611
    Kanalen en enorm besparing i tid - 2611
Pansartrupper — slagfältets rullande fästning - 2611, 2612, 2613, 2614
    Stridsvagnens ursprung - 2611
    De första stridsvagnarna - 2611
    Pansarvapnets utveckling - 2611, 2612
    Stridsvagnstyper - 2612
    Pansarförbanden - 2612
    Stridsvagnarnas framtid - 2613
    De svenska pansartrupperna - 2613, 2614
    Krigsorganisationen - 2614
Papper — en av våra viktigaste exportvaror - 2614, 2615, 2616
    Pappersmaskinen och trämassan revolutionerade pappersframställningen - 2614, 2616
    Från skogen till papperskonsumenterna - 2615
    Olika papperssorter - 2616
Paraguay — mitt i Sydamerika - 2617
    Ett inland kring segelbara floder - 2618
    Befolkning och produkter - 2618
Parasiter — naturens snyltgäster - 2618, 2619
    Parasiterna förökar sig enormt - 2618, 2619
    Högre växter som är parasiter - 2619
    Många parasiter bland svamparna - 2619
Paris — staden som är en värld - 2619, 2620, 2621, 2622, 2623, 2624
    I Paris bor flera människor än i hela Schweiz - 2619
    La Cité, det äldsta Paris, ligger på en ö i Seine - 2619, 2620
    La ville lumière — »ljusstaden» - 2620
    Gamla befästningsvallar har fått vika för nya stadsdelar - 2620, 2622
    De öppna perspektivens stad - 2621
    Place de la Concorde och Place de l’Étoile. Historiska minnen - 2622
    »Hela världens träffpunkt» - 2622
    Turisternas Paris är inte parisarna - 2622
    »De tre musketörernas» Paris. Där Napoleon landsteg - 2622, 2624
    Under Paris himmel - 2623
    Tre gånger besatt av främlingar - 2624
    Åter ett levande Paris - 2624
Parlamentarismen — jämvikt mellan riksdag och regering - 2624, 2625, 2626
    Sverige och Storbritannien — parlamentarismens moderländer - 2625
    Den brittiska parlamentarismen har inte kunnat helt efterbildas - 2625, 2626
Pascal, Blaise — människans storhet och elände - 2626, 2627
    Några ställen ur Pensées - 2626
    Den unge matematikern - 2626, 2627
    Klosterbrodern - 2627
    Paradoxen som religionens uttryck - 2627
Patent — hur man får patent på en uppfinning - 2627, 2628, 2629
    Patentgranskning - 2628
    Giltighetstid - 2628, 2629
Paulus — den störste bland apostlarna - 2629, 2630
    Paulus och hans brev - 2629
    På Damaskusvägen - 2629, 2630
    »Allt under arbete och möda, under hunger och törst, under köld och nakenhet» - 2630
    Arvet från Paulus i Luthers kyrka - 2630
Pedagogik — vägar till vetande och personlighet - 2631, 2632, 2633, 2634, 2635
    Pedagogikens målsättning - 2631
    Pedagogikens utveckling - 2631, 2632
    Rousseaus »Émile» ett epokbildande verk - 2632, 2633
    Pedagogisk psykologi - 2633
    Reformpedagogik - 2633, 2634
    Pedagogiken i Sverige - 2634, 2635
Peking — Kinas huvudstad - 2635, 2636
    Marco Polo skildrar stadsplanen på 1200-talet - 2635
    Tatarstaden och Kinesstaden - 2635
    Det internationella Pekings centrum — en liten fästning inom Tatarstaden - 2635
    Förbjudna staden. Himmelens tempel - 2635, 2636
    Sommarpalatset och Minggravarna - 2636
    Kommunist-Kinas huvudstad - 2636
Penningväsendet — penningens roll i samhället - 2637, 2638, 2639
    Då oxen var värdemätare - 2637
    Byteshandeln och betalningsmedlen - 2637
    Ett myntväsende uppstår - 2637
    Guldmyntfoten - 2637, 2638
    Pappersmyntfoten - 2638
    Mynt, sedlar och övriga betalningsmedel - 2638, 2639
    Modern penningpolitik - 2639
Perserriket och perserkrigen — österland och västerland stöter samman - 2640, 2641, 2642
    Perserriket — ett världsvälde - 2640
    Kyros och Kambyses — Orientens erövrare - 2640
    Dareios — perserrikets organisatör - 2640
    »Herre, kom ihåg atenarna!» - 2640, 2641
    »Vi har segrat!» - 2641
    Spartanerna går i döden vid Termopyle - 2641
    Segern vid Salamis — en seger för Europa - 2641, 2642
    Kyros’ och Dareios’ skapelse faller - 2642
Perspektiv — hur en bild får rymd och djup - 2642, 2643, 2644, 2645
    Den tredje dimensionen - 2643, 2644, 2645
Peru — guldlandet som blev jordbruksland - 2646, 2647, 2648, 2649
    Ett torrt kustland med små bevattningsoaser - 2646, 2647
    Det kalla bergslandet — sierran - 2647, 2648
    Guldlandet har blivit jordbruksland, men nya mineralskatter lovar gott för framtiden - 2648, 2649
Pesten — digerdöden - 2649, 2650
    Digerdöden eller svarta döden - 2649, 2650
    Råttornas och loppornas betydelse - 2650
Peter den store — när den första järnridån genombröts - 2651, 2652
    En mur mellan öst och väst - 2651
    På resa i Europa - 2651
    Ett inre nydaningsarbete - 2651, 2652
    På marsch mot Svarta havet och Östersjön - 2652
    De skarpa motsatsernas man - 2652
Peterson-Berger, Wilhelm — populär tonsättare — sträng kritiker - 2653
Petroleum — vårt viktigaste drivmedel - 2653, 2654, 2655, 2656, 2657, 2658, 2659
    Oljefyndigheter - 2654, 2656
    Oljeletning och oljeutvinning - 2655
    Oljeledningar och tankfartyg - 2656
    Petroleums sammansättning och bearbetning - 2656
    Bensin och fotogen - 2656, 2657
    Eldningsoljor - 2657
    Smörjoljor och paraffin - 2657, 2658
    Nya användningsområden - 2658
    Skifferolja - 2658
    Syntetiska oljor - 2658, 2659
Pi — »cirkelns kvadratur» - 2659, 2660
    Många minnesramsor - 2660
    Cirkelns kvadratur - 2660
Picasso, Pablo Ruiz — ett mångskiftande geni - 2660, 2661, 2662
    Picasso — förvandlingskonstnären - 2661
    Kubismen växer fram - 2662
Pietism — hjärtats fromhet - 2663, 2664
    Lutherdomens »andre reformator» - 2663
    Början till en »social kristendom» - 2663, 2664
Planeterna — vandringsstjärnorna kring vår sol - 2664, 2665, 2666, 2667, 2668, 2669, 2670
    Tre grupper av planeter - 2664
    Planeternas uppkomst diskuteras livligt - 2664, 2665
    Finns planeter även kring andra solar än vår? - 2665
    Hur planeternas natur utforskas - 2665, 2666
    Merkurius och Venus - 2666
    Planeterna utanför jordens bana - 2666, 2667, 2668
    Månarna eller satelliterna - 2668
    Vilka planeter kan ha ett organiskt liv? - 2668, 2670
    Våra grannar i världsrymden - 2669
Planhushållning — nya vägar för folkhushållet - 2670, 2671, 2672, 2673
    Staten som ekonomins kontrollör en gammal tanke - 2671, 2672
    Utvecklingen mellan krigen - 2672
    Central ekonomisk planläggning är en nödvändig följd av andra världskriget - 2672, 2673
    Internationell planhushållning - 2673
Plankton — föda för fiskar, valar och människor - 2674
Plast — de tusen tingens material - 2675, 2676, 2677, 2678
    Termoplaster och härdplaster - 2675
    Hur plaster framställs - 2675
    Ur plasternas historia - 2675, 2676
    Celluloid, bakelit och polyeten - 2676
    Litet plastkemi - 2676
    Plasternas revolutionerande användning - 2677
    Några viktiga plaster - 2678
    1. Polymerisationsplaster - 2678
    2. Kondensationsplaster - 2678
    3. Halvsyntetiska plaster - 2678
Platon — idealismens fader - 2679, 2680
    Hur idéläran växer fram i dialogerna - 2679, 2680
    Det andliga — idén — är det verkliga - 2680
    Platons idealstat, där endast sakkunskapen — visheten — regerar - 2680
Poe, Edgar Allan — romantiker och antiromantiker - 2680, 2681
Polarexpeditioner — i kamp mot polarisen - 2681, 2682, 2683, 2684
    Nordvästpassagen - 2681, 2682
    Kampen om nordpolen - 2682
    Nordöstpassagen - 2682
    Sydpolarområdena - 2682
    Otto Nordenskjölds Antarcticexpedition - 2682, 2684
    Polarfärder i norr och söder - 2683
    Kapplöpningen mot sydpolen - 2684
Polarländerna — midnattssolens och polarnattens rike - 2684, 2685, 2686, 2687, 2688, 2689
    Sex månaders natt — sex månaders dag - 2685
    Jordaxelns lutning - 2685
    Den klimatiska polargränsen - 2686
    Arktis, polarområdena i norr - 2686
    — 40° i medeltemperatur - 2686
    En rik djurvärld - 2686
    Européerna i Arktis - 2686, 2687
    Framtidens flyglinjer över Arktis - 2687, 2688
    Antarktis, det stora sydpolslandet - 2688
    Antarktis’ bergskedjor når större höjd än Alperna, och sydpulen ligger 2765 m ö. h. - 2688
    Stora värden hämtas ur sydpolshaven - 2688, 2689
Polen — landet mellan öst och väst - 2690, 2691, 2692, 2693, 2694, 2695, 2696, 2697, 2698
    Det polska landskapet - 2691, 2692
    Den polska fjällvärlden - 2692
    Förlorade och vunna områden - 2692, 2693
    Urskogar och jaktvilt - 2693
    Förkrigspolen, ett land med stora minoriteter - 2693, 2694
    Romersk-katolska kyrkans betydelse - 2694
    Ett jordbruksland, som industrialiseras - 2694, 2695
    Polens utrikeshandel - 2695
    Kulturtraditioner - 2695
    Ur Polens dramatiska historia - 2696, 2697, 2698
    Polens delningar - 2696
    Främlingsvälde och nya krig - 2696, 2697
    Från tyskt protektorat till sovjetrysk vasallstat - 2697, 2698
    Polens huvudstad - 2698
Polhem, Christopher — Nordens Arkimedes - 2698, 2699
    Den svenska mekanikens fader - 2699
Polio — en sjukdom som ännu gäckar oss - 2700, 2701, 2702
    En blixt från klar himmel - 2700
    Behandlingsmetoder - 2700, 2701
    Det finns tre olika sorters poliovirus - 2701, 2702
Polisväsen — ordningens väktare - 2702, 2703, 2704, 2705
    »Ängeväktare» och »brokikare» - 2702, 2704
    Ordningens väktare i fyra länder - 2703
    Länsman och fjärdingsman - 2704
    Det moderna svenska polisväsendet - 2704
    Ordningspolisen skyddar allmänheten - 2704
    Trafikpolis och radiobilar - 2704, 2705
    Kriminalpolisen - 2705
    Polisväsendets organisation - 2705
    Statspolisen - 2705
Politiska partier — medborgaren och statens styrelse - 2705, 2706, 2707, 2708, 2709, 2710, 2711, 2712
    Partierna i svensk historia - 2706, 2707
    Partisystemet i tvåkammarriksdagen 1866—1888 - 2707
    Partisystemet i tvåkammarriksdagen 1888—1900 - 2707, 2708
    Partisystemet i tvåkammarriksdagen 1900—1920 - 2708, 2709
    Nya partier - 2709
    Partisystemets utveckling 1920—1954 - 2709
    Från världskris till världskrig - 2709, 2710
    Borgfred under andra världskriget - 2710
    Utvecklingen efter kriget - 2710
    Partiernas verksamhet i riksdagen - 2710
    Partiernas riksorganisationer - 2710, 2711
    Förhållandet mellan riksparti och riksdagsgrupp - 2711
    Partiernas propaganda - 2711
    Partichefer och partipampar - 2711, 2712
Poltava — den svenska stormaktens ödestimma - 2712, 2713
    Tsaren får sin chans - 2712
    Infanteriet splittras - 2713
    Lewenhaupt kapitulerar - 2713
Pompeji och Herculaneum — vad Vesuvius’ aska bevarat åt eftervärlden - 2714, 2715, 2716, 2717, 2718
    Ett ögonvittnes berättelse - 2714
    Den stora katastrofen - 2714, 2716
    Pompejanskt väggmåleri - 2715
    Få offer i Herculaneum, många i Pompeji - 2716
    Multnade människor återuppstår i gips - 2716
    Lättare att gräva fram Pompeji - 2716, 2717
    Hur städerna återupptäcktes - 2717
    Teatrar, tempel, butiker, läkarmottagningar - 2718
    En beundransvärd hygien - 2718
Portugal — en liten stat med ett stort förflutet - 2719, 2720, 2721, 2722, 2723
    Försvarsförbund med England - 2720
    Ett rikt men outvecklat land - 2720
    Folkets seder och bruk - 2720, 2722
    Brobyggnadskonst med gamla anor - 2721
    Portugals vackra huvudstad - 2722
    Vinstaden Oporto - 2722
    Ur Portugals historia - 2722, 2723
    Portugals kolonier - 2722, 2723
Post — världens bekvämaste förbindelse - 2723, 2724, 2725, 2726, 2727, 2728
    Postväsendets uppkomst - 2723
    Brevhemligheten införes - 2723, 2724
    Det svenska postverket skapas - 2724
    Nya transportmedel under 1800- och 1900-talen - 2724, 2725
    Postanstalter och personal - 2725
    Världspostunionen - 2725
    Vad befordrar postverket? - 2726
    Nya uppgifter för postverket - 2726
    Postsparbank och giro - 2726
    Postkontor på landet och i staden - 2727, 2728
Potatis — föda från nya världen - 2728, 2729
    Från Sydamerika till Europa — från Europa till Nordamerika - 2728
    I hemlandet flerårig — här ettårig - 2728
    Hur skall man få tag i god matpotatis? - 2728, 2729
    Korta odlingsråd - 2729
    Potatisprodukter - 2729
Prag — en omstridd kulturstad - 2729, 2730, 2731, 2732
    Tjecker och tyskar i Prag - 2729, 2730
    Gamla och nya staden - 2730, 2731, 2732
Preussen — tyska rikets kärnland - 2732, 2733, 2734
    Fredrik Wilhelm — »den store kurfursten» - 2733
    Preussen blir stormakt - 2733
    En svaghetsperiod i Preussens historia - 2733, 2734
    Preussens konung blir det nya Tysklands kejsare - 2734
    Den preussiska delstaten - 2734
Primitiv konst — konsten hos naturfolken - 2735, 2736, 2737
    Afrikansk konst - 2735, 2736
    Söderhavsöarnas konst - 2736
    Påskön - 2736
    Indianerna - 2736
    Etiopisk konst - 2736
    Primitiv målning och skulptur - 2737
Prisbildning — vad bestämmer varans pris? - 2738, 2739, 2740
    Den äldre prisbildningsteorin - 2738, 2739
    Förändrade förutsättningar i dagens samhälle - 2739, 2740
    En modern »prissättningsteori» - 2740
    Ett viktigt tankeexperiment - 2740
Produktion — vem producerar nyttigheter? - 2741, 2742
    Jord, arbete, realkapital - 2741, 2742
    Teknik och organisation - 2742
Propaganda — ser ut som sanning - 2742, 2743, 2744, 2745, 2746
    Propagandans medel och teknik - 2743, 2744
    Den politiska propagandan - 2744
    Psykologisk krigföring - 2744, 2745, 2746
    Sverige och propagandan - 2746
Protestantism — brytningen med Rom - 2747, 2748, 2749
    Martin Luthers och Melanchtons kyrka - 2747, 2748
    Gammalt och nytt i luthersk kristendom - 2748
    Jean Calvins stränga och energiska fromhetstyp - 2748
    Läran om utkorelsen har skapat en särskild människotyp - 2748
    Anglikansk protestantism en märklig blandningsform - 2748, 2749
Psalmboken — den religiösa poesins skatter - 2749, 2750
    Den första psalmen är en lovsång - 2749
    Medeltida »leiser» liknar folkvisan - 2749
    »Näktergalen från Wittenberg» - 2749, 2750
    Den klassiska lutherdomens svenska psalm - 2750
    Davidsharpan i Norden - 2750
    Gammalt och nytt i 1937 års psalmbok - 2750
Psykoanalys — har ni komplex? - 2751, 2752, 2753, 2754
    Sigmund Freud och hans lärobyggnad - 2751, 2752
    Kritik mot freudianismen - 2752
    Adlers individualpsykologi - 2752, 2753
    Carl Gustav Jung - 2753
    Nya vägar inom psykoanalysen - 2753, 2754
    Psykosyntesen och Poul Bjerre - 2754
    Psykoanalysens nuvarande ställning - 2754
Psykologi — läran om själslivet - 2755, 2756, 2757, 2758, 2759
    Utveckling mot vetenskaplighet - 2755
    Den naturvetenskapliga psykologin - 2755, 2756
    Hundar och apor förklarar människan - 2756
    Andra psykologiska riktningar - 2756, 2757
    Differentiell psykologi - 2757
    Helhetssyn och personlighet - 2757, 2758
    En ung vetenskap med goda resultat - 2758, 2759
    Psykologin i Sverige - 2759
Psykoteknik — trivsel på arbetsplatsen - 2759, 2760, 2761, 2762
    Psykologi på arbetsplatsen - 2760, 2761, 2762
    Psykologins tillämpningsområden - 2762
    Psykotekniken i Sverige - 2762
Psykoterapi — frisk utan mediciner - 2762, 2763
Pungdjuren och kloakdjuren — sällsamma däggdjur - 2764, 2765
    Vissa pungdjur liknar en del högre däggdjur - 2764
    Känguru, koala och opossum - 2764, 2765
    Varken däggdjur eller fågel? - 2765
Pytagoras — en antik akademi av lärda forskare - 2766
    Lärofadern och ordensbröderna - 2766
    Talen är det sant varande (substansen) i tillvaron - 2766
Påsk — uppståndelsens helg - 2767
    Påsken har gamla anor - 2767
    En sorgens minneshögtid kan också bli en glädjefest - 2767
    Påskens religionshistoria - 2767
Påvarna — männen på Sankt Petri stol - 2768, 2769, 2770, 2771
    Roms välde byggdes inte på en dag - 2768
    Medeltidskyrkan en sannskyldig påvekyrka - 2768
    Romerska riktes arvtagare - 2768
    Påvedömets förfall - 2768
    »Alla tiders sämste påve» - 2768
    Påve — kejsare, en spännande kamp - 2769
    »Ringare än Gud men större än en människa» - 2769, 2770
    Goda penningfurstar men dåliga själasörjare - 2770
    En rad dugliga påvar bjöd protestanterna motstånd — för en tid - 2770
    Från Napoleon till Mussolini har påvemaktens anseende stigit - 2770, 2771
    Påvedömet i våra dagar - 2771
Pälsdjur — pälsdjursjakt och pälsdjursavel - 2771, 2772, 2773, 2774
    En uppskattad handelsvara under antiken - 2771
    Hudsonbaykompaniet bildades redan 1670 - 2771
    Jakten efter pälsverk påskyndade upptäcktsfärderna - 2771, 2772
    Pälsdjursaveln började i Sverige - 2772
    Silver- och blåräv - 2772
    Mink - 2772, 2774
    Modern pälsproduktion - 2773
    Nutria - 2774
    Chinchilla - 2774
    Imitationer — persian — breitschwanz - 2774
Pärlor — pärlfiske och pärlodling - 2775, 2776
    Pärlor och pärlemor - 2775
    Hur pärlorna bildas - 2775
    Havspärlmusslor och flodpärlmusslor - 2775
    Pärlfiske - 2775, 2776
    Japanen Mikimoto »odlar» pärlor - 2776
    Äkta och oäkta pärlor - 2776

Project Runeberg, Sun Jun 16 23:45:44 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-5/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free