- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 5. M - P (2233-2776) /
2260

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maria Stuart — Skottlands olyckliga drottning - Drottning av Frankrike - Kärlek och religion - Darnleys död - Maria Stuart i England

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22Ö0 MARIA STUART ___________________________________

hennes skepp styr in mot Skottlands kust. Hårt och
mörkt allvar vilar över dess berg och hedar och
klippiga kuster, där dimmorna hänger tunga och vågorna
slår mot den sönderbrutna stranden. Vid foten av ett
kalt berg, likt en fästning eller rentav ett fängelse
ligger Holyrood, den unga drottningens blivande
boning. Människorna är bistra och allvarliga, vilda och
trotsiga till lynnet. Marias förfäder har fått pröva det.
Den kalvinska religionen, den strängaste formen av
protestantismen, har nyss vunnit insteg i landet
under ledning av den fanatiske reformatorn John Knox
[nåk’s].

Kärlek och religion

Hur skall den unga, sköna och lättsinniga Maria
Stu-art reda sig i denna omgivning? Med sitt tjusande
väsen vinner hon i början mångas hjärtan. Hon följer
sin smak för nöjen: danser, jaktpartier, musik. Men
hennes ungdomliga obetänksamhet och hennes
lidelsefulla natur invecklade henne också i många ödesdigra
äventyr. Hon ger sin hand åt sin unge kusin Henry
Darnley [da’nli], som tjusat henne genom sin elegans
och manliga skönhet. Att han är en karaktärslös,
obegåvad och dessutom brutal ung man, kommer hon
dock inom kort underfund med. Kärleken slocknar
snart och förbytes i motvilja och förakt. Hon skänker
sitt förtroende åt italienaren Riccio [riftjå], som
eggar drottningens katolska trosiver. Darnley gripes av
svartsjuka och ingår jämte några adelsmän en
sammansvärjning mot Riccios liv. En kväll, då Maria Stuart
sitter och superar tillsammans med Riccio och några
andra, träder de sammansvurna in. Medan Darnley
håller sin gemål fast i sina armar, kastar sig de andra
över Riccio och dödar honom med 56 dolkstygn. Nu
följer en rad av spännande händelser. Medan
känslorna för Darnley stegras till hat, kommer Maria under
inflytande av den skotske adelsmannen Bothwell
[bo^oal] och grips av lidelse för denne. Känslorna
utrotar varje spår av självbehärskning och klokhet
hos den unga drottningen.

Darnleys död

Strax utanför Edinburghs stadsmur låg på den
tiden en plats som kallades Kirk-o’-field. Dit har
Darnley tagit sin tillflykt, han ligger sjuk och uppsökes
av Maria, som spelar rollen av öm och förlåtande
maka. En kväll tar hon plötsligt avsked under
föregivande, att hon måste vara närvarande vid en
bröllopsfest, som denna afton hålles på Holyrood. Vid tvåtiden
på natten vä ekes hela Edinburgh av en våldsam knall.
En explosion har inträffat i Darnleys bostad, och
utanför påträffas Darnley död, tydligen strypt. Att här ett
mord begåtts låg i öppen dag, och lika klart var det,
att Bothwell haft sin hand med däri. Men Maria? Själv
förnekade hon alltid sin vetskap om mordet, och fullt
säkra bevis finns inte, men så många fakta talar emot

henne, att hennes brottslighet nog kan anses tämligen
bevisad. I varje fall fick hon skenet emot sig genom
sitt beteende efter mordet. Hon gjorde praktiskt taget
ingenting för att efterspana mördarna. Åt Bothwell,
den av alla utpekade mördaren, anförtrodde hon ett
av landets viktigaste slott, och hon rågade måttet
genom att - tre månader efter Darnleys död - ingå
äktenskap med Bothwell, sedan hon motståndslöst
låtit »enlevera» sig av honom. Skandalen var fullständig.
En del lorder reste sig mot »det brottsliga paret», och
då motstånd var lönlöst, flydde Bothwell för att aldrig
mer återse sin maka. Även Marias öde var nu beseglat.
Hennes långa lidandes historia börjar. Hon inspärras
i slottet Loch Leven men lyckas befria sig med hjälp
av några trogna vänner, varefter hon samlar trupper
och går sin motståndare till mötes. Men då nederlaget
är givet, flyr hon åtföljd av endast några få soldater.
Från höjden ovanför Solwayfjorden ser hon England
utbreda sig. En majkväll lämnar hon i en enkel
fiskarbåt för alltid sina fäders land.

Maria Stuart i England

Vad väntade sig Maria Stuart att finna i England?
Sympati, skydd och hjälp - drottning Elisabet var ju
hennes släkting och måste känna sig solidarisk med
en drottning, som kränkts och förföljts av upproriska
undersåtar. Men vad fann hon i verkligheten?
Fångenskap, förödmjukelse och till sist döden - Elisabet såg
nämligen i henne inte blott släktingen och drottningen
utan även rivalen, som av alla engelska katoliker
ansågs såsom Englands rättmätiga drottning. Maria
ställdes omedelbart under bevakning på det slott, dit
hon först tagit sin tillflykt, och en undersökning
inleddes angående hennes förhållande till Darnleys
mord. Som bevismaterial mot henne framlades en
brevväxling mellan henne och Bothwell (de ryktbara
s. k. kassettbreven, om vilka stått så mycken strid i den
historiska litteraturen). Någon fällande dom kom
visserligen inte till stånd, men Maria kvarhölls i fängelse.
Hon flyttades från det ena slottet till det andra, och
fångenskapen blev efter hand allt hårdare. Hon
framstod alltmer som martyr för den katolska kyrkan, och
hela den katolska världen, främst påven och Filip II
av Spanien, gjorde förberedelser för att rädda henne.
Maria lyckades underhålla förbindelser med sina
utländska vänner och med de engelska katolikerna.
Flera sammansvärjningar ingicks mot Elisabets liv,
och då den sista av dessa, den unge Babingtons,
avslöjades och Marias andel däri ansågs otvetydig, var
hennes timme slagen. Hon anklagades för delaktighet i
mordplanen och dömdes av st järnkammaren till
döden. Parlamentet bekräftade dödsdomen, och efter lång
tvekan förmåddes Elisabet att underskriva
densamma. Den 8 febr. 1587 besteg Maria Stuart med
beundransvärt lugn schavotten i slottssalen på Fotheringay,
den plats där hon den sista tiden suttit fången.

Artiklar, som saknas i detta hand, torde sökas i registerhanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 18 10:55:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-5/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free