- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 5. M - P (2233-2776) /
2263

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marinen — skyddet för våra kuster och för handeln - Flottan - Kustartilleriet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rustade fartyg ligger i materielberedskap på varven
och kan på kort tid göras klara.

Fartygen fördelas såväl i fred som krig dels på
kustflottan, dels på marindistriktens lokalstyrkor.

Kustflottan, som tillsammans med samverkande
delar av flygvapnet utgör vår yttersta vakt till sjöss,
består av kryssare, jagare, motortorpedbåtar och ubåtar.
Övervattensfartygen indelas i stridsgrupper vars
sammansättning kan varieras med hänsyn till de
uppgifter som skall lösas. Grundregeln är dock att den
samlade vapenkraft, som gruppen kan utveckla,
blir av lämplig karaktär. Under operationer till sjöss
fordras som regel att man kan sätta in såväl artilleri
som torpeder och ubåtsjaktvapen.

Det moderna helt eller delvis automatiska
artilleriet på våra kryssare och jagare möjliggör att stor
eldkraft kan utvecklas på kort tid. Örlogsfartygens
radarutrustning medger att flottan kan utveckla sin
slagkraft även under mörker utan att fienden
någonsin behöver bli synlig för ögat.

Om det gäller att anfalla en fientlig
invasions-flotta eller underhållstransport, som är på väg mot
svensk kust, skall kryssarnas och jagarnas artilleri
kunna sättas in för att slå hål på den skärm av
bevak-ningsfartyg, som vanligen omger sådana fartyg.
Först därefter kan man komma till slags med
torpeder mot fiendens större och värdefullare fartyg samt
med lätt och medelsvårt snabbskjutande artilleri mot
mindre mål.

Kustflottans fartyg - välutrustade med luftvärn,
radar och ubåtsjaktvapen - kan med fördel användas
även i sjöfartsskyddet för att förstärka
marindistriktens eskortförband, som normalt löser denna uppgift.

Ubåtarna opererar som regel skilt från
ytstrids-krafterna. Deras uthållighet i operationsområdet är
vida större än andra fartygstypers, vilket möjliggör
framskjuten kontinuerlig spaning utanför fiendens
hamnar och uppladdningsområden. Härigenom
erhålls värdefull förvarning vid fientliga invasions- och
raidföretag.

_________________________________ MARINEN 2263

Ubåten är också ett effektivt anfallsvapen som med
stor verkan kan sättas in mot en angripares större
och värdefullare stridsfartyg samt mot hans
invasions- och transportfartyg. Värdet av en enda
fartygs-sänkning kanske bäst belyses med uppgiften att ett
medelstort handelsfartyg tar samma last av vapen,
ammunition och annan utrustning som 20 godståg.

Av alla sjökrigets vapen anses minan som det
lömskaste. Den förankrade stötminan, som kan användas
på vattendjup upp till ett par hundra meter, har
under och efter andra världskriget kompletterats med
allt sinnrikare konstruktioner av avståndsverkande
bottenminor. Minsvepningsarbetet har härigenom i
hög grad komplicerats och ställer stora krav såväl
på det enskilda fartyget som antalet enheter. Det
åvilar lokalstyrkorna att ombesörja svepning av de
leder som erfordras för sjöfarten och för våra
sjöstridskrafters operationsfrihet i egna farvatten.
Minsvep-ningsförbanden sammansätts med en stomme av
ordinarie minsvepare (stamminsvepare) kompletterade
med ett antal hjälpminsvepare.

Minvapnets utveckling kan emellertid även komma
oss till godo om det används för mineringar i en
angripares sannolika anmarschvägar samt mot hans
sjötransporter. Mineringar till sjöss kan utläggas av
praktiskt taget alla fartygstyper och i fiendens
farvatten främst av ubåtar och flyg.

Kustartilleriet

Kustartilleriet, KA, utgör den bakre ryggskölden i
det marina djupförsvaret och medverkar där i
försvaret av våra viktigaste kust- och skärgårdsområden
samt större hamnar. Så länge dessa vitala punkter
effektivt försvaras hindras angriparen att föra in
tung materiel, stora truppstyrkor och underhåll med
drivmedel, ammunition och andra förnödenheter.
Kustartilleriet skall i samverkan med
sjöstridskrafter, flyg- och arméförband medverka till att en
invasion mot vårt land inte lyckas.

Övergången till en lättare flottyp ökar behovet av

Jagaren, sjökrigets mångsidigaste fartygstyp, är försedd med snabbskjutande medelsvårt artilleri, luftvärn, torpeder,
antiubåts-vapen och utrustning för att lägga ut minor.

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 18 10:55:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-5/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free