Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medelpad — kring Ljungan och Indalsälven - En gammal norrländsk huvudbygd - Blandning av gammalt och nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2288 MEDELPAD ––––––––––––––––––––––––––––––––––––
T. v. Allteftersom landet höjt sig har Indalsälven skurit sig ned genom sina egna avlagringar, och på sina håll har den, såsom
här nedanför Vättabergets skogstäckta sluttningar i Liden, givit upphov till markerade erosionsterrasser. T. h. De norrländska
flodernas snabba lopp är till stor fördel vid uttransporten av timret från inlandets skogar, men de långa forssträckorna har
också ofta gjort det nödvändigt att bygga skyddade och arbetsbesparande timmerrännor.
dominerar. Vid pass 70 % av landskapets areal är
skogsmark.
En gammal norrländsk huvudbygd
Omfattande arkeologiska undersökningar i de
områden som i samband med kraftverksbygget vid
Berge-forsen satts under vatten har ytterligare bestyrkt
antydandet att Medelpad varit ett av de tidigast
bebyggda landskapen i Norrland. Den nordligaste
svenska hällkistan vittnar om jordbrukskultur redan på
detta tidiga stadium. Men ännu större betydelse fick
bygden under följande epok; hälften av de
norrländska bronsåldersfynden är gjorda i Medelpads kustland.
Efter den i hela Nordsverige nästan fyndlösa äldsta
delen av järnåldern blir Medelpad under romersk
järnålder och folkvandringstid ånyo en av Norrlands
huvudbygder, och stora gravhögar, som tävlar med
de uppländska kungshögarna i storlek, vittnar om
makten och rikedomen hos kustlandets stormaktssläkter.
Även de omfattande skattefynden från vikingatiden,
vid vilka man påträffat arabiska, anglosachsiska och
tyska mynt, samt runstenar och bygdeborgar vittnar
om landskapets betydelse under vikingatiden.
Vill man finna orsaken till Medelpads tidiga
framträdande som norrländsk huvudbygd, får man främst
beakta dess läge vid mynningen av de stora älvdalar
som från Bottenhavet leder in mot Jämtlandssänkan
och passen till Trondheimsbygden, en av de fordom
förnämsta norska bygderna, från vilken man också
kunnat påvisa fynd i Medelpad. Utefter dessa älvdalar
gick en viktig förbindelseled mellan den
skandinaviska halvöns öst- och västkust. Längs dessa vägar kom
också de viktigaste exportvarorna från det inre
Norrland, skinn och pälsverk, som över Medelpad
utfördes till Mälarlandskapen.
Även i våra dagar spelar förbindelsen uppför
älvdalarna över Jämtland till Norge en viss roll. Den
första norrländska mellanriksbanan drogs fram denna
väg, och en stor del av Jämtlands handel sker
alltjämt längs tvärbanan över Sundsvall.
Blandning av gammalt och nytt
Den gamla medelpadska bondekulturen är ännu
blott ofullständigt känd. Den allmänna typen
överensstämmer i stort med de övriga norrländska
kustlandskapens. Drag av stor ålderdomlighet blandas med
omvälvande yngre inflytelser, allra helst som
befolkningen, särskilt i kustlandet, under 1800-talet starkt
uppblandades med en talrik från andra trakter
kommande arbetarstam, som sysselsattes i de många
sågverken. I dessa industriområden, som flerstädes har
en ytterst tät bebyggelse med upp till 300 inv. per km2,
har den gamla bonde- och fiskarkulturen fått rymma
fältet för vad som är betecknande för de nya
industribygderna. Endast i de avlägsnare och mer oberörda
jordbruksbygderna kan man ännu samla spillrorna av
den äldre tidens bygdekultur. Jfr Hälsingland och
Ångermanland.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
