Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mississippi-Missouri — världens längsta flod - »Tvångströja» på floden till skydd mot översvämningar - Mjölk — vår bästa och naturligaste föda - Mjölkens beståndsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MJÖLK 2323
Från början av 1700-talet ända till byggandet av de
första järnvägarna vid mitten av 1800-talet utgjorde
Mississippi praktiskt taget det enda
kommunikationsmedlet inom sitt stora område. Till en början
försiggick trafiken med flatbottnade båtar, som fördes
nedför floden till New Orleans, varifrån de antingen
halades eller stakades tillbaka mot strömmen. Det tog
ibland 9 månader att komma fram och tillbaka
Cairo-New Orleans. I januari 1834 trafikerades floden av
230 ångbåtar och av en mängd stora timmerflottar.
Omkring 1853 anlöptes S:t Louis av inte mindre än
3 307 ångbåtar årligen.
Koltransporten på Ohio började på 1840-talet och
nådde snart stor omfattning. Där fraktades skinn
och timmer från norr, spannmål och andra produkter
från mellersta västern och kol från Ohiotrakten,
under det södern i returfrakt sände bomull, socker,
melass och allehanda styckegods. Längs stränderna växte
städerna upp som svampar ur marken, Minneapolis,
S:t Paul, Davenport, Rock Island, S:t Louis, Memphis,
New Orleans och många andra. Den amerikanske
humoristen Mark Twain tillbringade en del av sitt liv som
lots på floden under denna livliga tid och har berättat
därom i ett flertal berömda böcker.
VÅR BÄSTA OCH NATURLIGASTE FÖDA
/VlJÖLK. Bland alla levande varelser har endast
honorna hos däggdjuren förmågan att alstra mjölk för
att därmed livnära sina ungar. Mjölken bildas i
mjölkkörtlarna. Den innehåller inte endast alla
ämnen (bortsett från järn) som kroppen behöver för-att
uppehålla livet utan även allt som erfordras för
tillväxten. Huvudbeståndsdelarna är vatten, fett,
äggviteämnen, socker (mjölksocker) och salter.
Dessutom förekommer mindre mängder färgämnen,
fos-fatider (en grupp fettämnen som förekommer i alla
celler, särskilt rikligt i nervsubstansen), i mjölken
lösta gaser, enzymer, vitaminer m. m. Mängden av
dessa ämnen växlar dock inom ganska vida gränser
hos olika slags mjölk. Mycket snabbt växande
dägg-djursarter har en mjölk som är rikare på
näringsämnen (mer koncentrerad) än mjölk från de mera
långsamt tillväxande. Ett kallt klimat synes inverka
så, att mjölken blir särskilt rik på fett, vilket t. ex. är
fallet med renens.
Som föda för människan är komjölken den
vanligaste och mest betydelsefulla. Getmjölk används
även hos oss men däremot inte fårmjölk, vilken i en
del andra länder fått användning särskilt vid
bered
ning av vissa ostslag. Där man ännu har för sed att
mjölka renen, används dess mjölk färsk, sur eller ystad
samt stundom kokad med blad av syra (Rumex
ace-to’sa). Öknarnas folk använder kamelmjölk. Av
mjölk kan också alkoholhaltiga drycker erhållas. En
sådan är kumys, som kirgisema m. fl. asiatiska folk
bereder av stomjölk. Kefir är en annan svagt
alko-holhaltig, av get- eller komjölk framställd dryck, som
hör hemma i Kaukasien och i Balkanländerna.
Mjölkens beståndsdelar
Komjölken innehåller i genomsnitt 87,6 % vatten,
3,7 % fett, 3,3 % äggviteämnen, 4,7 % mjölksocker
och c,7 % mineralbeståndsdelar, varav de rikligast
förekommande är fosfor, kalium, kalcium, klor, svavel
och natrium. Då kvinnomjölken innehåller ca 88,3 %
vatten, 3,7 % fett, 1,3 % äggviteämnen, 6,9 %
mjölksocker och 0,3 % mineralbeståndsdelar framgår, att
komjölken i ursprungligt skick har för koncentrerat
innehåll av äggvita och salter för att obehindrat kunna
omsättas i en spädbarnsmage.
Numera finns i handeln enligt vetenskapliga grunder
tillverkade torrmjölkspreparat för beredning av mjölk
för barn i olika åldrar.
Mjölkens fett förekommer i form av små, för blotta
ögat osynliga kulor med i medeltal 0,003 mm dia-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
