Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muhammedansk konst — bildfientlig konst - Alhambra och andra palats - Kupolbyggnadskonsten - Konstslöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 74 muhammedansk konst
Mirador de Lindaraja i Alhambra. Rummet, täckt med de
karakteristiska stalaktitvalven och med väggarna överspunna av
arabeskernas fantastiska mönster, öppnar sig som en loggia
mot trädgårdens grönska.
fens residensslott Balkuvara i Samarra vid Tigris
(omkring 86o) var arkitekturen däremot ofta en
annan än den ovan beskrivna. Gårdarna var omgivna av
invecklade rumsgrupper, där mindre kamrar
fördelade sig kring större salar och hallar; det är senantika
och persiska palatsbyggnader som har varit
förebilderna. Yttre och inre väggdekorationer i relief är
mycket rika och ter sig som ett över hela ytan
spunnet mönster. Enastående är det lilla jaktslottet Kusejr
Amra, huvudsakligen bestående av en salbyggnad med
en ansluten svit av badrum. Dess inre utsmyckning
har varit mycket påkostad. Golven har varit belagda
med marmor i mönster, och väggarna smyckas av
freskomålningar i fri hellenistisk stil med realistiska,
färgglada framställningar av bad- och jaktscener, ett
sällsamt avbrott i den islamska konstens
bildfientlighet. Slottet uppfördes för omajadkalifen Valid I,
som regerade 712-15. Sedan sådana traditioner
utslocknat, blir byggnadsplanerna enkla.
Karakteristiska är de äldre moskéerna, vilkas stora gård omges
av hallar, tämligen smala vid tre av gårdens sidor,
breda vid den fjärde. Hallarnas tak bärs av kolonner,
uppställda i långa, enformiga rader och förenade
genom valvbågar. Enskilda kupolvalv förekommer. Den
bredaste hallen ligger mittemot ingångssidan och är,
så gott byggmästarnas geografiska insikter tillåtit,
vänd mot Mecka; den heliga riktningen utmärks av
en »bönenisch» i hallens inre vägg. Några av islams
mest ryktbara moskéer tillhör denna primitiva typ,
bl. a. de stora moskéerna i Jerusalem (se d. o.), Kairo,
Kairouan och Cordoba. Den senare är ett av den
äldre muhammedanska arkitekturens yppersta verk,
uppfört under 700-900-talen.
Kupolbyggnadskonsten
Den armeniska kupolbyggnadskonstens betydelse
för bysantinsk arkitektur och indirekt för
Västerlandets byggnadskonst under romansk tid och under
renässansen har framhållits på annan plats (se
Byggnadskonst). Även i den muhammedanska
byggnadskonsten infördes liknande konstruktionsmetoder
genom seldjukerna, som särskilt utbredde bruket av
ku-poltäckta gravbyggnader. De införde även ett nytt
slags gudstjänstlokal, medrese (eller madrasa), en
korsformig anläggning med fyra öppna hallar kring
en kvadratisk gård och lokaler för teologisk
undervisning i hörnen mellan hallarna. Medresen
kombinerades stundom med en kupolgrav, så i den berömda
»sultan Hassans medrese» i Kairo. Utanför Kairo
finns en talrik samling kupolgravar, de s. k.
kalif-gravarna. Seldjukerna var också framstående
fäst-ningsbyggare. Det ståtliga och fasta citadellet i Aleppo
och Damaskusporten i Jerusalem är exempel på
denna arkitektur, som har mycket gemensamt med
västerländsk borgbyggnadskonst. De uppfördes under
korstågstiden, bl. a. av den ryktbare Saladin.
I Persien, Turkestan och Indien upptogs
kupolarkitekturen och utvecklades till praktfulla former.
Rikast utbildades den dock av turkarna, som efter
erövringen av Konstantinopel tog Sofiakyrkan till
förebild för sina stora moskébyggen. De smärta
minareterna, från vilka böneutroparen tillkännager
gudstjänsttimmarna, är karakteristiska för turkarnas
byggnadskonst men efterbildades också på andra
håll; äldre minareter var grova, fästningslika torn,
i vissa fall med praktfull fasaddekorering av
båg-ställningar och rutmönster, såsom Hasans minaret vid
Rabat i Nordafrika och det berömda klocktornet La
Giralda vid katedralen i Sevilla, vilken ersatt den
ursprungliga moskén.
Konstslöjd
Konstslöjden nådde hos de muhammedanska folken
tidigt en mycket hög nivå. De färgrika, med utsökt
smak komponerade »orientaliska mattorna» (se
Textilkonst) kommer från de muhammedanska länderna,
de vackraste från Persien och dess grannskap. Även
på andra områden stod textilkonsten högt. Bagdad var
länge en huvudort för sidenfabrikationen. Mönstrade
siden- och sammetstyger tillverkades också i Persien.
Där och i Turkiet stod också konsten att brodera
mycket högt och fina textilier som damast och muslin bär
ännu i dag namn efter sina arabiska ursprungsorter.
Särskilt hos seldjukerna och i Persien men även i
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
