Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målarkonst — målarkonsten genom tiderna - Solljus och luft i 1700-talets konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOLLJUS OCH LUFT I 1700-TALETS KONST
Upptill: Utsikt över Canal Grande mot piazettan och dogepalatset i Venedig. Målning av Francesco Guardi (1712—93).
— Nedtill: Badande flickor. Målning av Jean-Honoré Fragonard (1732—1806).
Den italienska konsten under 1700-talet har endast i Venedig något av större intresse att erbjuda. Den mest intressante
bland tidens venetianska målare var Guardi, som långt före Turner och impressionisterna upptäckte den fantastiska
färgprakten i solljusets spel i den
havomflutna stadens disiga
luft. Med sin intensiva,
Ijus-genomdränkta och dock
mustiga färg hör hans målningar
till det mest personligt
präglade som tidens konst
fram-bragte. Hans penselföring är
ytterst snabb och spirituell;
han tecknar en figur med en
enda virvelsnabb rörelse med
penseln. Hans uppmärksamhet
är främst fäst vid färgens
tonskönhet och samklang och vid
penselskriftens elegans och
uttrycksförmåga.
Även inför Fragonards
målningar märker man hur det
konstnärliga uttrycket
koncentreras till målarens föredrag,
till färgklang och penselföring.
Rokokons finstämda
blom-bladsskala får på hans palett
en ny klang av intensitet och
hetta, figurer och landskap
framtrollas med flygande,
breda penseldrag, som fångar de
■ögonblickligaste
uttrycksskift-ningar och rörelser. Hans konst
är den fullkomligaste kontrast
till den redan under hans
medelålder inbrytande nyantika
stilriktningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
