Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna — låglandet vid Rhens mynning - Ur Nederländernas historia - Hur havet räddade Leiden från spanjorerna — en dramatisk episod ur Hollands hsitoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2460 NEDERLÄNDERNA _________________________________
ende kolonierna, Nederländska Indien (med Nya
Guine’a) samt Nederländska Guayana (Surinam)
jämte Curagao [kyraså’], fick sin största
omfattning under 1800-talet. Av dessa har emellertid
Nederländska Indien uppnått full självständighet och
ingår som republiken Indonesien endast formellt i den
Nederländska unionen. Curagao, som förr mest var
känt för sin produktion av pomeransskal för
likörtillverkning, har i våra dagar fått stor betydelse som
den plats där Venezuelas olja raffineras; ön har
härigenom blivit en av världens förnämsta
oljeleveran-törer.
Hur havet räddade Leiden från spanjorerna — en
dramatisk episod ur Hollands historia
Vid Oude Rijn (Gamla Rhen) ungefär 8 km från
havet ligger den gamla staden Leiden. Under
nederländska frihetskriget hade borgarna rest sig mot
spanjorerna, och staden belägrades av dem 1573-74;
veckor och månader förflöt, alltjämt inneslöt
spanjorerna staden, där folket modigt höll ut, fastän det
började bli knappt om födan. Man sände bud till
Vilhelm av Oranien och bad om undsättning; redan hade
man hunnit så långt, att man måste leva på hundar,
råttor och gräs. Då Vilhelm inte kunde komma till
stadens hjälp från landsidan, valde han en väg som
kunde befria den men även kosta den allt vad den
ägde.
Han samlade en flotta, som lastades med förråd,
för att sedan dammarna genombrutits och
marsklandet översvämmats av havet föras fram till stadens
undsättning. Början lovade framgång. De första
dammarna genombröts, och över det inströmmande
vattnet seglade fartygen mot Leiden. Men vattenståndet
var för lågt, fartygen fastnade på grund ett par km
från stadsmurarna. Två fördämningar återstod, och
bakom dem stod de spanska soldaterna, till antalet
överlägsna. Vinden var ogynnsam, det blåste från
öster, endast en stark västlig vind kunde driva fram
Nordsjöns vågor till staden.
Från det gamla medeltida borgtornet spejade man
alltjämt förgäves efter Vilhelms flotta. Människorna
dog hoptals av hunger, och de klentrogna började
ropa på kapitulation. Men dag efter dag höll man ut,
trots att hoppet om hjälp syntes alltmer avlägset.
Skulle vinden slå om, innan alla hungrat ihjäl? - En
dag lade sig den östliga blåsten, snart började
fläktar komma från nordväst, vinden blåste allt starkare,
svängde över till sydväst och friskade till full storm.
Nordsjöns vågor rullade in över landet genom hålen i
vallarna och nådde de strandade skeppen. Inom några
timmar var de flott, och stormen förde dem fram mot
öster mellan fruktträdens kronor och de dränkta
lanthusens skorstenar. Det var midnatt, de skräckslagna
spanjorerna flydde för havsvågorna, dränktes i havet
eller drevs av matrosernas båtshakar och änterbilor i
vattnet. När morgonen grydde, fanns det inga kvar av
de 15 000 belägrarna, och fartygen seglade in på
Lei-dens kanaler, där de utmärglade borgarna väntade på
dem på kajerna, ropande på bröd, som de nu äntligen
efter två månader ånyo fick stilla sin hunger med.
Snart skred en procession uppför gatan mot
huvudkyrkan, där man under strömmande tårar tackade
Gud för befrielsen. Som belöning för stadens
hjältemodiga försvar erbjöds borgarna av Vilhelm och
generalstaterna att välja mellan antingen skattefrihet
eller ett universitet. De valde det senare, och Leiden,
som snart blomstrade upp till en storstad på 100 000
inv., fick stor heder av denna högskola, bland vars
kända namn märkes Hugo Gro’tius och Boerhave
[boThafe] och där Linné tillbragte flera år och
tryckte sin Systema naturae.
Tre skeden av Zuiderzees utveckling under 1700 år.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
