Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nykterhetslagstiftning — hur staten främjar nykterheten - Ur nykterhetslagstiftningens historia - Några huvuddrag i Brattsystemet - Nuvarande försäljningslagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYKTERHETSLAGSTIFTNING 2545
ning av alkoholkonsumtionen och inrättat särskilda
organ för behandling av alkoholmissbrukare.
Sverige har i flera avseenden följt sina egna vägar
i fråga om nykterhetspolitik. Åtminstone tre former
därav är originella, nämligen strävandena att
avveckla enskilt vinstintresse från alkoholhanteringen
(»Gö-teborgssystemet»), den individuella kontrollen av
försäljningen (»restriktionssystemet», »Brattsystemet»)
och inrättandet av kommunala nykterhetsnämnder för
omhändertagande av alkoholmissbrukare.
Ur nykterhetslagstiftningens historia
Under 1600-talet blev brännvinet den dominerande
rusdrycken i vårt land, och allt sedan dess har staten
på olika sätt ingripit för att reglera tillverkningen
och försäljningen av denna dryck. I äldre tider var
det emellertid nästan uteslutande näringspolitiska
eller statsfinansiella synpunkter som bestämde
lagstiftningens utformning. Tillfälliga förbud under
missväxtår har t. ex. inte sällan förekommit. Gustav
III försökte införa statsmonopol på
brännvinstillverkning genom sina kronobrännerier, men han lyckades
inte undertrycka husbehovsbränningen. Det hjälpte
inte att den kungliga brännvinsdirektionen genom
biskoparna sökte förmå prästerna till att bilda
särskilda »föreningar om att ej supa annat än kronans
brännvin». 1809 blev tillverkning och försäljning
frigiven och då samtidigt tekniken förbättrades, blev
följden att massor av billigt brännvin spreds över
landet. Konsumtionen steg kraftigt och väckte till
liv motåtgärder. Under inflytande av präster och
politiker spred sig en moralisk och ekonomisk
väckelserörelse över landet, den s. k. wieselgrenska
nykterhetsrörelsen, som hade sin glanstid på 1840-talet.
Resultatet av denna rörelses verksamhet blev en
kraftig opinion för inskränkningar i bränn
vinshanteringen, vilken i sin tur ledde till viktiga beslut vid
1853-54 års riksdag. På grundval av dessa beslut
utfärdades 1855 års förordningar om tillverkning och
försäljning av brännvin, vilka ännu i dag i viktiga
punkter ligger till grund för nykterhetslagstiftningen.
Redan dessförinnan hade för övrigt riksdagen flera
gånger beviljat anslag till nykterhetspropaganda och
upp-lysningsskrifter i alkoholfrågan.
Huvudprinciperna i 1855 års lagstiftning kan
sägas vara följande. Husbehovsbränningen avskaffades
och i stället infördes ett rättighetssystem för
tillverkning och försäljning. (Formellt förbjöds
husbehovsbränningen först senare, men man satte ett så högt
minimibelopp för beskattningen att endast
fabriks-brännerierna kunde bära det.) Kommunerna fick rätt
att förbjuda bränn vinsförsäljning inom sina
områden (kommunalt veto}, vilket ledde till en
torrläggning av landsbygden som består än i dag. En
möjlighet öppnades att överlämna försäljningen till
bolag utan enskilt vinstintresse, vilket blev den lagliga
grunden till Göteborgssystemet, som så småningom
spred sig till större delen av landet. Slutligen höjdes
beskattningen, bl. a. med avsikt att hålla
konsumtionen tillbaka. 1855 års principer följdes i de senare
författningarna. Dessutom började staten på nytt
understödja upplysningsverksamhet och undervisning
på alkoholfrågans område. Någon mera betydande
nyhet kom inte förrän på 1910-talet, då dr Ivan Bratt
lade fram sitt förslag till kontrollsystem, vilket med
vissa modifikationer låg till grund för 1917 års
för-säljningslagstiftning med motboksransonering,
restaurangrestriktioner och en mera konsekvent
tillämpning av Göteborgssystemets principer. Dessutom
innebar Bratts förslag att en samhällelig
nykterhets-vård skulle inrättas med nykterhetsnämnder och
alkoholistanstalter. Den första alkoholistlagen kom
1913 och trädde i kraft 1916. Brattsystemet tillkom
som en kompromiss mellan de talrika anhängarna
av totalförbud och anhängarna av en friare
försälj-ningslagstiftning. Det är mycket sannolikt att Sverige
hade fått totalförbud, om inte Bratt hade föreslagit
en kompromisslösning. 1910-talets lagstiftning
modifierades på vissa punkter under 1930-talet men har
i sina huvuddrag bestått till 1955. 1954 års riksdag
beslöt en genomgripande förändring av den
samhälleliga nykterhetspolitiken fr. o. m. 1/10 1955.
Några huvuddrag i Brattsystemet
Utminuteringen, dvs. försäljningen i butiker,
reglerades av systembolagen genom s. k. individuell
kontroll, vilken innebar att den som ville köpa
spritdrycker eller vin måste inneha en motbok med en bestämd
tilldelning, olika för olika kön, åldrar, yrken etc.
Högsta tilldelning var tidigare 4 liter spritdrycker
i månaden, senare 3 liter. Ogifta personer fick
motbok tidigast vid 25 års ålder, då med liten tilldelning.
Gifta män kunde få motbok vid 21 år. Kvinnor fick
regelmässigt mindre tilldelningar än män. Gifta
kvinnor fick inte egen motbok, om mannen hade.
Missbrukare avstängdes eller fick begränsad tilldelning.
Utskänkningen på restaurangerna var också
ransonerad. Spritdrycker och starkvin fick inte
serveras annat än till lagad mat och med högst 15 cl
spritdrycker per person till manliga gäster och 7,5 cl till
kvinnliga gäster. Före kl. 15 fick inte heller männen
mer än 7,5 cl. På s. k. folkrestauranger var
ransonerna i många fall ytterligare begränsade. Även
stark-vinsserveringen var ransonerad.
Ölförsäljningen var reglerad genom en förordning
av 1919. Starköl fick inte säljas inom landet och för
det svagare ölet (»pilsnerdricka») gällde ett stort
antal restriktioner.
Nuvarande försäljningslagstiftning
1954 års beslut innebär att motbokssystemet
avskaffas, och att systembolagsorganisationen
rationa
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
162—410185 V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
