Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Närke — mellan Vättern och Hjälmaren - En gammal bygd, som alltjämt blomstrar - Stora sjösänkningar - Ett exempel på uppkomsten av en modern storindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRKE 2553
I sina centrala delar är den
bördiga närkeslätten mycket
jämn och nästan helt
uppodlad. Gränsområdena uppvisar
däremot en delvis ganska
kuperad terräng. Bilden är
hämtad från östra Närke.
ännu under medeltiden även västra delen av
Västmanland med Noraskog och Lindesberg, där gruvdriften
är gammal. Även längre söderut i det nuvarande
Närke fanns av gammalt bergslager. Så existerade
redan på 1300-talet Lekebergs bergslag i norra delen
av Kilsbergen, liksom Lerbäcks på Tylöskogen. Ett
stort antal små hyttor och järnbruk uppstod på dessa
håll, baserade på de många men små
järnmalmsförekomsterna.
I våra dagar har de flesta av dessa bruk nedlagts.
Endast i Lerbäcks bergslag på gränsen till
Östergötland pågår gruvdrift i större skala i Ämmebergs
zinkgruvor. För övrigt har träindustrin efterträtt
bruksdriften.
Stora sjösänkningar
Den centrala slättbygden är, som förut nämnts,
åkerbrukets huvudområde. I en del socknar stiger
den odlade arealen ända till 60 % av hela arealen.
En stor del av kultur jorden har vunnits under de
senaste 50 åren genom utdikning av mossar och
sänkning av sjöar. Sänkningen av Hjälmaren och
Kvis-maren, som slutfördes på 1880-talet, var ett av de
största företagen i sitt slag i Europa och innebar en
vinst av 142 km2. Enbart genom utdikning av mossar
har inom landskapet vunnits nära nog lika mycket.
Närkesslätten har på så sätt blivit en av
Mellansveriges främsta jordbruksbygder.
De i de kambriska lagren ingående alunskiffrarna
är rika på olja och har gett upphov till Sveriges
numera enda skifferoljeverk beläget vid Kvarntorp, en
halv mil öster om Kumla. Anläggningen kom i drift
1942 och har givit upphov till ett helt nytt samhälle.
Förutom olja utvinnes betydande mängder svavel,
kalk, ammoniumsulfat och gasol. Dessa biprodukter
har numera nästan större betydelse än oljan.
Ett exempel på uppkomsten av en
modern storindustri
Landskapets förnämsta industri är
skotillverkningen. Av övriga industrier märkes huvudsakligen
livsmedelsindustri och verkstäder, men det är blott
skoindustrin som har mer än lokal betydelse. Över
hälften av Sveriges skofabriker är belägna inom
Närke, huvudsakligen i Örebro och Kumla, strax söder
om Örebro. Historien om hur denna industri
uppkommit just i detta landskap och koncentrerats dit är ett
intressant exempel på hur den moderna
storindustrin vann insteg i vårt land.
I början av 1800-talet var skomakeriet ännu ett
hantverk, som helt arbetade på direkt beställning åt
kunderna. Sockenskomakarna vandrade året runt,
åtföljda av gesäller och lärpojkar med sina verktyg och
lästknippen på ryggen, omkring i socknen från
bondgård till bondgård, stannade där till dess bonden och
hela hans familj, drängar och pigor hade fått nya
skodon eller de gamla blivit lagade. Först efter rundlig
tid, kanske ett helt år, hade han fullbordat
sockenronden och återkom till samma gård.
Den som bröt med denna tradition och började
tillverka skor som inte var beställda på förhand var en
17-årig yngling Anders Andersson i Kumla, som på
hösten 1839 gjorde den första anspråkslösa början till
en masstillverkning. Han efterföljdes snart av andra,
främst Karl Persson i Stene, som var den förste som i
större skala började driva handel med skor.
Den stora framgång som dessa föregångsmän hade
i sina företag lockade snart till efterföljd, och särskilt
sedan skråväsendet avskaffats 1846, fick
partiskoma-keriet stor utbredning, först i Kumla och sedan i hela
Närke. Ett antal skomakare flyttade in till Örebro,
och stadens garvare och läderhandlare blev i större
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
