Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petroleum — vårt viktigaste drivmedel - Oljefyndigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2654 PETROLEUM
En oljebrunn i staten Illinois, USA, (Lawrenceville-fältet).
T. v. visas ett borrtorn (»derrick»), varifrån ett borrhål håller
på att drivas ned till den oljeförande sandstenen. I borrtornet
t. h. visas vid markytan en cementgjuten brunn med
anordningar för bl. a. snabb tätning omkring borrstången. Detta
borrhål är i funktion. Det är infodrat med ett järnrör, som
utmynnar i en med hjälp av nitroglycerin gjord utsprängning
i den oljeförande sandstenen. Till en början brukar oljan
självmant stiga till markytan under inflytande av det på djupet
rådande ansenliga trycket; på senare stadier måste pumpning
tillgripas. Drivkraften er hålles härvid från en centralt anordnad
ångmaskin eller oljemotor, från vilken ett system av långsamt
fram- och återgående stänger leder ut till de olika pumparna
ute på fältet. De geologiska lager från vilka oljan hämtas har
en ålder av från 10 till 450 miljoner år.
omvandla flera i petroleum förekommande ämnen
och av dem tillverka en hel del viktiga produkter för
framställning av färger och läkemedel, konstgjord
kautschuk, plaster, alkohol m. m. Flera av dessa
utgångsmaterial har förut erhållits ur stenkolstjäran,
och petroleum har därför blivit en farlig konkurrent
till tjäran.
Ehuru petroleum var av ringa betydelse långt in på
1800-talet måste det dock ha varit känt sedan tiotusen
år tillbaka. I oljerika trakter strömmar nämligen
naturgaser (oljegaser) och petroleum ofta upp till
jordytan. Vid oljans avdunstning stannar vanligen en mer
eller mindre segflytande massa (asfalt) kvar. Den
äldsta kända uppteckningen om petroleum och dess
produkter har man funnit på en 4 100 år gammal
ler-tavla med kilskrift från trakterna kring floderna
Eufrat och Tigris. På denna tavla talas bl. a. om en
leverans av asfalt. Palatsen i det gamla Babylon
upplystes av facklor indränkta i petroleum, och den
»eviga elden» (ur jorden utströmmande naturgaser)
brinner ännu sedan årtusenden i markerna
däromkring.
Trots att petroleum således har urgamla anor, var
det först på 1800-talet som det fabriksmässigt
började utvinnas. Redan i början av århundradet var
bearbetningen vid Baku i gång, och år 1859 borrade
överste Drake de första oljeborrhålen i Nordamerika
vid Titusville i Pennsylvanien. Han hade blivit
uppmärksammad på förekomsten av olja genom en
patentmedicin, som såldes litet varstans i Förenta staterna i
elegant utstyrda flaskor och som sades bota både gikt,
reumatism, lunginflammation och leversjukdomar.
Flaskornas innehåll bestod av petroleum, som man
hade funnit vid borrningar efter salthaltigt vatten och
som man ej hade någon användning för. Det dröjde
dock inte länge efter Drakes första borrning förrän
man kom underfund med petroleums betydelse och
stora användningsmöjligheter. Under de närmaste tio
åren erövrade det världen i form av belysningsmedel
och smörjolja. På denna korta tid byggdes en helt ny
världsindustri upp från intet, och redan 1872 intog
petroleum och dess produkter fjärde rummet bland
USA:s stora exportartiklar. Förenta staterna blev
också den främste förbrukaren av olja, och dess behov
härav har ständigt ökats, så att exporten nu alldeles
upphört. I stället har USA blivit ett oljeimporterande
land.
Oljefyndigheter
Petroleum förekommer vanligen i porösa sand- eller
kalkstenslager, inneslutna mellan ogenomträngliga
berglager. Under oljan finns i regel saltvatten och
ovanför oljan ett lager sammantryckt (komprimerad),
brännbar gas. Oljan upphämtas numera medelst
djupborrning. De viktigaste fyndigheterna ligger i
Förenta staterna, Venezuela, Ryssland, Främre Orienten,
Mexico och Indonesien. I Canada har mycket stora
oljefyndigheter upptäckts och börjat bearbetas.
Antagligen finns också stora fyndigheter i Alaska och
trakten kring norra Ishavet. 1954 uppskattades de då
kända ol j ereserverna till 20 000 miljoner ton. Över
60 % av dessa finns i Främre Orienten, ca 21 % i
Venezuela och ca 7 % i Sovjetunionen.
På grund av petroleums alltjämt ökade betydelse
(år 1950 svarade t. ex. dessa oljeprodukter för ej
mindre än 33 % av världens energiförbrukning mot 5 % år
1910) måste också produktionen ökas i samma takt.
År 1935 var världsproduktionen ca 226 miljoner ton,
mer än som förbrukades under hela 1800-talet, år
1954 uppgick den till över 680 miljoner ton. Därav
svarade USA för knappt hälften eller 312 miljoner
ton. Därnäst kommer Venezuela med en produktion
av 98 miljoner ton, Sovjetunionen med 58 miljoner
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
