Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen — landet mellan öst och väst - Förkrigspolen, ett land med stora minoriteter - Romersk-katolska kyrkans betydelse - Ett jordbruksland, som industrialiseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2694 POLEN __________________________________________
gjordes av judar, och i många städer var den
judiska andelen vida större. Medan de västra provinserna
hade en minimal judebefolkning, fanns en mer eller
mindre utpräglad judisk majoritet i ett stort antal
städer i öster. Polackerna återfanns alltså framför allt
på landsbygden.
1931 utgjordes vidare blott 69 % av Polens totala
befolkning av polacker. Resten omfattade minoriteter,
främst de i sydöst boende ukrainama, uppgående till
mellan fyra och fem miljoner. Vitryssarna norr om
Polesien räknade omkr. en miljon människor, och i
Pomo’rze, Poznah och Schlesien bodde sammanlagt
ca en miljon tyskar. Som en minoritet räknades också
de mer än tre miljoner judar som bekände sig till den
mosaiska tron. Om också de kristna judarna
medräknades blev den judiska siffran högre. Tillsammans
med ytterligare små minoriteter av ryssar, tjecker och
litauer gav dessa främmande inslag Polens befolkning
en mycket brokig prägel, som inte var utan politisk
betydelse.
Beträffande den nuvarande polska befolkningens
sammansättning har någon statistik ännu inte blivit
tillgänglig, men uppenbarligen måste förhållandena
nu skilja sig åtskilligt från mellankrigstidens. Det
judiska inslaget utrotades praktiskt taget av tyskarna,
som sedermera själva tvångsförflyttats till trakterna
väster om den nuvarande gränsen. Likaså har den
ryska befolkningen i öster återförenats med
Sovjetunionen. Av allt att döma torde därför polackerna
nuförtiden dominera sitt eget hus i en utsträckning som
aldrig förr i landets historia.
Romersk-katolska kyrkans betydelse
Så gott som alla polacker är åtminstone till namnet
romerska katoliker, och den romersk-katolska
kyrkan har under sekler haft ett av sina säkraste
ankarfästen i Polen. Vitryssarna och ukrainama tillhörde
dock i regel den grekisk-katolska eller den
grekiskortodoxa kyrkan. Skillnaden mellan dem bestod
främst däri, att den förstnämnda erkände påvens
auktoritet, den senare däremot ej. Flertalet judar var
mosaiska trosbekännare. Vid sidan av dessa
dominerande religiösa riktningar fanns också en hel del
lutheraner, kalvinister och armeniska kristna samt ett
mindre antal muhammedaner i landet, och toleransen
mot dessa minoriteter var stor.
Betydelsefullast var den katolska kyrkan. De många
praktfulla kyrkorna och klostren och de ofta
förekommande katolska processionerna hörde till de starkaste
intryck som främlingen förde med sig hem från ett
besök i landet. I all synnerhet i de berömda
vallfartsorterna, sådana som Czestocho’wa, Kalwa’rja
Zebrzy-do’wska m. fl., antog folklivet vid högtiderna former
som torde ha saknat motstycke norr om Alperna.
Numera försiggår dock helt säkert dessa kyrkliga fester
under mera anspråkslösa förhållanden, sedan
spän
ningen mellan landets nya kommunistiska
makthavare och påven tilltagit alltmer.
Ett jordbruksland, som industrialiseras
Före kriget var Polen till alldeles övervägande del
ett åkerbruksland med 73 % av befolkningen boende på
landsbygden och 77 % sysselsatta inom åkerbruk och
boskapsskötsel. Hälften av hela exporten bestod
också av produkter från dessa näringsgrenar. Framför
allt odlades råg och vete, potatis och sockerbetor samt
spånadsväxterna hampa och lin. I fråga om råg och
potatis intog landet andra eller tredje platsen i
Europa. Likaså var svin- och fjäderfäaveln starkt
utvecklade, och en stor del av den berömda gåslevern från
Strasbourg var gjord av lever från polska gäss. Inget
annat land i vår världsdel, Sovjetunionen undantagen,
hade heller så många hästar som Polen.
På många håll och särskilt i väster stod
jordbrukstekniken högt. På andra håll hade jordstyckningen
gått för långt under tidernas lopp, och miljoner
polska jordbruk var rent dvärgartade. Ett par, tre
hektar måste ofta räcka åt en stor familj. Å andra sidan
fanns det väldiga storgods mitt bland dessa
sönder-styckade områden, och en jordreform av 1925 avsåg
att höja jordbrukets produktivitet genom en
förstoring av småbrukens arealer och en styckning av de
stora godsen i mindre enheter.
För att öka den polska boskapsskötselns
räntabilitet vinnläde man sig också om att göra dess
produkter till viktiga exportvaror. Ett led i dessa strävanden
var bl. a. anläggandet av väldiga fryshus i den nya
exporthamnen Gdy’nia.
Det fanns ganska stora mineraltillgångar redan i det
forna Polen. Främst stod kolfyndigheterna i
Ober-schlesien, som tidtals täckte bl. a. halva det svenska
kolbehovet. I dessa trakter förekom också betydande
zink-, bly- och järnmalmstillgångar. Vid Karpaternas
fot låg stora lager av bergsalt, och bland dessa
saltgruvor hade den nära Krakow belägna
Wielfczka-gruvan blivit ryktbar genom det sätt på vilket de
uttömda schakten omformats till kapell och salar mer
än hundra meter under jordytan. Industriellt
betydelsefulla hade likaså de rika kalisaltfyndigheterna
blivit liksom petroleum- och jordgasutvinningen i
Galf-zien längre österut.
Av förkrigsindustrierna var metallframställningen
den mest betydande, därnäst kom textilindustrin,
framför allt i Lodz. En stor del av dessa
anläggningar för framställning av lokomotiv, järnvägsvagnar,
flygplan och krigsmateriel förstördes helt under
kriget, och det var ett i sanning förött land som gick att
möta efterkrigstidens alla svårigheter.
Det nya Polen uppvisar en annan ekonomisk
struktur än det gamla. Industrin spelar numera en lika
stor roll som jordbruket, vilket till stor del
sammanhänger med västgränsens förskjutning in över forna
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
