Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Robotvapen — framtidens stridsmedel - Hur används en robot? - Hur är en robot konstruerad? - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_________________________________________________________________ ROBOTVAPEN 2845
Den amerikanska luftförsvarsroboten NIKE på startställ. Amerikanarna har serietillverkat över 1000 st. robotvapen av denna
typ och många är redan insatta på olika luftförsvarsförband i USA.
Robotar av flygplanstyp skjuts från en startbana
eller katapult som riktas in mot målet. Då
robotskju-taren trycker på en startknapp, skjuts roboten iväg av
katapulten eller med hjälp av startraketer som
automatiskt faller av, då roboten kommit upp i fart och
kan gå för egen motor. Robotskjutaren fjärrstyr
sedan roboten mot målet med hjälp av elektroniska
styrapparater. Om roboten är försedd med en s. k.
målsökare riktar roboten själv in sig mot målet under
den sista delen av flygningen.
Hur är en robot konstruerad?
I robotkroppen finns i regel en sprängladdning i
nosen, en avdelning för styrapparater samt en
avdelning för framdrivningssystemet.
Sprängladdningsde-len eller stridsdelen kan innehålla högexplosiva
sprängämnen eller atomsprängämnen och kan bringas
till automatisk explosion genom hel- eller
halvautomatiska anordningar (tidsinställning,
radarpåverkning, värmekänslighet). Styrningsdelen består i
princip av en radiosändare och en mottagare. Genom egna
förinställda impulser i ett s. k. programverk (t. ex.
V 1) eller genom impulser från markstationen kan
roboten styras i en viss bana. Robotskjutaren på
marken, i flygplanet eller på krigsfartyget påverkar med
radiosignaler styrorganens s. k. servomotorer som
ställer in styrorganen. En robot framdrivs antingen
av en liten reaktionsmotor eller - som tidigare
nämnts - av en raketmotor.
Historik
Robotar användes redan under andra världskriget.
Tyskarna satte 1944 in fjärrobotar - de s. k. V 1 och
V 2 (V = vedergällningsvapen) - mot England. År
1945 prövade västsidan första gången i operativt
sammanhang styrda glidbomber - föregångaren till
attackroboten.
Efter andra världskriget har väst- och östmakterna
arbetat vidare på erfarenheterna från kriget.
Amerikanarna anslår varje år stora summor för forskning
och utveckling av robotar. De samarbetar nära med
engelsmännen, vilka bl. a. har en jättelik
experimentanläggning i den mellanaustraliska öknen.
Utvecklingen av fjärrobotar och luftförsvarsrobotar
förefaller ha fått högsta prioritet. Tendenserna i
utlandet pekar dessutom mot en utveckling av
interkon-tinentala fjärrobotar med atomstridsladdningar.
I Sverige har Kungliga Flygförvaltningen en
robotbyrå som är gemensam för försvaret. Den svenska
robotbyrån är ytterst tystlåten rörande sin
verksamhet. I ÖB:s försvarsutredning 1954 framskymtar
emellertid att projektering pågår för en luftförsvarsrobot,
en attack-, en jakt-, en kust- och en sjörobot.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
