- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 6. R - Su (2777-3296) /
2870

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roosevelt, Franklind Delano — USA:s president under andra världskriget - Den första given - Den nya given

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

287O ROOSEVELT ____________________________________

Roosevelts egen uppgift också med svenskt inslag.
Även hans tidigare karriär visar stora yttre likheter
med hans äldre släktings: medan denne en tid var
statssekreterare i marinministeriet, var F. D.
Roose-velt biträdande marinminister under Woodrow
Wil-sons regim, och liksom Theodore var även Franklin
staten New Yorks guvernör omedelbart innan han
uppsteg till presidentvärdigheten.

Båda var vad som i Amerika kallas progressister
och samlade kring sig de reformvänliga elementen.
De tillhörde emellertid motsatta politiska partier. Den
äldre Roosevelt var republikan, den yngre demokrat.
Franklin Roosevelt var presidentkandidat för det
demokratiska partiet redan 1920, då demokraterna
emellertid blev slagna. Då han valdes till president i
november 1932, befann sig Förenta staterna i en
allvarligare ekonomisk kris än kanske någon gång förut
under hela sin historia. Wall Streetkraschen 1929 hade
gjort otaliga välbärgade människor utfattiga och ställt
massor av arbetare utan arbete. Den femtioårige
presidenten grep sig med all kraft an med att
återupprätta landet ur det farliga finansiella läget och att
söka mildra massarbetslösheten. En av hans första
åtgärder efter tillträdet i mars 1933 blev att förklara
bankmoratorium och förordna om Förenta staternas
övergivande av guldmyntfoten. Dollarn sänktes till 60
procent av sitt gamla värde. Sedan följde djupt
ingripande föranstaltningar för att åstadkomma en
förbättring av lantbrukets priser och av
lantbefolkningens ekonomi, innefattande vittgående
produktionsreg-leringar, statshjälp med hypotekslån på
jordbruksfastigheter etc. Några månader senare satte han i gång
med ett stort industriellt återuppbyggnadsprogram,
det första historiskt ryktbara experimentet med en
»expansionistisk» finanspolitik enligt de idéer som
vid denna tid börjat sprida sig med utgångspunkt
från den engelske nationalekonomen J. M. Keynes’
teoretiska arbeten. Lagen om det industriella
återuppbyggandet (National Industrial Recovery Act av 16
juni 1933, efter de första bokstäverna i lagens rubrik
kallad »NIRA») gav presidenten fullmakt att sätta i
gång med offentliga arbeten av utomordentligt
betydande omfattning: bostadsbyggnader, vägarbeten,
elektrifieringsarbeten, utbyggnader av vattenfall etc.,
och för att finansiera dessa anslogs enorma summor,
som i enlighet med Keynes’ finansteoretiska idéer
anskaffades medelst lån.

Den första given

I »NIRA»-lagen befullmäktigades emellertid också
presidenten att genomföra en helt ny organisation av
företagslivet och av näringslivet i dess helhet, vilket
till det yttre starkt stred mot hela den dittillsvarande
amerikanska traditionen. Lagen gav allmän rättighet
åt presidenten att föreskriva »rättvisa» arbetsvillkor
och arbetsförhållanden inom industrin och i samband

därmed också »rättvisa» priser. Det ämbetsverk som
skapades för att övervaka lagens efterlevnad, The
National Recovery Administration (»NRA»),
genomdrev med stöd av lagen uppgörelser (»koder», »codes
of fair competition») inom en rad industri- och andra
näringsgrenar, varvid löner fastställdes, arbetstiden
reglerades och priserna fixerades.

Genom en rad komplicerade och stundom högst
diskutabla åtgärder uppnåddes emellertid småningom
en allmän omsvängning i prisrörelsen.
Konjunkturläget förbättrades, och arbetslösheten minskades.
Kodorganisationen liksom vissa av de
lantbruksstöd-jande åtgärderna underställdes längre fram högsta
domstolens prövning och förklarades olagliga, varefter
koderna småningom förvandlades i fråga om sin
orga-nisationsmässiga struktur och de utdömda
stödåtgärderna på jordbrukets område ersattes av andra.
Men tillfredsställelsen med resultatet av president
Roosevelts »första giv» (»first deal») var allmän, och
efter den första presidentperiodens förlopp
återvaldes presidenten med överväldigande majoritet.

Den nya given

Den andra perioden av F. D. Roosevelts regim
kännetecknades under de första åren av en starkt
socialreformatorisk betoning, medan de allmänna
konjunkturpolitiska metoderna fullföljdes mera vacklande.
President Roosevelt förmådde kongressen att införa
en stort upplagd socialförsäkring, vartill varje
tillstymmelse hittills saknats i Förenta staterna, samt
garantilagar för fackföreningsrörelsen och för
arbetsmarknadens organisation över huvud taget. På det
finanspolitiska området prövade han dock under 1937
på en återgång till konservativa principer, varvid den
»expansionistiska» verksamheten starkt bromsades
in. Detta syns ha starkt bidragit till framkallandet av
en kris under andra halvåret, varvid produktionen
minskades, priserna föll, och ny stor arbetslöshet
inträdde. Under 1938 genomfördes därför skyndsamt ett
nytt stort finanspolitiskt program av utpräglad
»expansionistisk» läggning, den »nya given» (»new
deal», ett uttryck som numera oftast brukas som
beteckning på hela den rooseveltska finanspolitiken),
dock denna gång utan kombination med något
återupplivande av kodorganisationen. I stället hade
anti-trustlagarna återupplivats. Även denna gång ställdes
medel till förfogande medelst lån, och omfattningen
av programmet i pengar var ungefär jämförlig med
1933 års. Är 1933 hade nämligen åtgärderna medfört
snabb och tydlig effekt, och det amerikanska
produktionslivet befann sig i stark återuppblomstring.

Franklin D. Roosevelts världshistoriska insats
skulle emellertid komma att falla inom ett annat
område än den ekonomiska politiken. Redan på ett tidigt
stadium hade han som Förenta staternas president
givit uttryck åt sin djupa oro över de frihetsfientliga

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 22 00:44:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-6/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free