Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumsväxter — blommorna i våra boningsrum - Några olika slag av krukväxter - Drivning av blomsterlökar - Rumänien — en brokigt befolkad balkanstat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2884 RUMÄNIEN
när de blommat ut. Att se tynande halvvissna
blommor är inte uppbyggligt. Det finns många blommande
krukväxter att köpa. Pri’mula, lackviol, Cinera’ria,
toffelblomma, Cycla’men, Gloxi’nia, Streptoca/pus
m. fl. är alla vackra växter värda en plats i våra rum,
och de fås i fullt flor i handeln.
Drivning av blomsterlökar
Lökar anskaffas i september-oktober. Vill man
ha blommor till julen, bör man plantera så tidigt som
möjligt.
Hyacinter hör till de tacksammaste att driva.
Tidigast är de preparerade sorterna. Bland den mångfald
tulpaner som finns i marknaden lyckas man i regel
bäst med låga, enkla sorter. Narcisserna tar man inte
fram för drivning förrän i februari-mars. Av
påsk-och pingstliljor, tazetter och jonkviller finns en
mångfald sorter. Tazetterna är lättodlade och man kan
efter plantering och vattning ställa krukorna vid
fönstret och räkna med att ha blommor efter ca 6 veckor.
Som allmän odlingsregel gäller att lökarna
planteras i sandblandad jord i förut använda krukor.
Lökens spets bör vara i nivå med krukans kant.
Därefter vattnar man grundligt och ställer krukorna
mörkt och svalt i källare eller på vind. Bäst är att
placera ett flertal krukor i en trälåda och fylla sand
över. Vattning skall ske regelbundet, så att rötterna
inte torkar.
När knopparna är några cm höga och rotsystemen
fyller krukorna är det tid att flytta in dem i
bostaden för drivning. De bör till en början stå mörkt eller
täckas med strut av mörkt papper. Sedan blommorna
börjat slå ut bör krukorna stå i den svalare delen av
rummet och inte över värmeledning för att
blomningen skall bli långvarig. Man kan mycket väl plantera
om blommorna försiktigt vid drivningens början för
att få vackra grupper i större krukor eller fat. Allra
trevligast blir det om man då också sår gräs omkring.
Enkla att driva är liljekonvaljer, varav man i
oktober-november köper köldbehandlade groddar, s. k.
iskonvaljer. De planteras i krukor, vattnas och ställs
på varm och ljus plats direkt.
Det går även bra att odla krokus, tulpan m. fl. i
balkonglådor. Lökarna planteras 5—10 cm djupt och
vattnas. Lådorna ställs intill väggen samt ombonas
med säckar, mattor, wellpapp, träull o. d. Vattning
sker regelbundet utom då jorden tillfrusit. Då solen
på vårsidan börjar värma, är det tid att täcka av
lådorna och man kan då räkna med att ha en
praktfull balkongträdgård i april och maj.
EN BROKIGT BEFOLKAD BALKANSTAT
Rumänien. Mer än någon annan del av Europa
har Donauländernas politiska karta varit
underkastad genomgripande förändringar under 1900-talet. I
särskilt hög grad gäller detta Rumäniens gränser.
Ännu före det första världskrigets utbrott var
Rumänien en skäligen obetydlig stat med ett ytinnehåll
som blott motsvarade halva Norrlands. Efter att trots
förkrossande motgångar ända till slutet ha
genomkämpat kriget på de segrande västmakternas sida
förvandlades landet så plötsligt genom frederna med de
förlorande grannstaterna till Donauområdets största
statsbildning, som tillsammans med det från
Sovjetunionen annekterade Bessarabien räknade 295 000
km2 och mer än 15 milj, invånare. Detta nya
Stor-rumänien var dock uppenbarligen en mycket skör
byggnad.
Det andra världskriget kom också att för
Rumäniens del medföra djupt ingripande förändringar.
Redan innan landet ännu hunnit dragas in i de egentliga
krigshändelserna, tvingades det att till Sovjetunionen
avträda Bessarabien och norra Bukovina. Och den
s. k. Wienskiljedomen resulterade i att ungefär halva
Siebenbürgen införlivades med Ungern, medan
Bulgarien samtidigt begagnade tillfället att tilltvinga sig
södra Dobrudsja.
Allt detta hände 1940. Rumänien hade vid det laget
Storlek. 237 500 kma. Utsträckning: norr till söder omkring 500
km, öst till väst 725 km. Befolkning 16 200 000 (1951).
Naturförhållanden. Floder: nästan hela Rumänien avvattnas
av Donau med bifloderna Prut, Seret, Oltul, Jiul, lalomita m.fl.
Berg: Karpaterna, Transsylvanska alperna el. Sydkarpaterna.
Klimat: kontinentalt med många frostdagar även vid Svarta
havet, milt i sydöstra Dobrudsja.
Produkter. Majs, vete, korn, sockerbetor, solrosor, raps,
meloner, tobak, hampa, lin, sviskon, vin; boskap, får, svin.
Petroleum, trävaror.
Städer. Bucuresti (Bukarest), huvudstad 1 042000 inv. (1948),
lasi (Jassy), Timisoara (Temesvar), Ploesti, Braila, Galati
(Ga-latz) och Cluj (Kolozsvar, Klausenburg) omkring 100 000.
Karta. Vid art. Europa.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
