Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sicilien — Medelhavets största ö - Storgodsägare och fattiga arrendatorer - Sydfrukter och vin, vete och svavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2988 SICILIEN
Landskapet kring staden Taormina vid Messina-golfen nära
den snöklädda vulkanen Etna är en av de vackra trakter som
kan ge Sicilien rätt att kalla sig Medelhavets inte bara största
utan också skönaste ö.
re, ja t. o. m. frost kan förekomma där, ehuru inte så
ofta. Från Afrika blåser inte sällan den heta
ökenvinden sciroccon [sjiråVå], som kan driva upp
temperaturen till 40-45°. - Även vegetationen är av
utpräglad medelhavstyp. Trots långvarig skogsskövling,
som förvandlat stora skogsområden till buskstäpp
(macchia) [mak’ia], är den rik och yppig. I det
torrare inlandet förhärskar de sommargröna
lövträden, ek, alm, äkta kastanj, men på de flesta håll har
skogen fått ge vika för vetefälten. Kustområdena och
de trakter, som kan konstbevattnas, karakteriseras
av sydfruktodlingar: apelsin-, mandarin- och
citronplanteringar, mandel- och johannesbrödträd, vin,
ständigt gröna lövträd, mullbärsträd, dvärgpalmer och
oleandrar, ja t. o. m. tropiska växter som bananer,
sockerrör och bomull.
Storgodsägare och fattiga arrendatorer
Redan under antiken var Sicilien vida berömt som
åkerbruksland, och av dess befolkning lever även i
våra dagar alltjämt de flesta av jordbruket.
Jordfördelningen lägger dock betydande hinder i vägen för
införandet av rationellare brukningsmetoder, och
se
dan urminnes tider är Siciliens jord uppdelad på
»la-tifu’ndier», storgods av väldig omfattning.
Godsherren bekymrar sig föga om jordens skötsel. Han är
bosatt i Palermo eller Catania, i Rom eller Neapel och
har all jord utarrenderad. Ibland kontrolleras
arren-datorerna av en förvaltare, ibland har en person
övertagit arrendet av hela godset och utarrenderar i sin
tur smärre lotter. De egentliga brukarna av jorden
saknar kapital, trycks av höga skatter och arrenden
och har varken förmåga eller intresse att driva upp
jordbruket. Den allmänna osäkerhet, som hemsökt
ön, med rövarband och hemliga förbrytarligor
-främst den egenartade maf’ian, som utgjorde en
blandning av banditorganisation och effektivt organ
för folklig rättvisa och rättsskipning gentemot den
ofta korrumperade statliga administrationen och
själv ägde en mångfald förtroendemän inom denna,
utgjorde länge den faktiska myndigheten i stora
delar av Sicilien - har bidragit till att tränga inlandets
befolkning samman i stora åkerbruksstäder med upp
till 30000 inv. De jordbrukare vilkas jord ligger längst
bort från staden kan härigenom få ända till 6
timmars väg till sitt arbete, och det är lätt att föreställa
sig hur skötseln av deras jord då måste bli. Från den
italienska statens sida har emellertid upprepade
försök gjorts att hävda statsauktoriteten gentemot
ma-fian, vilken haft stöd i folkmajoriteten och dominerat
de politiska valen. Först under fascismen lyckades en
radikal utrotningskampanj bryta mafians makt och
inordna Sicilien i den italienska enhetsstaten.
Aktionen ledde emellertid till starka separatistiska
strömningar på Sicilien, vilka efter omvälvningarna
1943-44 fått ökad betydelse.
Sydfrukter och vin, vete och svavel
Det inre av Sicilien frambringar nu som i forntiden
främst vete, men på sämre jord är också fåraveln
betydande. Kustlandet med sin bättre jordmån och
rikare vattentillgång, där konstbevattning även spelar
stor roll, är väl uppodlat och frambringar förutom
vete, majs och ris framför allt sydfrukter och vin men
dessutom en del rörsocker, bomull och silke. Särskilt
slätten kring Pale’rmo,Concad’Oro (»guldmusslan»),
med sina väldiga apelsin- och citronodlingar samt
Et-nas sluttningar mot Cata’nia och Messfna,
hemlandet för messinablodapelsinerna, hör till de rikaste
nejderna i Europa. Siciliens vingårdar lämnar
förträffliga viner, t. ex. det sherryliknande marsa’la.
Socker- och bomullsodlingen är i kraftig tillväxt.
Sil-kesmaskaveln vinner terräng, och olivolja exporteras.
Av gammalt har Sicilien varit en framstående
leverantör av svavel. På senare år har dock
svavelbrytningen här vida distanserats av Förenta staternas
svavelproduktion och samtidigt fått en svår konkurrent
i svavelkisen, som utvinns i många länder. Näringen
lider därför under hård konkurrens,
arbetsförhållan
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
