Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skalbaggar — banditer — och hälsovårdspoliser - Jordlopporna äter upp böndernas kål- och rovplantor - Den heliga pillerbaggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3038 SKALBAGGAR
BANDITER — OCH HÄLSOVÅRDSPOLISER
Skalbaggar. Skalbaggarna har fått sitt namn
av att framvingarna omvandlats till hårda täckvingar,
vilka liksom ett skal omsluter större delen av
kroppens översida. Om det därför i allmänhet är lätt nog
att avgöra, om en insekt är en skalbagge eller inte är
det i stället så mycket svårare att bestämma, vad det
är för skalbagge man har framför sig, ty skalbaggarna
uppträder i inte mindre än omkring 250 000 olika
arter, fördelade över hela jordklotet.
De flesta skalbaggar lever av olika växtämnen, och
många blir därigenom svåra skadegörare. En av de
värsta hos oss är märgborren. Den lägger på våren
ägg under barken av tallarna, där larverna äter sig
långa, slingrande gångar. Oftast är det på ett eller
annat sätt skadade träd, i vilka äggen läggs, varför
larverna i allmänhet inte gör så stor skada. Men
när fram på sommaren de färdiga skalbaggarna
kommer fram, angriper de tallarnas årsskott, borrar
sig in där och äter upp märgen. Trädens tillväxt
hämmas därigenom, och betydande skador uppstår.
övre raden fr. v. Jordlöpare. (3 olika arter). Jordlöpare lever
av rov (insekter, sniglar, maskar etc.). De springer ifatt sitt
byte, emedan flygvingarna oftast är förkrympta — Undre
raden fr. v. Dödgrävare. De röda tvärbanden framträder här
ganska svagt. Dykare. Observera det utplattade främre
benparet samt de simhårsförsedda bakbenen, som tjänstgör som
simorgan. Majbagge. Har förkrympta vingar, som larv
parasiterar den hos bin.
Jordlopporna äter upp böndernas kål- och rovplantor
Andra mycket svåra skadegörare bland
skalbaggarna är jordlopporna, små, några mm stora skalbaggar,
som hoppar som loppor. De angriper de
korsblommi-ga växterna och kan fullständigt förtära de unga
kålrots- och rovplantorna på fälten.
Stor skada förorsakas också av larverna till
knäp-parna. Dessa skalbaggar har fått sitt namn därav, att
de, om de ramlar på rygg, hoppar upp i luften med
hjälp av en särskild hoppapparat. Det hörs en liten
smäll, och så är skalbaggen i de flesta fall på fötter
igen. Lyckas han inte, fortsätter han energiskt sitt
hoppande. - Larverna till knäpparna lever i jorden,
där de angriper allehanda växtrötter och kan göra
stor skada på sädesfälten. De borrar sig också in i
potatis och bildar där gångar, som fylls med jord.
En allmänt känd skadegörare i södra Sverige är
ollonborren, vars larver lever flera år i jorden och för
vart år förtär allt grövre och grövre växtrötter. De gör
en ansenlig skada både på trädplanteringar och
sädesfält. Vissa år kan i andra länder än Sverige skadorna
räknas i miljontals kronor. De fullbildade
skalbaggarna äter av trädens blad, men deras skadegörelse
är ringa. - I mullvadar och råkor har vi goda
hjälpare i kampen mot dessa skadedjur. En
ollonborr-art, kastanjeborren, går i vårt land ända upp till
Ångermanland. En medtävlare till ollonborren i fråga om
skadegörelser är coloradoskalbaggen, som i början av
1800-talet började uppträda som en fruktansvärd
skadegörare i Amerika på potatisfälten. Inom några år
hade den utbrett sig från Klippiga bergen i Colorado
över hela amerikanska kontinenten ända till Atlanten,
överallt ödeläggande potatisfälten. Den har också
kommit över till Europa och härjar särskilt kraftigt i
Frankrike. På de senaste åren har den visat sig på
flera ställen i vår världsdel och anses utgöra ett hot
även mot vårt land. Se Skadeinsekter.
Det finns en mängd andra skadliga skalbaggar, som
angriper både våra kulturväxter och våra födoämnen.
De flesta skalbaggsarter är dock helt oskadliga.
Bland de harmlösa skalbaggarna finns det sådana
som lever av multnande organiska ämnen och
därigenom t. o. m. gör en viss nytta genom att påskynda
förmultningen, t. ex. tordyveln, vars föda utgörs av
färsk kospillning eller hästgödsel. Under den gräver
skalbaggarna gångar, som de fyller med
exkremen-terna för att därefter i lugn och ro frossa på dem. I
andra gångar, som de också fyller med gödsel, lägger
de sina ägg.
Den heliga pillerbaggen
I södra Europa och norra Afrika finns en annan
egendomlig dyngbagge, som kallas den heliga piller-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
