Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsindustri — skogen — Sveriges guldgruva - Skogsindustrins huvudgrupper - Sågverksindustrin hade sin glansperiod under senare hälften av 1800-talet - Tekniska förbättringar karakteriserar sågverksindustrin av i dag - 25 liter sågspån — 1 liter alkohol - Nya förädlingsindustrier: fiberplattor, plywood
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3066 SKOGSINDUSTRI
Svensk exportvara: Monteringsfärdiga trähus. Bilderna 1—6
visar de olika stadierna vid ett provmontage ute på ett
fabriksområde; bild 7 en komplett dörr- resp, fönstersektion. Bild
8 visar byggnadens slutliga utseende efter det definitiva
montaget.
uppgick då till ca 3 342 milj, kr., av vilken summa 998
milj. kr. kom på trävaror och 2 344 milj. kr. på
pappersmassa, papp o. dyl., papper samt arbeten därav.
Sågverksindustrin hade sin glansperiod under senare
hälften av 1800-talet
Sågverken utvecklades i hög grad under 1800-talets
senare hälft. Den första ångsågen, anlagd vid
Vivsta-varv 1848, betecknade inledningen till denna epok.
Under 1850-talet utgjorde exporten av sågade
trävaror i medeltal per år 160 000 standards (1 standard =
ca 4^2 m3), under 1860-talet 294000 standards och
för de följande årtiondena resp. 540 000, 784 000 och
1044000 standards per år. 1890-talets exportsiffror
har sedan blivit i stort sett bestående - 1929 utgjorde
dock ett rekord med 1 222 000 standards - medan
däremot massaindustrin i hög grad ökat.
Sågverksindustrin visar nu snarare en minskning.
Tekniska förbättringar karakteriserar
sågverksindustrin av i dag
Däremot har sågverksindustrins tekniska standard
avsevärt förbättrats. Rationaliseringen har gjort sig
gällande även här: antalet stockar som kan försågas
per timme har mer än fördubblats sedan sekelskiftet,
brädgårdsanläggningarna har förbättrats, artificiell
torkning av virket har införts. Sågningen försiggick
tidigare mest såsom »genomskärning», dvs. stocken
passerar endast en gång genom en ram, och de därvid
erhållna plankorna kantas därefter i en särskild
maskin. Vid »fyrskärningen», som nu är vanligast, går
stocken först genom en kantningsram, som sågar ut
ett »block», varefter detta vänds ett fjärdedels varv
och passerar delningsramen, där plankorna erhålles.
Man kan enligt denna metod utnyttja stocken bättre
och får mindre avfall.
25 liter sågspån — 1 liter alkohol
Det är inte små kvantiteter av stockens kubikmassa
som blir avfall - närmare hälften. Det har därför
gällt för sågverksindustrin att utnyttja även detta,
och den tidigare användningen till ångpannebränsle
eller rentav till fyllning kan inte godkännas ur
ekonomisk synpunkt. Nu hackas avfallet till kokflis
och används för cellulosatillverkningen. Man räknar
med att sågutbytet av råvaran i form av plankor och
bräder uppgår till blott 49 %, småvirke 3 %, material
för sulfitmassa 18 %, sågspån 10 %, övrigt avfall 12 %
och krympning 5 %. Det blev därför en nödvändighet
att kombinera driften med pappersmassetillverkning,
företrädesvis enligt sulfatmetoden, vid vilken även
sågavfallet kan utnyttjas. Sågspånet kan numera i stor
utsträckning användas för tillverkning av sprit,
varvid det först försockras genom behandling med
exempelvis saltsyra. Av 25 liter sågspån erhåller man en
liter motoralkohol.
Nya förädlingsindustrier: fiberplattor, plywood
Sågverksindustrins allt större svårigheter på den
internationella marknaden, till stor del till följd av
importländernas hinder mot införsel av annat än rena
råvaror, har under de senare åren riktat
uppmärksamheten på även andra utvägar än tillverkningen av
pappersmassa och de ur denna framställda
produkterna. Det må i detta samband nämnas, att vår
lådtillverkning, som tidvis i hög grad blomstrat, också lider
avsevärt av minskningen i den internationella
handeln. Däremot har andra former för förädling av träet
skjutits i förgrunden.
Ett stort antal fabriker för träfiberplattor, kanske
mera kända under sin amerikanska benämning
»wall-board», har startats. Principen för denna tillverkning
är att träet sönderdelas och fibrerna särskiljes, utan
att deras längd minskas eller träets bindeämne
förstörs. Fibermassan pressas till plattor, varvid ett
flertal olika hårdhetsgrader kan erhållas. Härdade
kvaliteter har stor motståndskraft mot fukt och är
slitstarka samt lämpar sig för golv- och ytterbeklädnad.
De porösa är mera avsedda för ljud- och
värmeisolering och lämpar sig i övrigt väl för väggbeklädnad.
-Denna tillverkning synes få allt större omfattning och
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
