Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skåne — Sveriges kornbod - Från danskt kärnland till svensk utmark. Huvudbygd på nytt - Skånes jord och grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3088 SKÅNE _______________________________________________________________________________
SVERIGES KORNBOD
SkÅNE. När uppsvenskar talar om Skåne och
skåningar, hör man inte sällan skämtsamt anmärkas, att
det är oriktigt att påstå, att Karl X Gustav erövrade
Skåne. Det är Skåne som erövrat Sverige. Överallt i
Uppsverige träffar man på skåningar, ofta i ledande
ställning, och på gatan i Stockholm dominerar
skånskan bland landsortsdialekterna. I och för sig är detta
inte heller så märkligt, ty i Skåne, Halland och
Blekinge bor inte mindre än en sjättedel av hela
Sveriges folkmängd, medan grannprovinserna till
Stockholm får nöja sig med en åttondel, och de infödda
stockholmarna är en ringa minoritet i sin stad. T. o. m.
i Lappland, långt norr om det område som inbitna
skåningar kallar Samojedien, träffar man på skåningar
som banvakter och lokförare vid riksgränsbanan.
Före föreningen med Sverige spelade landskapet en
stor roll inom det danska riket. Betecknande är, att
det första nordiska ärkebiskopsstiftet förlädes till
Skåne och inte till Själland. Från Skåne kom många av
de »nordmän» som bildade kolonier i Normandie och
England. Förbindelserna med Själland över Sundet
var korta och bekväma. Skåne utgjorde jämte denna
ö huvudbygden i Danmark och skildes från det dåtida
Sverige av7 väglösa skogar och ödemarker. Sedan
reformationen brutit ned kyrkans makt och böndernas
uppror till förmån för Kristian II 1525 kuvats,
tillväxte den skånska adelns makt ytterligare, ehuru
landskapet redan förut i stor utsträckning tillhörde
mäktiga adelsfamiljer. 1500-talet och början av
1600-talet blev denna skånsk-danska adels glansperiod, då
stora egendomskomplex bildades och ståtliga borgar
och slott uppfördes. Vid mitten av 1600-talet ägde
adeln mer än hälften av Skånes jord.
1600-talet medförde emellertid också svåra
prövningar under de täta krigen mot Sverige, och med
Roskildefreden 1658 samt freden 1660 i Köpenhamn
skedde en stor omvälvning i förhållandena. Den
danska adeln flydde i stor skala över Sundet, de
»born-holmska vederlagsgodsen» och de av olika
anledningar beslagtagna eller sålda godsen fick uppsvenska
ägare, vilket tillsammans med införande av svenskt
undervisningsväsen inledde försvenskningen av
provinsen. Ett bakslag under Karl XI :s danska krig, då
Skåne länge var krigsskådeplats och stora delar av
allmogen anslöt sig till »snapphanarna», ledde blott
till att försvenskningen under den närmaste tiden
bedrevs med ännu större iver. Upproriska adelsmän
fördrevs, svensk lag, rättskipning och kyrkoordning
infördes, och under ledning av generalguvernören
Rutger von Ascheberg och biskop Knut Hahn hade vid
det stora nordiska krigets utbrott Skåne blivit helt
svenskt även till sinnelaget.
Storlek. 10 907.77 km2 land. - 849 024 inv. 1953.
Berg. Högst når Söderåsen med 212 m ö. h., vidare märks
Hallandsås (inom Skåne 206 m, inom Halland 226 m), Kullen (188),
Linderödsåsen (195), Romeleåsen (186), Stenshuvudsåsen (173)
och i nordöstra Skåne Vångaberget (159). Höjderna vid
Smålandsgränsen i Loshult går blott upp till 158 m.
Floder och sjöar. Rönne å från Ringsjön, Saxån, Kävlinge å
(Rönne å) från Våmbsjön med bifloden Klingvallsån från
Sno-geholms- och Sövdesjöarna, Lommaån, Segeån, Nybroån
(Fy-leån), Helgeån, som inom Skåne genomflyter Osbysjön och
sjöarna kring Kristianstad och mottar Almaån från Finjasjön,
Skräboån från Immelen, Oppmanna- och Ivösjöarna.
Öar. Hallands Väderö, Ven, Hanö.
Städer. / Malmöhus län: Malmö (198 645 inv.), Hälsingborg
(71 999), Lund (35 288), Landskrona (25 623), Trelleborg
(17 473), Ystad (13 175), Eslöv (8 540), Höganäs (7 054) samt
Skanör med Falsterbo (1 007). / Kristianstads län: Kristianstad
(24367 inv.), Hässleholm (11 277), Ängelholm (10640),
Simrishamn (7 212).
Län och stift. Landskapet är uppdelat mellan Malmöhus län
och Kristianstads län samt tillhör Lunds stift.
Från danskt kärnland till svensk utmark. Huvudbygd
på nytt
Det nya geografiska läget i en utkant av det
svenska väldet, i stället för i centrum av det danska,
medförde emellertid betydande olägenheter för
näringslivets utveckling. Det skånska jordbruket gick
betänkligt tillbaka. Det tidigare allmänna välståndet på
slättbygden försvann, och det var först de stora
jordreformerna från slutet av 1700-talet som satte nytt liv
i Skånes jordbruk. Medan det tidigare hade varit en
extensiv boskapsskötsel som bönderna främst levat av
- ännu 1805 uppskattades åkerarealen i Malmöhus
län till endast 24 % och i Kristianstads län till 8 % av
hela landarealen mot resp. 70 % och 38 % 1944 -
uppodlades under 1800-talet ängsmarkerna, och Skåne
blev under 1900-talet den största leverantören av
brödsäd, sockerbetor och många andra
jordbruksprodukter i landet. Därtill bidrog i lika hög grad den
bördiga jorden, det milda klimatet och skåningens
kända energi.
Skånes jord och grund
Skåne bildar i många avseenden ett
övergångsom-råde mellan det svenska landskapet och det
mellan-europeiska. Dess nordöstra del ingår i det sydsvenska
höglandet och uppbygges till större delen av urberg.
Gränsen mot de yngre bildningarna i sydvästra och
södra Skåne bestämmes av förkastningar i
nordväst-sydöstlig riktning, vilka också framträder ett stycke
in i urbergsområdet, där de begränsar Hallandsås,
Hörjaåsen, Nävlings- och Linderödsåsarna samt en
del smärre höjder. Landet sydväst om en linje
Skäl-derviken, Ringsjön-Simrishamn består
huvudsakligen av yngre bildningar tillhörande silur, perm,
rät-lias [-laj’as] och krita. Här gör sig
förkastningstopo-grafin ännu mer gällande, och landskapet är som i
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
