Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skåne — Sveriges kornbod - Skånes jord och grund - Milda vintrar och lång vegetationsperiod - En provins med många drag av gammaldags bondekultur - Skånes städer - Städerna i Malmöhus län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3O9O SKÅNE –––––––––––––––––––––
bördig jordmån, särskilt där berggrunden består av
lerskiffer och kalksten. Då endast mindre delar av
landskapet varit nedsänkta under de glaciala och de
postglaciala havens ytor, intar havsavlagringarna
inte så stora arealer, men ersättes av de
issjöavlag-ringar som är vanliga på många håll och kallas
platåleror på grund av sitt läge oberoende av nutida
terrängförhållanden på högt belägna ställen.
Rullstens-åsarna når stundom betydande dimensioner, och
strandsand kantar de flesta kusterna och bildar även
en del flygsandsfält.
Milda vintrar och lång vegetationsperiod
På grund av sitt sydliga läge och sin karaktär av
lågland har Skåne ett mildare klimat än någon annan
del av vårt land. Besvärande är dock ofta den starka
blåst som den öppna terrängen gör mer kännbar än i
de skogbevuxna mellersta delarna av Sverige.
Falsterbo har en årstemperatur av 7,9°, den kallaste
månaden (febr.) har -o,i°, den varmaste (juli) 16,8°; de
längst i nordöst belägna bygderna har resp. 6°, -2,2°
och 15,5°. Nederbörden växlar normalt mellan 600
och 665 mm, luftfuktigheten är stor; en betydande
del av vinternederbörden faller som regn.
Den viktigaste följden av det blida klimatet är, att
vegetationsperioden är betydligt längre än i det
övriga Sverige. Jordbruket kan börja tidigt, i
sydvästligaste Skåne kan man ofta plöja jorden året runt.
Man kan fördela arbetet över en längre tid och
nedlägga mer arbete på jordens skötsel än i
Mellansverige, där jordbrukstiden är avsevärt kortare, och
detta gäller i ännu högre grad vid en jämförelse med
våra nordligaste åkertrakter, där man blott har 3-4
månader på sig.
Tvärs över landskapet går gränsen mellan
barrskogen, representerad av vildväxande gran, och den
mel-laneuropeiska lövskogen. Ek- och blandad lövskog har
förvandlats till åkermark eller givit plats för
bokskog, Skånes karakteristiska skogstyp. Myrmarker,
ljunghedar och strandängar intar rätt stora arealer,
sandmarkema har i allmänhet blivit planterade med
tallskog.
Ett Gosen, som överflödar av mjölk och spannmål
Inte alla delar av landskapet gör skäl för namnet
»det rika Skåne». Särskilt inom Göingebygden i norr
kan det vara rätt magert och fattigt, men på de stora
slättbygderna möter blicken, vart den än ser,
vaggande sädesfält, linjeräta rader av sockerbetor och
rot
frukter och vallar och ängar med betande kreatur,
ordnade på led vid sina pålar.
Åkerarealen växlar mycket i de olika delarna.
Medan skogsbygderna i norr endast har vid pass 20 %
av landarealen utlagd till åker, är på
Kristianstads-och Ängelholmsslätterna nära 70 % åker, och i det
sydvästra slättområdet finns det trakter där all areal
utom tomtmark och vägar utgör åker (96-97 %).
Spannmålsproduktionen intar normalt, i motsats till
de flesta andra delar av Sverige, en mycket betydande
del av åkern. Kreatursskötseln är den främsta i
Sverige. År 1952 fanns i Skåne 58 800 hästar, 359 400
nötkreatur, 15 800 får, 512 300 svin och 1 941 700 höns.
Detta betyder, att 15 % av Sveriges hästar, 14 % av
dess nötkreatur, 40 % av svinen och 25 % av hönsen
finns i Skåne.
Fisket är betydande. I ett 50-tal fiskelägen runt
Skånes kuster finns omkring 1 400 yrkesfiskare;
värdet av fångsten var 1949 ca 8,8 milj. kr.
Industrin är bland de förnämsta i Sverige. 1950
fanns här 2 239 arbetsställen med 81 640 arbetare. De
främsta industrierna är livsmedels-, textil- och
metallindustri, ävensom cement- och tegelindustri. Våra
enda stenkol bryts i Skåne, men framför allt har Skåne
betydelse som vår förnämsta kornbod, och dess
produktion av animala livsmedel spelar en stor roll för
de fattigare provinserna.
En provins med många drag av gammaldags
bondekultur
Folklivet i Skåne erbjuder många särdrag, vilkas
motsvarighet utplånats i mer centrala svenska bygder.
Den ganska olika naturgestaltningen till och med i
varandra närgränsande trakter ger de etnografiska
förhållandena ett drag av rikedom och omväxling.
Den skånska kulturen visar starka släktdrag med
Tyskland, Danmark och Balticum men stora
skillnader mot de nordligare svenska landskapen. Vi
erinrar här blott om by- och byggnadsformerna, som
uppvisar en - tills skiftena sprängde sönder byarna
-mycket sluten bebyggelse med kringbyggda gårdar,
där slättbygdens virkesbrist framträdde i
korsvirkes-och tegelhus. En betydande lyx utvecklades i textilier
och heminredning, och de skånska folkdräkterna är
rikare och mera omväxlande än övriga svenska. Den
allmänna välmågan under slutet av medeltiden och
början av nya tiden tog sig likaledes strålande uttryck
i den folkliga konsten i alla dess yttringar. Och av allt
detta har åtskilligt blivit kvar ända in i våra dagar.
Skånes städer
Städerna i Malmöhus län
Landskapet är rikt på städer, av vilka de flesta går
tillbaka till medeltiden. Av dessa skildras Malmö och
Lund i särskilda art. Inom Malmöhus län ligger dess-
utom Hälsingborg, Landskrona, Ystad, Trelleborg,
Skanör-Falsterbo, Eslöv och Höganäs.
Hälsingborg ligger vid smalaste delen av Öresund,
endast 4 km från den danska staden Helsingör. Sta-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
