Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smör, ost och margarin — viktiga födoämnen - Mjölkens behandling före leveransen till mejeriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 I I 6 SMÖR, OST och MARGARIN
Två moment i ost- och smörtillverkningen. T. v. uppvärmes mjölken vid ystningen i stora kar, där den genom tillsats av löpe
uppdelas i ostmassa och vassle. Kärning och ältning, t. h., utförs i stora s. k. kärnältare — de här avbildade rymmer 5 000 1
grädde. Det färdiga smöret forslas efter kärningen i rostfria vagnar till paketering.
VIKTIGA FÖDOÄMNEN
OMÖR, OST och MARGARIN. Ännu under
förra hälften av 1800-talet ingick beredning av smör och
ost i hushållsarbetet i lanthemmen. På en del större
herrgårdar började man emellertid vid denna tidpunkt
efter mönster från de berömda mejeriländerna
Schweiz, Holland och Holstein inrätta särskilda
»mejerier». Dessa gårdsmejerier bedrevs många
gånger inte direkt för gårdens räkning, utan utarrenderades,
i en del fall jämte ladugården, till en särskild
arren-dator, som ofta benämndes »holländaren» eller
»hol-steinaren».
Mejerihanteringens utveckling fortsatte därefter
över de av hushållningssällskapen understödda
by-eller sockenmejerierna och de privata uppköps- och
avkärningsmejerierna fram till de av leverantörerna
själva ägda andelsmejerierna. Denna form av
mejeridrift, som första gången tillämpades i Sverige 1890,
befanns vara den mest lämpliga och antalet sådana
mejerier steg snabbt. År 1910 fanns i landet 1 416
mejerier av vilka 550 var andelsmejerier. Antalet
mejerier steg sedan ytterligare och var omkring 1930 ca
1 600. Jordbrukskrisen i början av 1930-talet
medförde den ekonomiska föreningsrörelsens genombrott
och därmed följde även en begynnande
sammanslagning av mejerierna till färre och större enheter. Som
en följd av denna utveckling, som ännu inte är
avslutad, har totalantalet mejerier nedgått till att 1954
vara 587, varav 547 är andelsmejerier. Dessa ingår i
större mejeriförbund eller mejerifusioner, vilka i sin
tur är medlemmar i Svenska Mejeriernas Riksförening.
Mejerihanteringens kraftiga frammarsch under det
sista århundradet, i likhet med övriga delar av vårt
näringsliv, är en följd av teknikens utveckling. Den
viktigaste milstolpen är härvid konstruerandet av
separatorn år 1878, varvid vår landsman De Lav al
gjorde en bestående insats. Ett modernt mejeri skiljer sig
vitt från forna dagars små bymejerier. Storleken,
utrustningen och den komplicerade apparaturen ger en
god bild av utvecklingen från hantverk till storindustri.
Mjölkens behandling före leveransen till mejeriet
Av grundläggande betydelse för
mejeriprodukternas kvalitet är mjölkens behandling i ladugården. Vid
dess inredning bör man ta hänsyn till hygieniska
krav, och vid mjölkningen måste största renlighet
iakttas. Vid maskinmjölkning är noggrann rengöring
och desinfektion av maskinerna efter varje mjölkning
nödvändig. Omedelbart efter mjölkningen silas
mjölken genom ett bomullsfilter i ett från ladugården
avskilt mjölkrum. Skall mjölken förvaras på gården före
avsändandet till mejeriet, bör den dessutom kylas.
Såväl försummad rengöring av mjölkkärlen som
bristfällig kylning av mjölken medför, att mjölkens
bak-teriehalt blir hög och dess hållbarhet dålig. Mjölk från
en välskött ladugård innehåller endast några
tiotusental bakterier per cm3, medan illa behandlad mjölk
kan ha en bakteriehalt av flera hundra miljoner
bakterier per cm3.
I Sverige har man pastöriseringstvång. Inom
områden där hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande
stad gäller måste nämligen fr. o. m. 1 juli 1939 till
människoföda avsedd mjölk och grädde pastöriseras
innan den försäljs.
Numera sker detta genom att mjölken i en
platt-pastör upphettas till 720 under 15 sek. Genom denna
behandling, som kallas lågpastörisering, dödas mera
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
