Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialförsäkring — trygghet vid sjukdom, ålderdom, arbetslöshet och olycksfall - De gamlas försörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3128 SOCIALFÖRSÄKRING _______________________________
samt igenom att samhället borde sörja för hjälp
åt de människor, som genom sjukdom, olycksfall eller
ålderssvaghet sattes ur stånd att reda sig själva.
Redan 1884 väckte också den liberale politikern S. A.
Hedin förslag i riksdagen om att regeringen skulle
utarbeta lagförslag om olycksfalls- och
ålderdomsför-säkring för arbetarna.
Allt sedan dess har tanken på ett socialt
trygghetssystem, stora socialförsäkringar, som effektivt skulle
kunna ge medborgarna ekonomiskt stöd vid de
vanligast förekommande orsakerna till inkomstbortfall,
hållits levande i vårt land. Under 1900-talets fyra
första decennier har också vid skilda tidpunkter
tillkommit olika socialförsäkringar. Redan 1913 togs de
första stegen mot en försäkringsmässig lösning av frågan
om de gamlas försörjning och 1916 gick man vidare
på den inslagna vägen genom en försäkring mot
olycksfall i arbetet. Detta system med olika
socialförsäkringar har undan för undan påbyggts och förbättrats
genom partiella reformer.
Ännu så sent som för ca 10 år sedan liknade
emellertid de olika socialförsäkringarna i mångt och
mycket ett lapptäcke: de saknade inbördes sammanhang
och hade stora brister, materiellt och organisatoriskt.
Allt sedan slutet av andra världskriget har emellertid
arbetet på en samordning och ett nyskapande av de
svenska socialförsäkringarna bedrivits mycket
energiskt. En betydelsefull insats har härvid gjorts av den
på 1950-talet arbetande socialförsäkringsutredningen.
Riktpunkten har varit att få fram ett samordnat
socialförsäkringssystem med följande bärande
principer: varje gren skall vara effektiv, den sociala
förmånen skall så vitt möjligt utgå som en allmän
medborgerlig rättighet, systemet skall täcka alla behov som
kan uppstå på grund av icke självförvållade
ekonomiska svårigheter. Systemet skall slutligen bidraga till
den allmänna inkomstutjämningen. I stort sett kan
man säga att detta socialförsäkringssystem är i
funktion i Sverige sedan mitten av 1950-talet.
De gamlas försörjning
Den största och mest omfattande folkförsäkringen
i Sverige är den allmänna folkpensioneringen. Redan
genom 1913 års lagstiftning om allmän
pensionsförsäkring fastslogs själva principen att det var
samhällets skyldighet att sörja för de gamlas försörjning.
Beloppen var emellertid, även mätta i den tidens
penningvärde, synnerligen blygsamma. Ännu vid mitten
på 1930-talet utgjorde folkpensioneringens
genom-snittsbelopp endast ca 25 kr i månaden. Vissa
förbättringar vidtogs dock successivt i denna
socialförsäkring och under allmän politisk enighet kunde 1946
en ny folkpensionsreform genomföras. Den nya
folkpensioneringen, som trädde i kraft 1948, byggdes upp
på den grundtanken att pensionärerna inte skulle
behöva anlita fattigvården.
1946 års reform har vid flera tillfällen därefter
ändrats och kompletterats. Såsom
folkpensionssystemet ter sig vid 1950-talets mitt kan det sägas att
förutsättningar skapats för att större delen av åldringarna
i vårt land genom folkpensionerna kan klara sig utan
att ligga samhället till last. De belopp, som utgår i
årliga folkpensioner, anses 1955 för två makar uppgå
till ca 50 % av en genomsnittlig arbetarinkomst.
Huvudbestämmelserna i folkpensioneringslagen är
följande:
Allmän ålderspension utgår utan undantag till alla
svenska medborgare från och med den månad man
fyller 67 år. Någon inkomst- eller behovsprövning
förekommer inte, men av formella skäl måste en ansökan
inlämnas till den kommunala pensionsnämnden några
månader före inträdet i pensionsåldern. För en
ensamstående pensionär är pensionsbeloppet 1 800 kr om
året (150 kr i månaden). Två äkta makar, som båda
har pension, får tillsammans 2 800 kr om året (240 kr
i månaden). Till dessa belopp kommer olika tillägg,
som emellertid i allmänhet är beroende av
pensionärens inkomst enligt särskilda regler. Pensionen är
in-dexreglerad, dvs. särskilt tillägg utgår med belopp,
som följer förändringarna i levnadskostnaderna enligt
speciella regler. I de nyssnämnda siffrorna är
indextillägget inräknat.
Man kan emellertid erhålla folkpension även om
man inte fyllt 67 år. Om man t. ex. är i åldern 16-67
år och har sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt med
minst % på grund av t. ex. lyte, kroppssjukdom,
vanförhet etc., så kan man få invalidpension. Denna kan
alltså sägas vara ett slags förtidspension, som upphör
när man fyllt 67 år, då vederbörande får allmän
ålderspension. Invalidpensionens högsta belopp är
detsamma som ålderspensionens, dvs. för ensamstående
1 800 kr om året.
Den som blir blind före 60 års ålder kan även få
hjälp via folkpensioneringen och erhålla ett s. k.
blindtillägg, vilket utgår utan inkomstprövning.
Blindtillägget utgör 1 000 kr per år. Den blinde får alltid
även invaliditetspension. När den blinde fyllt 67 år
och den allmänna ålderspensionen utbetalas utgår vid
sidan härav alltjämt blindtillägget med fullt belopp.
Under vissa förutsättningar kan hustrutillägg utgå
till pensionsberättigad gift mans hustru, som inte har
egen rätt till folkpension. En speciell form inom
folkpensionssystemet är de s. k. änkepensionerna, som
likaledes efter inkomstprövning kan utgå till kvinnor
som blivit änkor sedan de fyllt 55 år. Änkor som icke
uppfyller villkoren för att erhålla änkepension, men
som har vården om barn, kan få s. k. änkebidrag.
Till alla former av folkpension i Sverige lämnas
s. k. kommunala bostadstillägg. Storleken av dessa
varierar emellertid kraftigt i olika delar av landet - på
landsbygden är det vanligt att bostadstilläggen
uppgår till 150-180 kr per år för en pensionär och 200—
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
