Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialförsäkring — trygghet vid sjukdom, ålderdom, arbetslöshet och olycksfall - Sjukförsäkring för alla - När barn väntas - Skydd mot olycksfall och yrkesskada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALFÖRSÄKRING 3131
Vid sidan av dessa förmåner finns som ovan nämnts
en sjukpenningförsäkring, dvs. ersättning lämnas för
inkomstbortfallet vid sjukdom enligt principen: ju
högre inkomst, ju högre ersättning. En obligatorisk
grundsjukpenning utgår således till alla, som har en
inkomst från sitt arbete på minst 1 200 kr om året.
Denna grundsjukpenning utgår med 3 kr per dag
-samma belopp utgår även till hemmafruar som blir
sjuka. Är man däremot anställd hos en arbetsgivare
och har en årsinkomst av tjänst på minst 1 800 kr får
man dessutom s. k. tilläggssjukpenning, vars storlek
beror på hur stor inkomsten av tjänsten är.
Sjukkassorna har tillställt alla vuxna s. k.
sjukförsäkringsbe-sked, av vilka framgår i vilken sjukpenningklass var
och en är inplacerad. Sjukpenningen utgår i högst 2
år vid en och samma sjukdom. Blir man intagen på
sjukhus utbyts sjukpenningen mot s. k. hempenning,
som vanligen är 3 kr lägre per dag än sjukpenningen
utom i de lägsta sjukpenningklasserna. Sjukpenningen
är skattefri och utgår för alla dagar i veckan. Har en
sjukpenningförsäkrad medlem barn som är under 16
år ökas sjukpenningen dessutom med speciella
barn-tillägg.
Vid sidan av de obligatoriska
sjukpenningförmånerna, som utgår till alla förvärvsarbetande och
anställda, finns även en frivillig sjukpenningförsäkring
avsedd för t. ex. jordbrukare, hemmafruar,
hantverkare, egna företagare etc. Genom denna frivilliga
försäkring kan dessa grupper få en högre sjukpenning än
3 kr om dagen. En hemmafru och studerande kan
emellertid inte försäkra sig för högre sjukpenning än
6 kr per dag.
Den allmänna sjukförsäkringen beräknas kosta
Sverige ca 740 milj, kr om året. Därav svarar staten och
arbetsgivarna vardera för omkring 200 milj, kr,
medan resten faller på de försäkrade i form av avgifter.
Avgifterna varierar mellan olika orter, eftersom varje
sjukkassa själv får bestämma sina egna avgifter. Som
exempel kan nämnas att avgiften för en man med en
årsinkomst av tjänst på 8 000 kr kan beräknas till ca
115 kr per år. För barn under 16 år uttas inga avgifter.
För den obligatoriska försäkringen debiteras
avgifterna direkt på skattsedlarna, medan avgifterna för
den frivilliga försäkringen inbetalas direkt till
sjukkassan.
När barn väntas
I Sverige har kravet på en särskild
moderskapsför-säkring gång på gång rests under årtiondenas lopp.
Kravet har fått särskild tyngd sedan
arbetarskyddslag-stiftningen infört bestämmelser, som ger en kvinna
rätt till ledighet 6 veckor före en förlossning och
förbjuder henne att arbeta i vissa yrken, framför allt
inom industrin, lika lång tid efter förlossningen. Man
beräknade emellertid i början på 1950-talet att
endast ca 25 % av alla barnaföderskor bland löntagarna
i Sverige fick någon lön, när de hade ledighet för att
föda bam, och av dem som haft betald ledighet var
4/s i statens eller kommunernas tjänst.
Frågor om en ordentlig ekonomisk ersättning för
den inkomst kvinnorna går miste om vid barnsbörd
och förlossning, har kunnat definitivt lösas först inom
ramen för den nya, obligatoriska sjukförsäkringen.
Från och med 1955 får i realiteten de svenska
mödrarna en moderskapslön. Alla kvinnor som är
sjukför-säkrade är nämligen numera även
moderskapsförsäk-rade. Härigenom kommer utgifterna på grund av
själva förlossningen att ersättas precis som vid
sjukdomsfall, varjämte kontant bidrag lämnas med i
princip samma belopp som den allmänna sjukförsäkringen
lämnar för tre månaders sjukdom.
De rena förlossningsutgifterna - sjukhusavgifter
samt resekostnader — regleras numera genom den nya
moderskapsförsäkringen. Härutöver lämnas ett
kontant bidrag - moderskapspenning - som består av två
delar; dels en grundpenning på 270 kr, (vid flerbörd
405 kr) dels en tilläggspenning, som skall utgöra
ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Denna
tilläggspenning får alla barnaföderskor med
arbetsanställ-ning och den utgår så länge kvinnorna avhåller sig
från förvärvsarbete, men högst i 90 dagar. Beloppens
storlek varierar från 1-17 kr beroende på inkomstens
storlek. Vid sidan av moderskapsförsäkringen kan
barnaföderskor efter ingående behovsprövning
alltjämt få mödrahjälp med 600 kr (vid flerbörd 800 kr).
Skydd mot olycksfall och yrkesskada
År 1916 fick Sverige en olycksfallsförsäkring, vilken
till bärande princip hade att arbetsgivarna själva
genom obligatoriska avgifter helt skulle bestrida
kostnaderna för de olycksfall och yrkessjukdomar, som
kunde bli följden av arbete i vederbörande företag. I
denna försäkring uppkom emellertid ständigt och
jämt gränsfall, då det gällde att avgöra om det var
fråga om en ersättningsberättigad skada eller
sjukdom. En effektiv samordning på dessa punkter har
först blivit möjlig i och med den obligatoriska
sjukförsäkringens ikraftträdande. En ny
yrkesskadeförsäkring har också antagits av riksdagen 1954.
Den nya yrkesskadeförsäkringen är sammankopplad
med sjukförsäkringen på så sätt att sjukkassorna vid
yrkesskador lämnar hjälp såsom för andra sjukdomar
under 90 dagar. Sträcker sig sjukdomstiden längre än
90 dagar, skall fallet överföras från sjukkassan till
yrkesskadeförsäkringen. Det är endast några få procent
av yrkesskadefallen, som varar i 90 dagar. Genom
denna samordning slipper man ifrån det mesta av de
besvärligheter och irritationer, som förut gjort sig
gällande vid bedömningen av frågor för ersättning av
yrkesskador.
Liksom tidigare är den obligatoriska
yrkesskadeförsäkringen huvudsakligen en förmån för den som är
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
