Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialism — gemensamt ägande av produktionsmedlen - Thomas Mores Utopia och Francis Bacons Atlantis - Upplysningstidens idéer och experiment - Robert Owen — en föregångsman - Marxismen avlöser utopismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3134 SOCIALISM ______________________________________
skildringar i Staten och Lagarna ett framtidssamhälle
med vissa socialistiska drag. Dock förutsatte Platon,
att jämlikheten inte skulle utsträckas till det stora
antal människor vilka som slavar skulle utföra
produktivt arbete.
Thomas Mores Utopia och Francis Bacons Atlantis
Den första kristendomen stimulerade också till
socialistiska spekulationer, och även under
medeltiden kan socialistiska strömningar förmärkas. Det blev
emellertid den nya tiden med dess begynnande
kapitalism som väckte ett starkt intresse för
samhällskritik och socialistiska spekulationer. I England och
på den centraleuropeiska kontinenten uppstod
omfattande underklassrörelser, särskilt bland de fattiga
bönderna, varav den mest bekanta var bondeupproret
under Luthers tid (1525). Det uppstod också en
omfattande litteratur, som skildrade framtidssamhället.
År 1516 kom Thomas Mores berömda Utopia och
ett århundrade senare utgav Campanella Solstaten
och Francis Bacon [bej’kan] Det nya Atlantis. Detta
var den första perioden av socialism i den nya tiden.
Upplysningstidens idéer och experiment
Den andra perioden började med
upplysningstiden på 1700-talet och fortsatte under franska
revolutionen in på det följande århundradet. Bland de
viktigaste författarna märks Babeuf [baböf’],
Saint-Simon [sängsimång’], Cabet [kabä’], Fourier [forie’],
Owen [å’oin] och Blanqui [blanski’]. Babeuf deltog i
den franska revolutionen och kämpade energiskt för
att utveckla denna till en verkligt social revolution.
Han bekämpade de moderata strömningar som
inträdde omkring 1794 och ställde sig i spetsen för ett
uppror, som emellertid misslyckades och ledde till att
Babeuf avrättades. I sin åskådning utgick han från
att naturen hade givit alla människor samma rätt att
njuta av tillvaron, varför han fördömde äganderätten.
Han hyllade också den åsikten, att naturen ålagt alla
människor plikten att arbeta.
Saint-Simon var en mera vetenskapligt inriktad
socialist. Han beskrev övergången från det feodala till
det kapitalistiska samhället och förfäktade den
meningen, att industrin måste ha vetenskaplig ledning,
för att produktionen skulle komma alla
samhällsklasser till godo.
Cabet får närmast betecknas som kommunist. Han
hoppades att på fredlig väg kunna upprätta ett
kommunistiskt samhälle.
Liksom Cabet sökte Fourier inte blott analysera
och uppvisa missförhållandena i det bestående
samhällssystemet utan också skissera det samhälle som
borde avlösa detta. Han tänkte sig produktionen
utförd i associationer eller, som han kallade dem,
fa-langstärer. I dessa anläggningar, som normalt skulle
omfatta 1 620 personer, skulle produktionen bedrivas
i serier med olika slag av arbete och serierna
uppdelas i grupper. Varje medlem fick rätt att sluta sig till
den grupp han önskade, men ingen fick arbeta längre
tid än två timmar per dag i varje grupp: därigenom
skapades omväxling, och samtidigt utvecklades
frihets-och gemensamhetskänslan. Åtskilliga försök gjordes
att realisera Fouriers idéer, men intet av dem lyckades.
Robert Owen — en föregångsman
Samtliga nu nämnda socialister var fransmän.
Englands främste socialistiske tänkare under förra
århundradet var Robert Owen. Även han sökte
praktiskt tillämpa de socialistiska lärorna. På sitt gods
New Lanark införde han normalarbetsdag, förbud
mot barnarbete, sjuk- och ålderdomspensionering.
Han var vidare varmt intresserad av kooperationen.
I sin uppfattning radikaliserades han efter hand och
underkastade den kapitalistiska
produktionsordningen en allt skarpare kritik. Han öppnade också en
kommunistisk koloni i USA, vilken dock måste upplösas
efter tre år. Owen trädde tidigt i förbindelse med
den unga engelska fackföreningsrörelsen, och hans
idéer spelade under kort tid en stor roll inom nämnda
rörelse, även om värdet av hans inflytande är mycket
omstritt. Han har också kommit att framstå som en
av den kooperativa rörelsens pionjärer.
Marxismen avlöser utopismen
De här nämnda socialisterna har alla det
gemensamt, att de hoppades på fredlig väg kunna
förverkliga sina idéer, antingen detta skulle ske genom att
starta socialistiska fabriker, genom kolonisation eller
genom att upplysa och övertyga de maktägande
samhällsklasserna om nyttan och nödvändigheten därav.
Därtill stödde de sig inte på någon bestämd
samhällsklass, när de sökte genomdriva sina reformer. Dessa
socialister har därför kommit att betecknas som
utopister, och deras läror har sammanfattats som den
utopiska socialismen. Marx och Engels riktade sin
kritik mot dem väsentligen på dessa två punkter:
socialismen kan inte genomföras utan en revolution och
inte utan att politiskt stödjas av arbetarklassen.
Enligt marxismen är det arbetarklassen som är bärare
av de nya samhällsidéerna och på ett visst stadium
störtar det gamla samhället. Emellertid erkände Marx
villigt, att mycket av de s. k. utopisternas
samhällskritik varit befruktande för hans tänkande.
Småningom har ordet socialism fått en mera
mångtydig och obestämd innebörd. Ordet används för att
beteckna dels en samhällslära eller ett
framtidspro-gram, dels de rörelser som eftersträvar en omdaning
av samhället i riktning mot ett kollektivt ägande av
produktionsmedlen. Därtill är meningarna också
skiftande beträffande medlen och vägarna att uppnå det
socialistiska samhället.
I stort sett kan man uppdela de socialistiska
rörel
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
