Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialpolitik — från fattigvård till folkhem - Socialpolitiska organ - Familjepolitik, sjuk- och hälsovård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3136 SOCIALPOLITIK ___________________________________
eningsrörelsen framstod nu som en stark drivkraft
bakom de socialpolitiska initiativen. Rösträttsfrågan
förblev dock länge betydligt viktigare än
socialpolitiken. 1900-talets tre första decennier kan dock
inregistrera en rad viktiga socialpolitiska framsteg t. ex. lag
om pensionsförsäkring 1913, lag om
olycksfallsförsäkring 1916, 8-timmars arbetsdag 1919, lag om
samhällets barnavård 1924, lagar om kollektivavtal och
arbetsdomstol 1928. Av vikt är även den expansion som
på landstingens initiativ sker inom hälso- och
sjukvården under denna tidrymd: sålunda sker en stark
utbyggnad och modernisering av lasarett och sjukstugor.
Under 1930-talet inträdde socialpolitiken i ett nytt
skede och knöts allt fastare samman med den
ekonomiska politiken. Socialpolitiken inriktades nu på
framför allt tvenne dittills förbisedda eller försummade
områden: familjepolitiken och bostadsfrågan.
Samtidigt introducerades en helt ny arbetsmarknadspolitik
väsentligen med socialpolitiska motiv, men
innebärande en radikalt förändrad syn på de ekonomiska
problemen. Denna politik har under 1940- och 50-talet
fullföljts och utbyggts: »den fulla sysselsättningens»
politik. Det socialpolitiska intresset för de
befolknings-politiska frågorna, bostadsproblemen samt
arbetslös-hetsfrågan har allt sedan 1930-talets mitt resulterat i
ett helt nytt komplex av sociala lagar och åtgärder.
Socialpolitiken är därför i dag inte längre en
politik som enbart tar sikte på de sämst ställda, som
endast ingriper i yttersta nödfall. Socialpolitikens
sammanknytning med den allmänna ekonomiska
politiken är ett faktum och man strävar alltmer efter att
med socialpolitiska medel direkt påverka och omdana
samhällets struktur i tecknet av, som det sägs
»trygghet och trivsel».
En av de ledande principerna i svensk socialpolitik
är att den skall vara ett medel i inkomstutjämningens
tjänst. Vidare strävar socialpolitiken att
försäkrings-vägen trygga försörjningen för alla medborgare i
händelse av sjukdom, arbetslöshet, ålderdom, olycksfall,
moderskap etc. Man vill i allt mer ökad omfattning
komma ifrån den individuella behovsprövningen. Som
en »cementbotten» i medborgarnas liv har man
därför lagt stora folkförsäkringar, där hjälpen utgår efter
generella normer. Även den fulla sysselsättningens
politik är en annan viktig princip i modern svenska
socialpolitik. Ökad uppmärksamhet skänks vidare
socialreformernas förebyggande syfte: socialpolitiken
utformas alltmer så att den kan förebygga och skapa
bättre, friskare och starkare individer - exempel
härpå är den fria hälsoövervakningen vid mödra- och
barnavårdscentraler, de fria skolluncherna,
folktandvården, skolhälsovården etc.
Socialpolitiska organ
Ett karakteristiskt drag i svensk socialpolitik är att
den i stor utsträckning handhas av statliga och
kom
munala organ. Elälso- och sjukvården sköts sålunda
praktiskt taget helt och hållet av landstingen. Staten
lämnar lån och bidrag till olika sociala åtgärder, drar
upp riktlinjer för olika verksamheter, kontrollerar
och lämnar råd och anvisningar, men den lokala,
praktiska utformningen är i de allra flesta fall helt
överlämnad åt de olika kommunala myndigheterna. Vid
sidan av de statliga och kommunala organen utförs
emellertid ett betydande socialt arbete inom olika
enskilda organisationer och sammanslutningar t. ex.
inom kyrkorna, nykterhetsorganisationerna,
bildnings-organisationerna, Svenska socialvårdsförbundet,
Centralförbundet för socialt arbete, de olika
riksföreningarna mot t. ex. tuberkulos, reumatism, kräfta etc.
Den centrala ledningen av socialpolitik och
socialförvaltning i vårt land utövas av socialdepartementet
och de olika ämbetsverk, som lyder under detta
departement såsom socialstyrelsen, bostadsstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen,
pensions-styrelsen, riksförsäkringsanstalten etc. Vissa
socialfrågor tillhör emellertid andra departement. Sjukvården
hör sålunda till inrikesdepartementet under vilket
sorterar medicinalstyrelsen, statens institut för folkhälsan
etc. Ecklesiastikdepartementet handhar viktiga sociala
frågor såsom t. ex. folkundervisningen och
bildnings-arbetet. Sociala jordbruksfrågor sorterar vidare under
jordbruksdepartementet. Den statliga
socialförvaltningen kompletteras av en rikt utvecklad kommunal
förvaltning inom kommuner och landsting.
Här är inte plats att ge en allsidig orientering över
svensk socialpolitik och dess olika grenar och
åtgärder. I det följande skall emellertid vissa mera
betydande områden sammanfattas. För en mera utförlig
redogörelse för de enskilda frågorna hänvisas till resp,
uppslagsord.
Familjepolitik, sjuk- och hälsovård
Den gren av svensk socialpolitik, som ofta väcker
starkast uppmärksamhet, är familjepolitiken eller de
familj esociala åtgärderna, väsentligen tillkomna som
en följd av befolkningsdiskussionerna på 1930-40-talet.
Ursprungligen tillkom väl åtskilliga av dessa åtgärder
för att motverka »födelsekrisen». Den synpunkten har
alltmer kommit i bakgrunden, medan tyngdpunkten i
motiven numera ligger på att samhället genom olika
familj esociala åtgärder mera rättvist skall fördela
barnkostnaderna i samhället. Genom familjepolitiska
åtgärder vill man vidare skapa förutsättningar för
mödrar, barn och ungdom att få en så gynnsam
uppväxtmiljö som möjligt.
Den mest kända familjepolitiska åtgärden är de
allmänna barnbidragen som för närvarande (1955)
utgår med 290 kronor per barn och år. Allmänna
barnbidrag utgår till ca 1 800 000 barn och medför en
årlig statlig utgift på ca 530 miljoner kronor. Av andra
kända familjepolitiska åtgärder må här nämnas
bosättningslån, mödrahjälp, den sociala hemhjälpen,
statsunderstöd åt daghem och lekskolor, barnkolonier
och ferieverksamhet, statsstöd åt ferieresor åt barn,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
