Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialpolitik — från fattigvård till folkhem - Familjepolitik, sjuk- och hälsovård - Bostadsfrågan och arbetsmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3138 SOCIALPOLITIK ________________________________
åtgärder för husmoderssemester. Till familjepolitiken
kan också med skäl räknas de olika sociala åtgärder,
som skolväsendet vidtar, t. ex. fria skolmåltider, fria
läroböcker samt studiehjälp. Av största vikt för att ge
ungdomen en bättre start i livet är självfallet alla
åtgärder för effektiviserad yrkesutbildning. Av stor vikt
är den stora skolreform, som efter principbeslut av
riksdagen år 1950 för närvarande genomgår ett
försöksstadium, innan de olika detaljerna definitivt
fastställs. Till familjepolitiken torde också med fog kunna
räknas de olika åtgärder, som faller inom
bamavårds-lagstiftningen, åtgärderna för barnhem, fosterbarn,
barnavårdsmän samt inte minst de olika åtgärderna
för ungdomsvård och för att till samhället återföra
socialt missanpassade ungdomar. Åtskilliga av de
familjepolitiska åtgärderna är under diskussion. Hela
samhällets system av familjesociala åtgärder utreds
sålunda inom en särskild sakkunnigkommitté, som
väntas framlägga sitt förslag under 1955. Vidare
förestår en genomgripande revision av hela
barnavårds-lagstiftningen. Systemet med olika kollektiva åtgärder
till familjens hjälp väntas effektiviserat och utbyggt
de närmaste åren.
Ett av de mest framträdande dragen i svensk
socialpolitik har varit dess intresse för reformer på
sjuk-och hälsovårdens område. Vården av hela folkets
hälsa har sedan länge ansetts vara en
samhällsuppgift. Den svenska läkekonstens snabba utveckling har
här kunnat lämna betydande bidrag. En bärande
princip har i Sverige varit att söka skapa goda
sjukvårds-möjligheter till låga avgifter, varjämte kampen mot
de stora folksjukdomarna förts med särskild intensitet
och med speciella åtgärder. Sjuk- och hälsovården
organiseras och finansieras i stor utsträckning med
allmänna medel, men uppbärs av det allmänna och
enskilda i samverkan. Grundläggande princip är att
alla medborgare till mycket låga kostnader skall få en
i personellt och tekniskt avseende högklassig vård.
Stat och landsting driver praktiskt taget alla sjukhus
i Sverige. Den markantaste utbyggnaden av svensk
sjukvård har skett de sista decennierna - antalet
vårdplatser på lasaretten har enbart sedan 1930 ökat med
10 000. Den svenska sjukvårdens kapacitet framgår av
att 1930 intogs 355 000 på kroppssjukhus men år 1950
832 000. Svensk sjuk- och hälsovård har emellertid
fortfarande stora brister; bland problem som står på
dagordningen märks t. ex. utbyggnad av
provinsial-läkarorganisationen, den förebyggande vården och
hälsovården, eftervården etc. Sedan sommaren 1954
arbetar en stor statlig kommitté med en översyn av
hela den svenska hälso- och sjukvården.
Bostadsfrågan och arbetsmarknaden
Bostadsfrågan och samhällets ansvar för
bostadsförsörjningen har stått i förgrunden de senaste
decennierna. Även de närmast kommande decennierna
tor
de de bostadspolitiska åtgärderna tillhöra de centrala,
socialpolitiska uppgifterna i vårt land. På detta
område, tidigare helt förbehållet enskilda initiativ, har
samhället påtagit sig alltmer omfattande uppgifter.
Bostadsförsörjningen är inte längre den enskildes
angelägenhet; samhället vill på olika sätt medverka till
att trångboddheten avskaffas, utrymmesstandarden
höjs, bostadsbyggandet rationaliseras,
hyreskostnaderna nedbringas, stads- och landsbygdsplaneringen blir
ändamålsenligare och trivsammare etc. Betydande
resultat har redan uppnåtts på detta område. Den
alltjämt kvardröjande bostadsbristen visar emellertid
problemets svårighetsgrad. (Se vidare Bostadspolitik.)
Arbetsmarknaden är det fält där samhälle och
frivilliga organisationer kan sägas ha mötts på halva
vägen, då det gäller olika åtgärder och ingripanden. I
stort sett kan sägas att de nu bestående avtals- och
organisationsförhållandena på arbetsmarknaden är
ett resultat av frivilliga arbetstagar- och
arbetsgivarorganisationers strävanden. Organisationerna bär
själva ansvaret för att en någorlunda dräglig
ordning på arbetsmarknaden upprätthålls och staten
söker i görligaste mån undvika all form av inblandning
i arbetsmarknaden. De olika ingripanden från
statsmaktens sida som tid efter annan förekommit har
huvudsakligen tillkommit för att reglera själva
förhandlingsordningen. (Se vidare Fackliga organisationer.)
Betydande insatser för arbetslivet och förhållandena
på arbetsplatserna har kunnat lämnas genom
överenskommelser mellan Svenska arbetsgivarföreningen
och Landsorganisationen, t. ex. om arbetsstudier,
företagsnämnder, det lokala arbetarskyddet. Därjämte
kan samhället sägas genom sin sociala lagstiftning om
arbetarskydd, semester, begränsning av arbetstiden
etc. har uppdragit vissa gränser inom vilka
arbetsmarknadens parter har full frihet ifråga om
lönesätt-ning samt rätten att fastställa arbetsvillkoren i övrigt.
Den utpräglade självstyrelse, som kännetecknar svensk
arbetsmarknad, har en omfattning, som torde gå vida
utöver förhållandena i andra länder. De statliga
socialpolitiska åtgärder, som är av intresse då det gäller
den svenska arbetsmarknaden, är
arbetarskyddslag-stiftningen - den första lagen antogs 1912, den senaste
är från 1949. »8-timmarslagen» tillkom 1919; numera
gäller en lag om arbetstidens begränsning av 1930
kompletterad med arbetstidslagar för särskilda
områden t. ex. lantarbetartidslagen. Frågan om en
förkortning av arbetstiden samt olika därmed
sammanhängande problem utreds för närvarande inom
socialdepartementet. 1938 fick Sverige lag om två veckors
semester, en lag som 1953 ersattes med lagstiftning
om tre veckors semester. Samhällets insatser för en
effektiv arbetsförmedling och yrkesvägledning, olika
åtgärder för de partiellt arbetsföra eller handikappade
förtjänar vidare att nämnas i detta sammanhang
liksom det system av olika åtgärder, som samhället
un
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
