Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sociologi — människan i samhället - Sociologin i Sverige - Sociologins forskningsområden och metoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIOLOGI 314I
några av dessa forskningsområden kan ge en överblick
över några av de problem man sysslar med inom
sociologin.
Sociologins forskningsområden och metoder
Om vi börjar med den minsta gruppen i samhället,
familjen, så har sociologin bl. a. intresserat sig för
de förändringar i familjens funktioner som
åstadkommits genom industrialiseringsprocessen. Den
tämligen självförsörjande familjen i bondesamhället
skiljer sig i många avseenden från familjen i det moderna
stadssamhället, där många av kvinnorna har
förvärvsarbete och där barnens uppfostran till stor del
försiggår utanför hemmet, i barnträdgårdar och skolor.
Vilken slags inställning till barnuppfostran har
föräldrarna? Denna fråga har undersökts med hjälp av
attitydskalor och långa intervjuer av Björklund och
Israel i en förort i Stockholm och en by i Norrland.
En attitydskala är en serie påståenden (i det här fallet
av typen »Om barn är elaka skall de ha stryk») till
vilka de intervjuade skall ta ställning. Man har vissa
statistiska metoder till sitt förfogande för att
kontrollera om alla påståenden rör samma dimension, dvs.
om de utgör en skala. Försökspersonerna klassificeras
sedan efter den grad varmed de instämt i eller avböjt
de påståenden som framlagts för dem.
En annan grupp som här i Sverige gjorts till
föremål för sociologiska undersökningar är arbetsgruppen.
Segerstedt och Lundquist har t. ex. intervjuat ett stort
antal arbetare och tjänstemän i Huskvarna och
Katrineholm för att ta reda på vilka faktorer som hänger
ihop med trivseln i arbetet. G. Boalt har gått till väga
på ett annat sätt. Han ville ta reda på om i ett stort
industriföretag de grupper som skapas genom
arbetsprocessens organisation även påverkar de personliga
kontakterna mellan arbetarna. Bildas bredvid
arbetsgrupperna även s. k. informella grupper, dvs. sluter
sig folk samman av andra skäl än att de tillfälligtvis
hamnat bredvid varandra i arbetet? Boalt skickade
dels ut två observatörer till fabriken, som tog reda på
kontakterna mellan arbetarna, dels lät han de senare
fylla i särskilda frågeformulär där de skulle ange
vilka av arbetarna de kände och vilka de umgicks med.
Den senare metoden kan räknas till sociometrin
utvecklad av amerikanen Moreno. Med denna metod
försöker man kartlägga positiva och negativa
kontakter mellan medlemmarna i en grupp för att få en
bild av gruppens struktur. G. Westerlund däremot
gick till väga på experimentellt sätt. Han vill ta reda
på hur olika typer av arbetsledning inverkade på de
anställda. Därför delade han in dem i två grupper,
den ena gruppen fick fasta arbetsledare, den andra
bytte förmän. Sedan mätte han effekten i
arbetsprestationerna. Denna typ av experiment brukar
rubriceras som fältexperiment eftersom de görs med
existerande grupper i deras dagliga miljö. En annan typ
av experiment är laboratorieexperimenten, där man
sammanställer grupperna speciellt för experimentet
och sedan studerar vissa faktorer under kontrollerade
betingelser.
Ett annat forskningsområde är socialklasserna. Det
finns olika metoder att fastställa dessa grupperingar.
Man kan använda sig av objektiva kriterier, t. ex.
skolutbildning, inkomst, yrke, anseende etc., men man kan
också gå ut från subjektiva faktorer, dvs. fråga
människorna till vilken klass de själva räknar sig och
sedan se efter om detta »klassmedvetande» har
samband med bestämda åsikter exempelvis i politiska
frågor.
E. Dahlström har bl. a. tagit reda på en speciell
socialgrupps attityder och åsikter, nämligen
tjänstemännens. Det speciella intresse man inom svensk
sociologi ägnat tjänstemännen torde nog hänga ihop med den
stora numerära ökning som tjänstemannagruppen
genomgått de senaste 15-20 åren och som gjort den till
en betydelsefull faktor i svenskt politiskt liv.
I stället för att göra ett tvärsnitt genom vissa
grupper i ett samhälle kan man även studera ett bestämt
avgränsat geografiskt område. Landsbygds- och
stads-sociologin sysslar med relationerna mellan
människorna inom ett bestämt område. B. Hanssen har ur ett
historiskt perspektiv belyst de olika
bebyggelseformernas relationer i Österlen. B. Rundblad däremot gjorde
en s. k. community-study, dvs. en undersökning av en
hel by i Norrland för att ta reda på följderna av
industrialiseringsprocessen och flykten från
landsbygden på invånarnas inbördes relationer. Denna
intensivstudie av en by, i vilken forskaren och hans
medarbetare bosatte sig under en längre tid, kan jämföras
med den bredare men mera extensiva undersökning
som E. Dahlström gjort om trivselförhållandena i en
förort i Stockholm. Han avsåg att lägga den vunna
kunskapen till grund för framtida planering av
storstadsbebyggelse.
Inom ett annat område av sociologin har man
intresserat sig för de geografiska faktorernas inverkan
på människans beteende. Så har t. ex. C.-G. Jansson
undersökt typen och frekvensen av brottslighet i olika
stadsdelar i Stockholm och G. Carlsson har tagit reda
på röstningsförhållandena vid olika val i Skaraborgs
län.
Av mera speciella forskningsuppgifter med vilka
den svenska sociologin sysslat kan nämnas R. von
Eulers kartläggning av idrottsrörelsens sociala
rekrytering samt alkoholkonsumtionen och
nykterhetsva-norna i samband med motbokens avskaffande.
Denna korta översikt kanske förmedlar ett intryck
av den mångfald forskningsuppgifter man givit sig i
kast med inom svensk sociologisk forskning och de
olika metoder som därvid stått till forskarens
förfogande. Den visar också att sociologin som vetenskap
befinner sig i snabb utveckling här i Sverige.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
