Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sovjetunionen — väldet bakom järnridån - Kornodling vid Arkangelsk, bomullsodling i Västturkestan och Kaukasus - Outtömliga naturtillgångar i Europa och Asien »kombineras» - Elektrifieringen. Ett jättestort kraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3160 SOVJETUNIONEN ________________________________
Kornodling vid Arkangelsk, bomullsodling i
Väst-turkestan och Kaukasus
Den klimatgräns som skiljer stäppområdet från
skogsområdet utgör även gräns för stäppens
över-skottsproduktion av spannmål. Skogsbältet är
visserligen också uppodlat, särskilt i sina södra
gränsområden mot stäppen, men jordbruket karakteriseras här
av mindre fordrande växtslag, råg och korn m. m. och
lämnar inget spannmålsöverskott; veteodlingen är av
mindre vikt, medan foderväxtodlingen och de
naturliga ängsmarkerna här utgör grundvalen för en på
mejerihantering inriktad boskapsskötsel. Ännu vid
Arkangelsk mognar visserligen kornet, men i stort sett
kan man betrakta skogsbältet norr om ekens
nordgräns som skäligen oväsentligt för
spannmålsproduktionen. Jakt och fiske får här bidraga till den glest
bosatta befolkningens utkomst, vilket i ännu mycket
högre grad gäller norra Sibirien.
Liksom »köldöknen» - tundran i norr - sätter en
gräns för odlingen, så utgör i sydligaste delen av det
stora väldet regnbristen och »torröknen» ett hinder
för åkerjordens utnyttjande. Men de öken- eller
halv-ökenartade trakterna öster om Kaspiska havet har
genom konstbevattning bl. a. från de stora floderna
Amuda’rja och Sir-daTja tvingats att ge god
avkastning särskilt av bomull. Detta uppodlingsarbete i
Väst-turkestan påbörjades långt före den kommunistiska
regimen. Är 1884 sändes härifrån med karavan de
första råbomullsbalarna till textilfabrikerna i Moskva,
och 1914 kunde Ryssland fylla nästan hälften av sitt
behov av råbomull från dessa trakter; en mindre del
producerades i Kaukasus. För exploaterandet av de
västturkestanska områdena påbörjades 1927 den s. k.
Turk-Si’b-banan (2522 km), som blev färdig 1930
och förbinder västturkestanska järnvägen med den
sibiriska banan vid AFma Ata’ och SemipalaTinsk.
Andra betydande produkter av det ryska jordbruket
är råg, havre, potatis, lin, hampa, solrosfrö, tobak samt
te på Kaukasus’ sluttningar mot Svarta havet.
Sockerbetsodlingen har sitt centrum i norra Ukraina.
Outtömliga naturtillgångar i Europa och Asien
»kombineras»
Intet land överträffar Sovjetunionen i fråga om
naturtillgångar, och sovjetregimen har satt som sitt mål
att snabbt och systematiskt genomföra en industriell
upprustning utan motstycke i den ekonomiska
historien. De förnämsta koltillgångarna i det europeiska
Ryssland ligger i det s. k. Donets- [danjä’ts] bäckenet
(»Donbas», vid Dons biflod Donets i Ukraina), som
även omfattar Europas största antracitförråd.
Kolfälten ligger på ej alltför stort avstånd (250-300 km)
från de västerut belägna rika järnmalmsfyndigheterna
vid Krivo’jrog, varifrån malmen förs till
Donetsom-rådet för smältning. Här ligger numera ett av
huvudcentra för den ryska järn- och stålindustrin. Ofantliga
kolfält finns även vid Karaga’nda i Kazakstan och
Kuznetsk [kosnjä’tsk] i Västsibirien, vilkas
produktion kommer de gamla och nya bergverksområdena i
Ural till godo. Ural har bearbetats sedan Peter den
stores tid, men i våra dagar har järnindustrin i Sibirien
nyorganiserats genom anläggandet av stora järnverk i
Uralområdet. Den största och mest kända av de
industristäder som här vuxit upp är det 1929 anlagda
Mag-nitogoTsk med jättelika järnverk, beläget vid foten
av »Magnetberget», en väldig klump av magnetisk
järnmalm i sydöstra Uralbergen. Tanken att
organisatoriskt förena (»kombinera») Urals malmer med
Sibiriens kol i en ekonomisk enhet har givit upphov
till det s. k. Ural-Kuznetskkombina’tet, vars
verksamhet sträcker sig över Ural, Basjkiriska
sovjetrepubliken, Västsibirien och Nordkazakstan, ett område
på sammanlagt omkring 6 milj. km2. Inom »Kuzbas»
ligger städerna NovosibiTsk, Le’ninsk, KemeroAo
och Sta’linsk med tillsammans nära 1 milj. inv. redan
1939. På den dubbelspåriga järnväg som förbinder
Ural med Kuznetsk har en pendeltrafik satts i gång
-kol transporteras till Ural, malm till Kuznetsk. Sedan
Karaganda, som ligger blott 900 km från
Magnito-gorsk, tagits i bruk, hämtas 85 % av kolet till
Magnito-gorsk därifrån. I den ryska industrins senare
expansion kan man iakttaga en tydlig spridning och
förskjutning mot Sibirien och Centralasien, ehuru
Sovjetunionens största industristad fortfarande är
Moskva. Tack vare denna förflyttning av de krigsviktiga
industrierna österut kunde också Sovjetunionens
krigs-produktion under andra världskriget hållas i gång och
t. o. m. ökas, fastän de gamla industriområdena kom i
tyska händer eller låg inom stridsområdet. På samma
sätt tenderar petroleumproduktionens centrum att
förskjutas från de ur strategisk synpunkt mindre
lämpligt belägna fälten i Transkaukasien och i
Baku’-distriktet till mindre utsatta områden norr om
Kaspiska havet (Emba och Ural, där Isjembajevo uppges
vara världens största enstaka oljeförekomst).
Av övriga mineraltillgångar har Ryssland
betydande manganmalmer i Niko’pol i Ukraina och nära
Magni togorsk, asbest vid Alapaje’vsk i Ural, kol -
förutom i Donets- och Kuznetskområdena och söder om
Moskva - i Sibirien vid Jenise’] (Tungusbassängen),
Bajkad (nära Irku’tsk), JaWtsk och
Petjo’raom-rådet samt apati’t vid Kfrovsk på Kolahalvön.
Elektrifieringen. Ett jättestort kraftverk
Bland Sovjetunionens energikällor beräknas
stenkol för framtiden bli den förnämsta men därnäst
vattenkraften. »Kommunism är sovjetmakt plus
elektrifiering», var ett av Lenins slagord. Ryssarna själva
beräknar, att de inom sina gränser har omkring %.
av världens kända vattenkrafttillgångar, men dessa
är inte fördelaktigt belägna och spelar en mindre
viktig roll för industrialiseringen. I Ukraina uppfördes
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>