Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanien — där Afrika och Europa möts - Världens främsta kolonialmakt - Det spanska väldet styckas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3172 SPANIEN __________________________________________
mar som silverflottorna från Amerika överförde till
hemlandet räckte inte till, utan staten ökade sina
skulder och måste pålägga dryga skatter, som gjorde slut
på välståndet redan i slutet på 1500-talet. De
engelska och holländska medtävlarna satte sig i besittning
av de mest inbringande spanska och portugisiska
kolonierna, och vid slutet av trettioåriga kriget var
Spanien inte längre den främsta världsmakten.
Det spanska väldet styckas
Under slutet av 1600-talet utsattes Spanien för
ständiga anfall från Ludvig XIV:s Frankrike, varunder
det måste avstå delar av Belgien och Franche-Comté
[fraIlgsj-kångte/]. En ännu värre situation inträdde
1700, då den gamla kungaätten dog ut och ett
tron-följ dskrig började mellan de franska och österrikiska
tronarvingarna. Vilhelm av Oranien, Nederländernas
och Englands regent, sökte lösa tvisten genom en
kompromiss, som innebar en styckning av det spanska
imperiet, men helt naturligt ville inte spanjorerna
foga sig däri. Det krig som i 13 år sönderslet Europa
och utmattade såväl Frankrike som Spanien
medförde för Spaniens del den föreslagna delningen.
Spanien behöll därefter av sitt europeiska välde endast
moderlandet, medan såväl de nederländska som de
italienska besittningarna kom att lyda under Österrike.
Från denna tid var Spanien reducerat till sitt gamla
område på Pyreneiska halvön. Härtill kom emellertid
de till omfånget väldiga kolonierna, främst Mexico,
Mellanamerika, Västindien och Sydamerika utom
Brasilien, men de utnyttjades illa och kom alltmer i
opposition till hemlandets penninggiriga
monopolkompanier och ämbetsmän. När engelska och franska
sjörövare och fribytare började plundra och bränna och
när dessutom under den franska revolutionen och de
följande krigen under Napoleon engelska kapare
avbröt förbindelserna med moderlandet, var tiden inne
för en definitiv skilsmässa mellan Spanien och dess
kolonier. Napoleon begagnade tvister inom spanska
kungahuset som anledning att sätta sig i besittning av
Spanien, och mellan åren 1808 och 1813 behärskade
han mer eller mindre landet, där han hade gjort sin
bror Josef till kung. En våg av nationell hänförelse
sopade dock till sist bort fransmännen, men den
franska tiden hade väckt konstitutionella frågor till livs,
som därefter sönderslet landet.
1819-25 lösgjorde sig de amerikanska kolonierna
med engelsk hjälp från Spanien och bildade egna
republiker (se Mellanamerika, Mexico, Sydamerika),
och endast några av öarna i Västindien förblev spanska.
Mellan 1868 och 1870 samt 1873-74 var Spanien
republik, liksom alltsedan 1931. Kampen har
ständigt stått hård mellan den katolska kyrkan med dess
gamla maktbefogenheter, till vilken de mäktiga
gränderna av Spanien anslutit sig, och de reformvänliga
kretsarna. Huvudmassan av landets befolkning har
haft föga att säga till om, dess ekonomiska ställning
har varit usel, och dess missnöje har sekel efter
sekel slagit ut i uppror, ständigt nedslagna med
oerhörda blodsoffer, ända sedan commune’rosupproret
på 1500-talet till det senaste inbördeskriget. Därtill
har kommit osämjan mellan olika landsdelar, av vilka
t. ex. Katalo’nien och de baskiska provinserna ofta
kämpat för sin självstyrelse eller oavhängighet.
En sista katastrof drabbade Spaniens kolonialvälde,
då Förenta staterna inblandade sig i de pågående
upproren på Cuba och Filippinerna samt berövade
Spanien dessa områden 1898.
Under första världskriget lyckades Spanien hävda
sin neutralitet men drabbades hårt av världskrisen.
En militärdiktatur under Primo de Rive’ra avlöste
1923 den konstitutionella monarkin men störtades
1930. Följande år föll även kungadömet, och republik
infördes. Härpå följde bittra tvister mellan partierna.
Sedan »Folkfronten» 1936 tagit ledningen i co/tes,
utbröt i juli 1936 en militärrevolt under ledning av
general F. Franco (se d. o.). Upproret utvecklades
snabbt till ett inbördeskrig, i vilket främmande
makter, »antifascister» och »antikommunister»,
inblandades. Med hjälp av en internationellt erkänd men
bristfälligt tillämpad »nonintervention» hölls det flera
gånger hotande världskriget emellertid på avstånd,
och kriget avslutades i mars 1939 med Francos
fullständiga seger och upprättande av en diktatur i
huvudsak efter fascistiskt mönster och stödd på armén
och ett nyupprättat s. k. statsparti, falangen.
Under det andra världskriget såg det flera gånger
ut som om Spanien skulle dras in i kriget på
Tysklands sida. Franco stod i stor tacksamhetsskuld till
Hitler och Mussolini för hjälpen under
inbördeskriget, och den för Englands hela krigföring i Nordafrika
utomordentligt betydelsefulla örlogs- och flygbasen i
Gibraltar kunde göras obrukbar redan genom
artillerield från spanskt territorium. Via Spanien fanns det
likaledes möjlighet för tyskarna att utsträcka sin
makt till de franska kolonierna vid Sydatlanten. Inte
desto mindre lyckades Franco avböja Hitlers inviter.
Och han hade skäl härtill. Det långvariga brödrakriget
hade svårt förhärjat landet och satt det alldeles ur
stånd att föra krig under överskådlig tid, såvida inte
hjälpen utifrån blev av stor omfattning. Från andra
sidan de hav som de brittiska och amerikanska
flottorna behärskade fullständigt måste dessutom det
fattiga Spanien hämta spannmål, petroleum och
många andra produkter, nödvändiga för folkets
försörjning.
Efterkrigstidens starka politiska spänning
mellan öst och väst har i viss mån stärkt Francoregimens
ställning. Spanien upptogs i Unesco och genom vissa
avtal mellan Förenta Staterna och Spanien
upprättades ett gemensamt försvarssystem.
Se vidare art. Franco.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
