Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenografi — skriften som sparar tid - De skilda stenografisystemen - Stenografi som självstudium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3242 STENOGRAF!
S. = stenotachygrafi, M. = Melin.
1. fem ferm far farm farmer mo mor mö mör malm Malmö
2. mur myr mil vi murvel virvel
3. hem harm halm varv värv välva hur hyr
4. Hilma film firmor farmor mormor, marna mamma
Prov på olika stenografisystem. I. Pitman (England). 2.
Duployé (Frankrike). 3. Gregg (Amerika). 4. Stolze-Schrey
(Tyskland). 5. Tyska enhetssystemet. 6. Arends (Sverige).
7. Melin (Sverige). Nummer 1 och 4 utgörs av
original-stenogram.
de kursiva med uppstreck. Ljud som r och 1, vilka
ofta står tillsammans med andra konsonanter, får lätt
förbindbara tecken. Några system återger ibland en
kombination av två ljud så, att endast det ena teck-
net skrivs ut men samtidigt uttrycker även det andra
genom att förstoras eller förminskas, skrivas med
tryckning eller förses med något annat kännetecken.
Andra system såsom Melins undviker sådana
»symboliska» beteckningssätt, som dock används i den s. k.
melinska ilskriften, och nöjer sig med att foga
tecknen till varandra. De olika principerna åskådliggöres
av en jämförelse mellan Melins stenografi och det
tyska systemet stenotachygrafi, vilka har samma
tecken för f, m, v och h.
Intresserade stenografer har på olika orter slutit
sig samman i föreningar. Den stenografiska rörelsens
syfte är att sprida snabbskriften i allt vidare kretsar
och att bereda medlemmarna tillfälle att förkovra
sin stenografiska färdighet. Stenografföreningarna
anordnar regelbundna träningskurser och tävlingar. De
melinska stenografernas riksorganisation, Melinska
stenograf förbundet, utger Stenografen - Tidning för
Svensk Snabbskrift på stenografi.
I olika länder har man strävat efter att få
steno-grafiundervisning införd i de allmänna skolorna. I
samband därmed har man sökt komma ifrån
splittringen i olika system. Under åren efter första
världskriget har myndigheterna i vissa länder givit
monopolställning åt ett »enhetssystem». Mest bekant är
den tyska enhetsstenografin av 1924, som utgör en
kompromiss mellan de två dittills mest spridda
systemen, Gabelsberger och Stolze-Schrey.
Stenografi som självstudium
Systemsplittringen har dock inte varit enbart till
skada. Tävlan mellan systemen har stimulerat ivem
att uppnå goda resultat, och den kritik de olika
steno-graferna riktat mot varandras system har väckt ett
intresse för teoretiska spörsmål, som i hög grad
främjat utvecklingen. Det bör också framhållas, att den
som vill lära sig stenografi inte behöver avstå
därifrån, på grund av att kanske ingen undervisning i
ämnet förekommer på hans ort. Många skickliga
stenografer har lärt sig konsten på egen hand. Vad som
kan ställa sig svårt är att erhålla så mycken övning,
att man ledigt behärskar den nya skriften; därvidlag
är framför allt att rekommendera regelbunden
steno-grafering efter diktamen och goda stenografiska
förlagor samt överföring från vanlig skrift. Det är viktigt
att man också övar sig i att läsa det man skrivit.
För övrigt kan påpekas, att de olika
korrespondensinstituten låtit utarbeta kurser i stenografi. Vilken
väg man än väljer, då man lär sig stenografi, kan
man lika litet som när man lär sig ett främmande
språk vänta praktisk nytta av kunskapen redan efter
några veckor, men själva inlärandet av den
stenografiska teorin med dess många sinnrika detaljer
bereder den studieintresserade och kunskapssökande en
tillfredsställelse som redan den är en god lön för
mödan.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
