Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms slott — Sveriges kungaborg på 1100-talet - Mitt under brinnande krig började Tessins tanke ta synlig gestalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3266 STOCKHOLMS SLOTT
Slottet Tre kronor, som ödelädes genom branden 7 maj 1697, enligt ett kopparstick av Adam Perelle. Ur Dahlberghs Svecia
antiqua et hodierna.
SVERIGES KUNGABORG PA 1100-TALSGRUND
Stockholms slott säges vara grundlagt av
Birger jarl, som här till Mälardalens skydd satte »lås
före den sjö»; i verkligheten är slottets historia
äldre. Kanske redan på 1100-talet lades de grundmurar på
vilka slottets fasta, runda kärntorn reste sig, först till
måttlig höjd men vid medeltidens slut högt över
slottets alla tak och spiror. Kring tornet, senare kallat Tre
kronor, byggde Birger jarl en borg med ett palats,
»adelshuset» (dvs. huvudbyggnaden), vid västra
sidan. Snart hade byggnadslängor på alla fyra sidorna
anslutits till borgens ringmur, så att endast en trång
och mörk gård, senare kallad Lilla borggården,
återstod vid kärntornets fot. Norr om denna
byggnads-grupp anlades en förborg, vars norra mur ännu i denna
dag bär slottsfyrkantens fasad mot Norrbro, och
senare, men före medeltidens slut, uppfördes ytterligare
en byggnadsgrupp öster om Birger jarls borg kring en
nyanlagd gård, Smedjegården. Stora borggården blev
namnet på förborgens rymliga gårdsplan, som av
Johan III utsmyckades med en praktfull loggia. Johan
Hl påbyggde också förborgens norra länga och
inredde en slottskyrka där. Redan under Gustav Vasa
hade stora utsmycknings- och förstärkningsarbeten
företagits, bl. a. genom anläggandet av en yttre
för-svarslinje med rundlar, bastioner, och en djup grav
på landfronterna, och även under stormaktstiden
byggdes och lappades åtskilligt på slottet. Trots allt
var det emellertid snart så förfallet och kanske främst
så föga ägnat att representera den unga svenska
stormakten, att en grundlig ombyggnad fördes på tal.
Ef
ter mycket och långvarigt proj ektmakeri gav Karl XI
till sist 1689 Nicodemus Tessin d. y. uppdraget
att bygga om slottet. Härvid skulle förborgens norra
länga bevaras, och arbetet började med
iståndsättan-de och nyinredning av detta parti. Man hade hunnit
ganska långt, då den förödande branden 7 maj 1697
förstörde hela det gamla slottet och allvarligt skadade
den omdanade längan. Den senare kunde dock delvis
räddas och innehåller därför det nuvarande slottets
äldsta rumsinredningar (Karl XI:s galleri m. fl.).
Mitt under brinnande krig började Tessins tanke ta
synlig gestalt
Inom några veckor kunde Tessin framlägga
ritningar till nybyggnad av slottets övriga delar. Arbetet
sattes i gång med driftighet men avbröts omkring 1708
av penningbrist. Tessin begagnade sin ledighet till
att utarbeta vidlyftiga planer på en sträng och ståtlig
arkitektonisk omdaning av hela trakten kring slottet
och Strömmen. Till hans idéer hörde ordnandet av
Slottsbackens sydsida, anläggande av broar i den
sträckning där Norrbro och Riksbron sedan byggts
(»gamla Norrbro» gick snett över Helgeandsholmen
från Mynttorget till nuvarande Gustav Adolfs torg),
med de redan på 1690-talet uppförda, 200 år senare
rivna stallbyggnaderna vid en ridbana på
Helgeandsholmen, vidare reglering av nuvarande Gustav Adolfs
torg med anläggande av två symmetriska palats vid
kortsidorna (en detalj som i andra former
förverkligades genom byggandet av Gustav HLs operahus och
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
