Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien — det brittiska samväldets kärnland - Varvsindustri. Porslins- och kemisk industri - Stort havsfiske. Ett besök i Grimsby - Svenska handelsförbindelser med Storbritannien - Det nya Storbritannien - »Exportera eller dö»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3278 STORBRITANNIEN _________________________________
saltlagren kring floderna Mersey [ma’si], Sev’ern och
Tees, utgångsmaterial för en kemisk industri, som
bl. a. omfattar tillverkning av soda och tvål.
Stort havsfiske. Ett besök i Grimsby
»Det är mulet och grått och kyligt, men det är liv
och rörelse längs alla kajer. Korgarna dunsa ned så
isen skvätter, karlarna hojta, träskorna klappra,
tal-jorna gnissla, kafferöken bolmar ur skorstensrören,
svenska, danska, engelska surra genom
morgonluften. Längre bort ligga trålarna i rader, fler glida in
genom de öppnade dockportarna, från Nordsjön och
Färöarna, från Grönland, Island och Vita havet.» Så
börjar Sven Barthel en skildring av morgonlivet i
Grimsby, världens största fiskecentrum, beläget på
Englands östkust på södra sidan av
Humbermynning-en. Här är mellan 600 och 700 uppköpare verksamma,
här lossar omkring 90 båtar varje morgon sina
fångster, och all fisken sändes vidare ut över England.
Här är hela hallar fulla med torsk och långa från
Island och Färöarna, helgeflundra från Grönlands
farvatten i femdubbla rader, från småttingar på en halv
meter och upp till hejare på en famns längd, här är
travar av haj och havskatt och rocka och sej och
kummel, här ligger hekatomber av vitling och rödspotta,
piggvar och slätvar och alla slags tungor. Den årliga
omsättningen i Grimsby uppgick under
mellankrigstiden till omkring 150 milj, kg till ett värde av nära
4 milj. pund. - Storbritanniens andra stora
fiskehamn är Aberdeen [äbadfn] i Skottland. Den grunda
Nordsjön är fylld av fiskrika bankar, den största,
tidigast kända och mest berömda är Doggers bank (det
holländska ordet »dogger» betyder torsk). Inalles
lossades i brittiska hamnar 1952 nära en milj, ton fisk
till ett värde av 45 milj. pund.
Svenska handelsförbindelser med Storbritannien
Det är inte blott svenska fiskebåtar i Nordsjön som
ofta är gäster i engelska hamnar. Genom våra fasta
och traditionella handelsförbindelser med
Storbritannien uppehälles en livlig trafik mellan Sverige och
särskilt hamnar på Englands östkust, framför allt
London. Dit går vår viktigaste passagerarlinje till
England från Göteborg (Rederi AB Svenska Lloyd).
Förbindelserna mellan Stockholm och England (London)
uppehälles företrädesvis av Sveabolagets fartyg.
Beträffande passagerartrafiken spelar dock numera de
direkta flyglinjerna också en framträdande roll.
Sveriges import från Storbritannien och Nordirland
uppgick 1952 till 1 285 000 kr., Sveriges export till
Storbritannien samma år till 1 334 000 kr.
Huvuddelen av Sveriges utförsel till Storbritannien består av
pappersmassa, papp, papper, trävaror, järnmalm och
stål. I gengäld köper vi därifrån främst bilar, stenkol,
textilvaror, kemikalier m. m. samt en mångfald
tran-citovaror, såsom bensin, sojabönor, ull och kopra.
Det nya Storbritannien
Det andra världskriget har på ett genomgripande
sätt förändrat Storbritanniens ekonomiska och
politiska ställning.
Geografiskt och ekonomiskt utgjorde det länge den
moderna världens dominerande medelpunkt. Genom
Engelska kanalen skilt från det oroliga europeiska
fastlandet med dess eviga split och ständiga strider
förenades det samtidigt av havet med andra nationer
och blev den världsbehärskande sjöfarts- och
handelsnationen. Det brittiska imperiets uppkomst och
utveckling har i hög grad sin grund just i dessa förhållanden,
och dess framtid står och faller med engelsmännens
förmåga att vidmakthålla sitt herravälde över haven
och dess huvudtrafikleder. Detta beroende av
sjöförbindelserna är emellertid samtidigt imperiets svaga
sida. Under två förödande världskrig har fogarna i den
stolta byggnaden knakat, och endast med insättande
av hela sin kraft, sin energi och segervilja har
britterna lyckats avvisa det fruktansvärda hotet att
isoleras på sin ö och svältas ut.
»Exportera eller dö»
Ränteinkomsterna av väldiga kapitalinvesteringar i
länderna på andra sidan haven gjorde det tidigare
möjligt för dem att blott till en del betala den
nödvändiga importen av livsmedel och råvaror med export
av industriprodukter. De båda senaste storkrigens
förbittrade kamp för livet gjorde det emellertid
ofrånkomligt att realisera dessa tillgodohavanden. Det nya
Storbritannien har därför upphört att vara hela
världens kommersiella clearingcentral och har blivit ett
fattigt land, nödsakat att i högre grad än de flesta
andra länder följa grundsatsen »exportera eller dö».
En exportoffensiv har därför blivit ett livsvillkor för
engelsmännen.
Ännu måste dock utomordentliga svårigheter
övervinnas, innan landets näringsliv anpassats efter de
nya förhållandena, och i synnerhet gäller detta
handelsutbytet med USA. Åtskilliga vanskligheter har
också sammanhängt med den samtidigt genomförda
socialiseringen av viktiga näringsgrenar: kolgruvorna,
järnvägarna och stålindustrin.
Även efter det andra världskriget är emellertid
Storbritanniens roll i den internationella handeln av
utomordentlig betydelse. 1952 uppgick importen till ett
värde av 3 481 milj, pund och exporten till 2 693 milj,
pund, och fortfarande är den brittiska marknaden den
viktigaste för en lång rad varor: vete, majs, te, smör,
tobak, ull, bomull m. fl. Och fortfarande intar den
brittiska exporten av textilier, fartyg, maskiner,
kemikalier och många andra varuslag en framträdande
plats i världshushållet. 1951 var utrikessjöfarten på
brittiska hamnar näst USA den ojämförligt största
i världen med 78,3 milj, ankommet nettotonnage och
78,5 milj, avgånget.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
