Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges ekonomiska politik — kampen för samhällsekonomisk balans - Ekonomisk politik före första världskriget - Utvecklingen under och efter depressionen 1921—22 - Utvecklingen under och efter världsdepressionen vid trettiotalets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335$ SVERIGES EKONOMISKA POLITIK
Depressionen under 1930-talet
medförde en höggradig
arbetslöshet i de flesta
industrialiserade länder. Köerna av
arbetssökande växte och den
ekonomiska politiken, bl. a. i Sverige,
började söka nya vägar för att
motverka starka
konjunkturvariationer och uppnå en fullare
sysselsättning.
I och med det första världskrigets utbrott
inträffade två händelser, som står i ett visst samband med
den ekonomiska politiken. Den ena var, att Sverige i
likhet med alla andra länder drevs att lämna
guldmyntfoten. Så som förhållandena utvecklades genom
krigföringens återverkan på de neutrala staterna, gav
dock införandet av pappersmyntfot inga möjligheter
åt de svenska statsmakterna att föra en mer
självständig valutapolitik. Den andra händelsen var, att
grunden lades till vissa åtgärder på
arbetslöshetspo-litikens område vid krigsutbrottet genom den statliga
arbetslöshetskommissionens inrättande.
Utvecklingen under och efter depressionen 1921—22
Åren 1921-22 gled Sverige in i den s. k. stora
efter-krigsdepressionen, vilken framför allt
kännetecknades av att de under världskrigsåren starkt stegrade
varupriserna föll mycket häftigt och djupt. Med
hänsyn till den föregående penningvärdesförsämringen
valde statsmakterna i Sverige liksom i flertalet andra
neutrala stater att medge en höjning av penningvärdet,
innan valutan stabiliserades genom guldmyntfotens
återupprättande. Det saknades visserligen inte röster
som yrkade på handelspolitiska skyddsåtgärder för
vissa delar av näringslivet. Depressionen blev intensiv
men kortvarig, och man ansåg tämligen allmänt, att
den valda ekonomiska politiken med hänsyn till den
föregående högkonjunkturens penningförsämring var
den riktiga och att den visade sig effektiv. Arbetslös-
hetspolitiken var under denna kris inte medvetet
inställd på att verka kon junkturu t jämnande utan hade
snarast till uppgift att hjälpa arbetslöshetens offer
över de värsta svårigheterna. I Sverige liksom i större
delen av världen karakteriserades 1920-talets
ekonomiska politik av en strävan att komma tillbaka till det
ekonomiska tillstånd som rått före första världskriget.
Utvecklingen under och efter världsdepressionen vid
trettiotalets början
På hösten 1929 utbröt i flertalet av världens
industriländer en svår depression. Denna träffade Sveriges
näringsliv - via våra exportindustrier - först under
sista delen av 1930 och början av 1931. Jämsides med
den internationella industridepressionen framträdde
på världsmarknaden en svår avsättningskris för ett
stort antal råvaror, bland dem även
jordbruksprodukterna. I första rummet drabbades brödsäden av
prisfallet; redan 1930-31 sjönk spannmålspriserna
till hälften på världsmarknaden i jämförelse med
den föregående högkonjunkturens noteringar.
Ungefär ett år därefter utsattes de animaliska
jordbruksprodukterna för mycket svåra prisfall. Den
internationella jordbruksdepressionen spred redan i början
av 1930-talet sina verkningar till vårt land och
framdrev, som senare skall skildras, ett helt system av
genomgripande skyddsåtgärder.
Världsdepressionens fortskridande skärpning
under 1930 och förra delen av 1931 framkallade en serie
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
