Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swift, Jonathan — domprosten som skrev Gullivers resor - Gullivers resor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
swift 3377
Två illustrationer av Arthur Rackham till Gullivers resor. T. v. ses lilliputskräddarna ta mått på Gulliver. T. h. trupprevy
inför kejsaren.
ordfyndighet och kvicktänkthet är det inte lätt att
hitta något bättre än hans korta dikt om yttersta
domen eller den långa dikt han skrev om sin egen död,
nära fjorton år innan den inträffade. Även om hans
poesi åter börjar komma till heders, är han ändå
alltjämt mest berömd som författare till Gullivers resor
(1726). Boken skildrar fyra resor. De två första går
till dvärgarnas land Liiliput och till jättarnas
Brob-dingnag. Swift karikerar i de »högklackade» och de
»lågklackade» dvärgarnas tvister striderna mellan
to-ries och whigs, vilka i starkt förminskad skala ter sig
futtiga och löjliga. Men genom att i nästa ögonblick
slunga kapten Gulliver till jättarnas rike når han en
våldsam kontrastverkan. Här visar Swift t. ex. hur
äcklig och vämjelig människokroppen med sina
ut-dunstningar, leverfläckar och sin hårbeklädnad ter sig
i stark förstoring genom att drastiskt skildra en ung
jätteflickas lek med Gulliver då hon håller på med
sin morgontoalett.
De två sista resorna vittnar om en bitterhet som
stegras till ett människohat utan minsta drag av
försonande humor. Den tredje resan går till landet
La-puta, där den mänskliga tekniken triumferar över
naturen, och den fjärde - skickligt kontrasterande
- går till landet Balnibarbi. Här lever de moraliskt
ädla houyhnhnmerna, hästar vilka i sin tjänst som
dragare har yahooerna, dvs. människor. Hästarna
uttalar sig med förakt om dessa tvåbenta djurs
hatfull-het, girighet och dryckenskap, och Gulliver måste till
sin skam erkänna, att de i hans hemland knappast är
bättre. Vid återkomsten dit är han så uppfylld av
avsky för människan, att det tar ett helt år, innan han
kan förmå sig till att äta tillsammans med hustrun
och barnen.
215—412596 VII
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
