Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika — där vita, röda, gula och svarta förenats i de stora möjligheternas land - Högslätterna, gamla centra för indiansk kultur - Den vulkaniska verksamheten och dess betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3384 SYDAMERIKA
DÄR VITA, RÖDA, GULA OCH SVARTA FÖRENATS
I DE STORA MÖJLIGHETERNAS LAND
Sydamerika. En blick på Sydamerikas karta
avslöjar genast två framträdande huvuddrag i
världsdelens geografi: Andernas väldiga fjällkedja och
Ama-so’nområdets oerhörda lågland, som väster om det
brasilianska höglandet står i förbindelse med de vida
slätterna kring La Platafloden och dess biflöden.
Högslätterna, gamla centra för indiansk kultur
Västra Sydamerika behärskas helt av Andernas
bergssystem, som i fråga om längd och höjd söker sin
like. Sträckande sig mer än 7 200 km i nord-sydlig
riktning, stiger bergen på flera ställen till toppar på
över 6 000 m ö. h. och når i Bolivia sin största bredd
(800 km). Viktiga för människan är högslätterna,
vilka erbjuder goda existensmöjligheter, trots att de
ligger ända till 3 000 å 4 000 m ö. h. Häruppe fann
också spanjorerna vid sin ankomst högtstående och
säregna indiankulturer. På den förnämsta
högslätten finner vi den enda större sjön i hela Sydamerika,
Titicac’a, 3 812 m över havet. Östra delen av
kontinenten utfylles huvudsakligen av tre breda
höglands-massiv, som i fråga om form och höjd mycket skiljer
sig från Anderna. Där har vi Brasiliens högland
(600-1 200 m ö. h.), vilket dock i sydöst har toppar på ända
till 2 821 m h. ö. h., vidare mot norr Guayanas [-[goa-ja’na]-] {+[goa-
ja’na]+} högland, liknande det brasilianska men
mindre till sin omfattning, samt slutligen längst i söder det
vindpiskade, trädlösa och öde Patagonien. Mellan
bergländerna intas kontinentens mitt av flodslätter
kring Orino’co (Llanos) [lja’nås] och
Amasonfloden (Selvas) samt söder därom av Gran Chaco och
Pampas kring La Platafloden och dess biflöden.
Till sin struktur tillhör Anderna de unga, tertiära
veckbergen liksom Alperna och Pyrenéerna i Europa
men uppvisar från dessa väsentligt skiljaktiga
former. Vid sidan av parallella ryggar och dalar, som
man vanligen finner i alla större bergskedjor på
jorden, uppvisar de högre partierna av Anderna, såsom
paTamos i Colombia, altipla’nos och pu’nas i
Bolivia och Peru, tämligen jämna ytformer. Där floder
från randen av dessa högplatåer söker sig ned mot
låglandet, bryts enformigheten dock av branta,
kanjon-liknande erosionsdalar. De problem som möter vid
framdragandet av landsvägar och järnvägar genom
eller tvärsöver dessa djupa och besvärliga klyftor är
oerhörda och belyses kanske bäst av centralbanan i
Peru, som förbinder hamnen Callao [kalja’å] med
Oro’ya och koppargruvorna i det inre; för att kunna
passera Rimacdalen var det sålunda nödvändigt att
bygga 65 tunnlar och 67 viadukter.
Utsträckning. Från Kap Gallinas i Colombia (12° 21’ n. br.) till
Kap Horn (56° 59’ s. br.); norr—söder omkr. 7 500 km, väster
—öster 5100 km (största bredd). Sydamerika förbinds med
Mellanamerika genom Panamanäset.
Areal och folkmängd. Sammanlagda arealen uppgår till
17 868 000 km2 med omkr. 113 milj. inv. De olika staternas
areal och folkmängd framgår av nedanstående tabell.
Naturförhållanden. Andernas bergskedja i väster, en del av
Amerikas stora bergskedja, Kordillererna, med Amerikas högsta
topp, Aconcagua (7 030 m ö. h.). Högplatåer i Anderna, bebodda
upp till omkr. 4000 m ö. h.; Brasiliens högland, Guayanas
högland ; tre huvudfloder, Amasonfloden, La Plata och Orinoco med
kringliggande lågländer.
Produkter. Vete, majs, ull, kött, kaffe, bomull, kakao, petroleum,
koppar, järn och tenn m. m.
Huvudstäder. I Argentina: Buenos Aires (4,6 milj, inv.), i Bolivia:
La Paz (321 000 inv.), i Brasilien: Rio de Janeiro (2,4 milj, inv.),
i Chile: Santiago (952000 inv.), i Colombia: Bogotå (643 000 inv.),
i Ecuador: Quito (211 000 inv.), i Paraguay: Asuncion (206 000
inv.), i Peru: Lima (835000 inv.), i Uruguay: Montevideo (784000
inv.), i Venezuela: Caracas (695 000 inv.).
Sydamerikas politiska indelning.
Land Areal tusental km2 Uppskattad folkmängd i tusental 1951
Argentina 2 808 17644
Bolivia 1099 3 054
Brasilien 8516 53 377
Brittiska besittningar:
Brittiska Guayana 215 431
Falklandsöarna och
Sydge-orgien l6 2
Chile 742 5 192
Colombia I I38 11 266
Ecuador 275 3203
Fransk besittning:
Franska Guayana 91 26
Nederländsk besittning: Surinam el. Nederl. Gua-
yana J43 223
Paraguay 407 1425
Peru 1 249 8558
Uruguay 187 2353
Venezuela 912 5071
Den vulkaniska verksamheten och dess betydelse
Över de egentliga högslätterna höjer sig massiv som
består av hårdare och motståndskraftigare bergarter
eller utgörs av vulkaner, vilka senare spelar en
framträdande roll i fjällvärlden. Så visar många av de
högsta topparna den för vulkaner karakteristiska formen
av en kon. Det område som har den utan jämförelse
ståtligaste raden av vulkaner är Ecuador, bland dem
de berömda Chimboraz’o och CotopaxT, resp. 6 272
och 5 896 m. Högsta toppen i hela Amerika och på
hela södra halvklotet är Aconca’gua i argentinska
Anderna (7 030 m ö. h.).
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
