Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika — där vita, röda, gula och svarta förenats i de stora möjligheternas land - Utrikeshandeln har länge varit beroende av några få specialartiklar i varje republik - Från monokultur till självförsörjning - Ur Sydamerikas historia - Kolonierna gör sig fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3388 SYDAMERIKA __________________________________
liga skäl nästan helt baseras på åkerbruk och
boskapsskötsel, och landets exportstatistik domineras
följaktligen av spannmål och andra livsmedelprodukter,
vilka sedan länge spelar en livsviktig roll för
industriländerna i Västeuropa. Brasiliens finanser berodde en
gång i högsta grad på exporten av vildkautschuk från
Amasonas urskogar, men sedan de engelska och
holländska gummiplantagerna i Sydostasien erövrat
världsmarknaden, måste landet i stället lita sig till
kaffet, som blev och förblivit den speciella
brasilianska produkten. Men vid sidan av denna stapelvara,
som trots en viss tillbakagång motsvarar nära hälften
av världsproduktionen, har i synnerhet frukt, kakao,
socker och bomull fått allt större betydelse. Även i
Venezuela och framför allt i Colombia har
kaffeodlingen haft och har fortfarande stor omfattning, men
här är det numera petroleum som tilldrager sig
intresset. I Colombia kommer visserligen ca tre
fjärdedelar av exportvärdet på kaffe men i Venezuela 97 %
på petroleum, som möjliggjort en ytterst aktningsvärd
även kulturell upprustning i det förr tämligen
förkomna landet under senare år.
I Chile har kopparutvinningen och i viss mån
järn-malmsexporten till USA fyllt ut det tomrum i
exporten som den tillbakagående salpeterindustrin lämnat
efter sig. I Bolivia svarar tennutvinningen för inte
mindre än 75 % av exportvärdet, men i Peru har
kustlandets storartade odlingar av socker och bomull
numera trängt kopparutförseln i bakgrunden.
Beträffande de tre minsta republikerna kan det sägas, att
medan Uruguays utrikeshandel nära överensstämmer
med Argentinas och Ecuadors med grannen
Colombias, spelar garvämnet quebrachoextrakt [käbratj’å]
ännu en viss roll för det lilla Paraguay.
Från monokultur till självförsörjning
Om man alltså kan konstatera, att näringslivet i
flera ledande stater i stort sett varit baserat på
produktion av en eller ett fåtal stora stapelartiklar för
export - monokulturer - kan man under senare
årtionden förmärka en påtaglig förändring. Den stora
världskrisen i början av 1930-talet drabbade
Sydamerikas råvaruproducerande länder särskilt hårt. Kaffet,
som tidigare tillfört Brasilien stora rikedomar, kunde
under krisen inte säljas utan måste i viss utsträckning
t. o. m. brännas. Chiles världsmonopol på salpeter
hs de genom framställningen av luftkväve redan
tidigare gått förlorat, och även i övrigt visade sig
beroendet av konjunkturerna på världsmarknaden medföra
större svårigheter för dessa monokulturstater än för
länder med en mera allsidig produktion. Genom en
starkare differentiering av produktionen och ett
utbyggande av den egna industrin söker man nu uppnå
en bättre balans inom näringslivet och frigöra sig från
de största riskerna vid konjunkturomsvängningar.
Medan sålunda 1925-34 kaffet ingick med 60-74 %
i Brasiliens export, ligger procenten 1951 trots
lysande konjunkturer under 60 %, medan samtidigt
bomullens andel i exporten höjts från 1 % 1933 till
12 % nämnda år. Liknande tendenser till en övergång
mot mera allsidig produktion gör sig även
annorstädes märkbara, där tidigare monokulturerna varit mer
eller mindre allenarådande.
Ur Sydamerikas historia
Om Sydamerikas erövring, se Amerika. Erövringen
av större delen av Sydamerika var fullbordad redan i
förra hälften av 1500-talet. Den första kolonialtidens
spanska förvaltning fick sin huvudsakliga prägel av
sökandet efter skatter (guld, silver), medan
jordbruket försummades. Nästan allt vad de vita behövde
infördes från Gamla världen. Katolska missionärer och
religiösa sällskap utövade stort inflytande, men trots
detta förtrycktes indianerna och utsögs genom
orimliga skatter.
Såväl i Brasilien som i det spanska Amerika
utvecklades näringslivet blott obetydligt under den
trehundra år långa kolonialtiden. Bergsbruket, som vid
mitten av 1500-talet fick stort uppsving, förblev i
spanska Amerika utom i La Plataområdet grundläggande
för näringslivet. Potosi’s silvergruvor var
världsberömda. Redan vid slutet av 1500-talet gav emellertid
efterfrågan på kött bland Perus och Chiles
bergverks-arbetare upphov till en begynnande kreatursavel i
norra Argentina, i större skala dock blott bedriven i
La Plataområdet.
Utom hudar och salt kött utgjorde rent koloniala
produkter, såsom socker och kakao, under denna tid
den dominerande delen av skeppslasterna till Europa.
Den gamla bearbetningen av ull i Peru till
indiankläder fortsattes, men färdiga varor införskrevs, mest
från Spanien. De spanska handelsfartygen måste i
enlighet med dåtidens monopolpolitik utgå från några
få föreskrivna hemlandshamnar och använde som
samlingsplats för hemfärden vanligen Habanas [-[ha-van’a]-] {+[ha-
van’a]+} hamn. Full handelsfrihet mellan
moderlandet och dess amerikanska kolonier infördes först 1778.
Det politiska och sociala system vid vilket den
spanska regimen i Sydamerika envist höll fast
återspeglade det långa förfall Spanien sedan början av
1600-talet råkat i.
Kolonierna gör sig fria
Mot slutet av 1700-talet utbröt flera gånger uppror
mot det spanska herraväldet. Ehuru dessa saknade
enhetlig ledning och snart undertrycktes, var de dock
ett förebud till vad som komma skulle. Det farligaste
uppror spanjorerna hade att nedslå var det som
inkaättlingen Tupac Amaru organiserade 1780-81. Det
var den infödda fjällbefolkningens sista starka
motståndsrörelse mot främlingsväldet men resningen fick
dock inte samma betydelse som revolterna bland
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
