Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södermanland — herrgårdsbygd och bondebygd - Städerna i Södermanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3408 SÖDERMANLAND
Gyllenhjelmsgatan i Strängnäs med domkyrkan i fonden.
Östra gatan i Trosa, »världens ände».
Slottet och Fiskbron i Nyköping.
Kanalparti i Södertälje.
Städerna i Södermanland
Södermanland har tolv städer samt del i en
trettonde, Stockholm. Av dessa grundlädes Södertälje,
Nyköping, Torshälla, Strängnäs och Trosa under
medeltiden, Mariefred och Eskilstuna under 1600-talet,
Katrineholm, Nynäshamn, Flen, Nacka och Oxelösund
under våra dagar. (Om Eskilstuna se särskild art.)
Nyköping, länets residensstad, ligger vackert vid
Nyköpingsåns utlopp i Stadsfjärden av Östersjön. Den
uppstod tidigt under medeltiden som marknadsplats
intill den höjd där Nyköpingshus uppfördes på 11
ootalet. Stadskyrkan, S:t Nikolaus, har troligen uppförts
på 1260-talet. Orten omnämns som stad första gången
1234. Under Magnus Ladulås, som residerade här som
hertig, blev Nyköpingshus en ansenlig borg. Efter
Nyköpings gästabud 1318 förstördes den delvis men
återuppbyggdes och var på 1400-talet ett av Sveriges
starkaste fästen. Under Gustav Vasa och Karl IX, som
bodde här som hertig från 1568, förstärktes fästet
ytterligare, och Karl uppförde det ståtliga renässansslott
som förstördes genom eldsvådan 1665. Även staden
härjades då svårt, och 1719 brände ryssarna ned
staden. Dess industri går tillbaka till det under Karl IX:s
tid anlagda manufaktursmidet och mässingsbruket vid
fallen inom staden, senare tillkom textilfabriker,
möbelverkstäder, bilfabriker och mekaniska verkstäder.
— Nyköping var länge en betydande hamn och
utskeppningsort för Bergslagens produkter men har nu
ersatts av det längre ut belägna Oxelösund.
Södertälje. Där i våra dagar Södertälje kanal
förbinder Mälaren med Östersjön fanns ännu under de första
århundradena e. Kr. en naturlig segelled. Tack vare
landhöjningen uppgrundades den dock alltmer, och
omkring 500 syns den direkta sjöförbindelsen ha
avbrutits. Ännu några århundraden tycks man dock ha
dragit farkosterna över det låga näset för att på detta
sätt nå fram till den då blomstrande staden Birka på
Björkön. Tidigt uppstod på näset en handelsort, Tælge,
som under medeltiden var starkt befäst och platsen för
herredagar och biskopsmöten. Efter Stockholms
tillkomst blev emellertid konkurrensen hård, och Tælge
drog härvid det kortaste strået. Engelbrekts avsikter
att genom en kanal förbättra stadens
utvecklingsmöjligheter översteg hans förmåga. 1636 förbjöds all
utländsk seglation till förmån för Stockholm, och först
efter invigningen av Södertälje kanal 7 okt. 1819,
badanstaltens tillkomst och industrins utveckling i mitten
av 1800-talet har Södertälje, som staden efter
Norrtäljes tillkomst heter, åter blivit av stor betydelse.
I våra dagar är Södertälje trots sina uråldriga anor
en modern industristad. Mest omfattande är
verkstadsindustrin (Scania-Vabis, Svenska Maskinverken, Baltic
m. fl.) samt tobaks- och kemiska fabriker. Södertälje
är Stockholms läns största industristad men har
mindre folkmängd än Solna.
Katrineholm är ett typiskt exempel på
kommunikationernas betydelse för uppkomsten av en svensk stad.
Sedan västra stambanan öppnats 1862 och 1866 den
östra stambanan tillkommit med utgångspunkt i
Katri
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
