Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sömn — då organismen brinner på sparlåga - Huvudet somnar före fötterna - Middagssömnen ger långt liv - Sover Ni tillräckligt? - Sömnlöshet - Sov lika många timmar före som efter ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3410 SÖMN _________________________________________
Så inträffar kanske en fatalitet, som heter
snarkning. Denna beror på vibrationer i mjuka gommen
och gombågarna, när andningsluften passerar. Att
detta är möjligt beror på att muskulaturen i nämnda
regioner avslappats - ett säkert om också inte
tilldragande tecken på en djup och god sömn!
Huvudet somnar före fotterna
Den intressanta detaljen kan påpekas, att alla delar
av vår kropp inte insomnar samtidigt. Först är det
huvudet, som glider bort ur medvetandet, därefter
den övriga kroppen. Mannen som somnar vid ratten
trycker ned gaspedalen som förut, även då hans
huvud fallit ned på bröstet.
Sömnen är oundgänglig för vårt liv. Behovet därav
är dock högst individuellt. Det finns människor för
vilka det är tillräckligt med några få timmars sömn.
Andra däremot kan sova när som helst och i nästan
vilken ställning som helst. Även årstiderna spelar in
såtillvida att vintern kräver mer av detta dvalliknande
tillstånd än sommaren.
Middagssömnen ger långt liv
Hur länge bör vi då sova? För en vuxen människa
är genomsnittet omkring åtta timmar. Många jäktade
nutidsmänniskor sover för litet och skulle må väl av
ytterligare en timme, som lämpligen bör njutas på
eftermiddagen. Det är ett gammalt gott hälsorecept,
som säkerligen borde komma till heders igen, att
middagssömnen ger långt liv. I varje fall avlastar en
timmes siesta mitt på dagen en avsevärd börda för
kroppen, blodtrycket sjunker, hjärtat får det en smula
lugnare, och förslitningen av vår kropp blir inte
densamma som när vi är i gång från morgon till kväll.
De personer som har möjlighet att koppla av en stund
mitt på dagen är i allmänhet vid bättre vigör och
uträttar mer effektivt arbete än de som oavbrutet måste
ligga i selen.
Sover Ni tillräckligt?
Sömnbehovet hos barn är avsevärt större än hos
den vuxne. De för tidigt födda sover dygnet runt, den
nyfödde 20 timmar; därefter sjunker sömnbehovet
mer och mer, så att det vid en ålder av sex månader
är 16 timmar, vid ett år 13-15 timmar, vid tre år
11—13 (därav en timme på dagen), i början av
skolåldern 10-11 timmar, under hela övriga skolåldern
10 timmar, allt i ungefärliga siffror.
Sömntiden avtar kontinuerligt till ungefär 30 års
ålder. Artonåringar sover i genomsnitt ca 8/2 timme
per dygn, 22-åringar 8. Från 30-års åldern förblir
sömnbehovet oförändrat mellan 7/2 och 8 tim. in i
hög ålder. Det inträder emellertid med tilltagande
ålder större bundenhet vid vanan att få sin sömn på
bestämd tid. Unga människor kan sova när som helst.
De äldre däremot blir beroende av att få sova på
bestämd tid. Om den vanliga sömntiden är förbi kan
de många gånger inte somna. Med tilltagande ålder
måste man alltså »vårda sin sömn», sova på
bestämd tid.
Sömnlöshet
Men om det nu inte går att somna på kvällen?
Tillgrip då ej genast sömnpulver! Dessa skänker
nämligen ingen naturlig sömn utan förlamar endast
vissa delar av hjärnan. Dessutom är de gifter, som
likt narkotika för att göra verkan måste tillföras i allt
större kvantiteter.
Rädslan för att få för litet sömn och därigenom bli
sjuk är betydligt överdriven. Är kroppen i absolut
behov av sömn insomnar man också omedelbart, även
om man skulle spjärna emot. En del människor
behöver under perioder av sitt liv ytterst litet sömn, och
sitt sömnbehov kan de därför tillfredsställa genom
att slumra in korta stunder under nattens lopp, något
som man själv har svårt för att kontrollera men som
är en gammal erfarenhet för nattsköterskorna hos
patienter som klagar över att aldrig få sova. Största
risken med sömnlöshet är den uppjagade rädslan att
man skall bli sjuk.
Det finns många sätt att bekämpa sömnlöshet.
Ligger en smärtsensation, t. ex. ont i magen, bakom, är
det bäst att med hjälp av läkare söka häva den
bakomliggande orsaken, som i detta fall kan vara ett magsår.
Eftersom mycken sömnlöshet beror på
överansträngning av vissa hjärndelar bör man i sådana fall söka
koppla av en stund, innan man går och lägger sig.
En promenad, en stunds vedsågning eller något
liknande manuellt arbete är för den intellektuellt
arbetande det mest rationella, liksom en tråkig bok för
kroppsarbetaren. En förutsättning för sömn är vidare
varma fötter. Ett bra medel härför är växelbad, dvs.
två baljor med vatten, den ena med hett, den andra
med kallt, i vilka fotterna doppas växelvis med tre
minuters uppehåll i den varma och en kvarts minut
i den kalla. Ett ljumt bad 33-35 grader gör stundom
underverk genom att framkalla en allmän dåsighet
och avslappning. Varmare bad verkar däremot
upphetsande.
Sprit ger sömn, och den s. k. nattpilsnern har ju
nästan klassiskt rykte. Emellertid känner man sig inte
så utvilad efter en spritframkallad sömn. Den
suveräna drycken för sömnlösa är ett glas varm mjölk,
som i regel har åsyftad verkan.
Sov lika många timmar före som efter ett
Eftersom livsprocessernas tempo i genomsnitt är
lägst kring klockan ett på natten, bör idealet vara att
sova lika många timmar före som efter detta
klockslag. De moderna vanorna lägger dock avsevärda
hinder härför särskilt i städerna, där man sover för litet
för det allmänna välbefinnandet.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
