Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Testning — vad duger du till? - Vad testning består av - Svårigheter vid testkonstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TESTNING 3445
dant sätt att man inte bara prövar en förmåga utan
genom olikartade prov försöker få grepp om olika
egenskaper hos den prövade. Dessa egenskaper kan
man dock inte få direkt grepp om genom testningen.
Man förelägger en individ vissa prov och registrerar
hans beteende och hans prestationer i de olika proven.
Av dessa reaktioner försöker man sedan dra slutsatser
beträffande hans egenskaper eller förmåga i vissa
avseenden.
Denna form av psykologisk mätning är sålunda
indirekt och däri har man den kanske mest
betydelsefulla felkällan. Om inte beteendet i
prövningssitua-tionen motsvarar något som är orsaksbundet och
konstant hos den prövade blir testningen meningslös. I
varje fall får testresultatet inget värde som
förutsägelse för hur den prövade kommer att bete sig
under sin fortsatta verksamhet i skolan eller på
arbetsplatsen. Full överensstämmelse kan man knappast
hoppas på. Men det visar sig att resultaten i allmänhet
blir rättvisande och har värde som förutsägelse.
Testningen används i stort sett på fyra olika
områden, men ingenting hindrar att prov av olika slag
kombineras till en hel serie för kartläggning av den
enskilda individen. Till en början var det
huvudsakligen fråga om prov på intelligensen, uppfattad som
allmänintellektuell förmåga, men efter hand har
pröv-ningsförfarandet utsträckts att gälla olika
komponenter i begåvningen, t. ex. den tekniskt-mekaniska
förmågan. Sedan har vi fått prov som gäller
karaktärs-mässiga egenskaper och personligheten över huvud.
I nära samband med dem står test av olika slag som
konstruerats för att utröna vederbörandes intressen
eller uppfattning i olika frågor, s. k. attityder.
Slutligen förekommer prov som inte mäter någon direkt
egenskap eller förmåga utan avser att utröna
kunskaperna i ett visst avseende.
På dessa olika områden har så många test
utarbetats att det knappast längre är möjligt att
överblicka hela fältet. Tyvärr finns det många test som
kommit till alltför snabbt och inte kontrollerats
tillräckligt noga vid användningen, varför de inte är helt
tillförlitliga. Det är en sak som psykologerna själva
varnar för och ställer sig skeptiska till. Tidigare
märktes det kanske mest på intelligenstestningens område,
men där har forskningen fortskridit så långt, att man
fått fastare mark under fotterna.
Intelligensmätningen har för övrigt blivit ett eget forskningsområde
inom testningen och behandlas i enlighet därmed i en
särskild artikel.
Svårigheter vid testkonstruktion
Det står klart att test för skilda ändamål måste få
olika utformning. Denna skiljaktighet förefinns
redan i fråga om själva provsituationen. Om
prövnings-ledaren kan syssla med var och en av de testande
individuellt, kan proven ha annan karaktär än om
många individer skall prövas på en gång. När
test-ningsledaren är ensam med den prövande, ger
honom uppgifterna en efter en och registrerar
resultaten brukar man tala om individualprov. Sådana är
vanliga när det är fråga om prövning av barn eller
gäller praktiska prov, då iakttagelsen av hur en sak
utförs kan betyda lika mycket som det slutgiltiga
resultatet. När flera individer skall prövas samtidigt
måste man i allmänhet tillgripa skriftliga prov och ge
dem i form av grupprov. Prövningsledaren ger då
samtliga prövande en gemensam instruktion och de
får sedan arbeta var och en i sin takt och själva
ange resultaten för de olika deluppgifterna.
De skriftliga grupproven har den nackdelen att de
lätt får språklig karaktär, oavsett vilken förmåga de
än är avsedda att pröva. Vana vid papper och penna
kan därför påverka resultatet. Dessa svårigheter har
man försökt komma ifrån genom att utforma proven,
så att den prövade endast behöver svara genom att
göra vissa markeringar. Så kan ske om man efter varje
uppgift sätter ett visst antal svarsalternativ så att den
prövade endast har att med ett pennstreck markera
sin lösning. Denna metod medför å andra sidan den
vanskligheten att man med rena gissningar kan
uppnå ett visst antal riktiga svar. Den felkällan har man
försökt eliminera genom att göra korrigeringar för
gissningsfrekvensen, när man räknar ut resultaten.
Det är tämligen självklart att man utformar testen
olika för skilda ändamål och olika åldersstadier.
Svårigheten är - om man inte avser kunskapsprövning
- att samla sådana uppgifter som är relativt
oberoende av tidigare utbildning och erfarenhet. För
barn i skolåldern är det praktiskt taget omöjligt, men
där vet man å andra sidan mera om vilka
grundkunskaper som är normala för åldrarna upp till 12-13
år. I övrigt utgör de prövandes olikheter beträffande
kunskaper och erfarenheter en av de största
svårigheterna vid testkonstruktionen. I någon mån kan
denna svårighet utjämnas av att det finns ett påtagligt
samband mellan en individs kunskaper och hans
begåvning i ett visst avseende. Undantag finns
naturligtvis, men man får nöja sig med att räkna med vad
som är allmänt förekommande.
Den ojämna kunskapsstandarden bland ett större
antal prövade gör, att man många gånger måste ha
olika prov för skilda skolutbildningsnivåer eller
bedöma resultaten olika för skilda kategorier. Ett
testprov måste vara så konstruerat, att en del uppgifter
kan lösas även av de sämst begåvade, medan andra
prov skall vålla även de bäst begåvade svårigheter.
Uppgiftslösandet måste ske inom en viss fastställd tid.
I annat fall skulle teoretiskt sett alla som prövades
kunna lösa alla uppgifter och då fick man inte de
skillnader testen är avsedda att ange. Rent praktiskt
skulle det dessutom vara orimligt att låta varje
prövande hålla på tills han klarat av alla prov.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
