Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Testning — vad duger du till? - Prov på kunskap och färdighet - Personlighetsprov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TESTNING 3447
Vidstående figurer utgör fyra
olika »bilder» i
Rorschach-testet, som ytterligare
innefattar sex dylika figurer. Den
som testas får se på dem i
tur och ordning och försöka
ge en tolkning av vad han
ser, dels i fråga om helhet,
dels i fråga om detaljer.
Svaren tolkas sedan efter ett
bestämt schema och kan ge
utslag för t. ex. neuros, ångest,
dådkraft osv.
sakligen modersmål och räkning, men försök med
prov spelar stor roll, eftersom betygen i folkskolan
numera är praktiskt taget ensamt avgörande för
inträde i högre skola.
Personlighetsprov
Sådana testprov som tar sikte på karaktärsmässiga
egenskaper blir givetvis inte lika exakta som de som
gäller kunskaper och färdigheter. På
begåvningstes-ten finns det ett visst sätt att svara och det är ofta
det enda rätta svaret. När det gäller
personlighetsprov kan man inte ha samma normering med rätt och
fel. Där gäller det mest att försöka konstatera, hur
en person är beskaffad och att undvika resonemanget
rätt och fel. Ibland har dock den som testas
uppfattningen att det gäller att uppträda på ett visst sätt.
Frågar han, hur han skall bete sig, gäller alltid
svaret, att han skall försöka vara sig själv utan extra
krumbukter.
Lättast att utvärdera är givetvis de
personlighetsprov som består av frågeschema, där det gäller att
svara enligt en i förväg uppgjord mall. Ett prov av
detta slag är Bernreuters personlighetsschema, som
består av 125 frågor. Där skall den prövande rita en
cirkel kring »Ja», »Nej» eller frågetecknet som finns
vid var och en av frågorna. Här får man ett
kvantitativt mått på olika svarstyper och kan lätt jämföra alla
prövade. Det är betydligt svårare att göra sådan
utvärdering för s. k. situationsprov. Där kan
vederbörande visserligen också föreläggas en mängd
svarsalternativ, men man har svårt att därmed täcka alla
individuella nyanseringar. Därför har det visat sig
bättre, att låta den prövande avge ett någorlunda
fritt svar som i Rosenzweigs »Picture-frustration
study» (svensk benämning saknas), som består av 24
bilder av här exemplifierad art. Där gäller det att
formulera en replik och skriva den i den blanka rutan
till höger. Av den gemensamma tendensen i en serie
svar kan man utläsa något om den prövade, t. ex. om
han är aggressiv eller tillbakadragen.
Tolkningen av dylika provresultat får en viss
subjektivitet över sig. Samma är förhållandet med
tolkningen av åtskilliga s. k. projektiva test. Tanken
bakom dessa test är att den prövade skall avge sin
uppfattning om något eller göra en beskrivning och att
man i hans sätt att göra detta skall få en viss
projektion av hans egen personlighet. Iakttagelsen att vårt
sätt att tolka något är subjektivt och personligt
till-lämpades med stor framgång av schweizaren
Her-mann Rorschach, som 1921 publicerade sina tio
bläck-fläckstavlor. Figurerna har uppkommit genom att en
tusch- eller färgfläck placerats mitt på ett papper
varefter detta vikts på mitten. Vissa sådana
symmetriska figurer har sedan Rorschach använt för sin
per-sonlighetsdiagnostik. Den som prövas får berätta vad
han ser på varje tavla. Svaren registreras och
utvärderas enligt särskilda beräkningsmetoder och
kombinationer. Det visar sig föreligga vissa skillnader i fråga
om olika människotypers sätt att tolka figurerna.
Ett liknande system har vi i det av amerikanen
Henry Murray skapade projektiva testet, TAT, eller med
dess fullständiga namn Thematic apperception test,
som omfattar 20 bilder i två serier. Dessa bilder har
sådana motiv att de kan bli föremål för olika tolk-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
