Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidning — »tredje statsmakten» - Press, politik och parti - Svenska tidningars startår 1645—1890 - Redaktionsstaben anpassad efter arbetsuppgifterna - Redaktionens organisatoriska instanser - Endast allroundman perfekt specialist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDNING 3471
ningar och utredningar i olika politiska frågor. Detta
material har endast informativ karaktär och
betraktas inte av den politiske redaktören som
partiledningens direktiv eller rättesnöre, som han har att ställa
sig till efterrättelse. Det är både hans rättighet och
hans plikt att i sin tidning behandla politiska
aktualiteter efter eget samvete och omdöme. Den tidning som
i sina politiska meningsyttringar bekvämt tyr sig till
den s. k. cirkulärledaren mister snart sin auktoritet
inför läsekretsen.
Redaktionsstaben anpassad efter arbetsuppgifterna
De organisatoriska formerna för en tidnings
redaktionella arbete är mycket växlande. Redaktionsstabens
storlek och sammansättning bestäms av tidningens
arbetsuppgifter. Rikstidningens intressesfär är
mångsidigare än lokaltidningens. Organisationen måste i båda
fallen anpassas till tidningens huvuduppgifter och
huvudintressen. Rikstidningen måste t. ex. tillgodose
skilda kulturintressen och därför hålla sig med en
kvalificerad kulturredaktion. Lokaltidningen måste i sitt
arbete lägga huvudvikten på de lokala intressena. Det
kulturbetonade materialet kan den visserligen inte
undvara, men den behöver inte själv producera det.
Kulturbehovet kan tillgodoses genom abonnemang på s. k.
gemensamhetsmaterial. Landsortstidningar i sportcentra
måste ha en självständig sportredaktion, medan andra
kan anse den avdelningen mera oviktig.
Redaktionsstabens sammansättning kan alltså förete många
variationer. En rikstidning kan behöva drygt hundratalet
medarbetare, medan lokaltidningen kan nöja sig med
fjärdedelen, i många fall ännu mindre.
Redaktionens tekniska organisation, det interna
arbetssystemet, är däremot lika för alla tidningar och
förekommande avvikelser berör endast praktiska
detaljer. Händelseförloppet vid tidningens tillkomst är
konstant för alla tidningar. Det enda växlande är
arbetstiderna med hänsyn till utgivningstiden.
Morgontidningen, som går i press sent på natten, börjar
dags-arbetet senare än kvällstidningen med dess
pressläggning tidigt på dagen.
Många tidningar har en del av redaktionsstaben
samlad i ett gemensamt arbetsrum kring
redaktionssekreteraren och notischefen (centralredaktion), medan
endast specialisterna har egna arbetsrum. Detta får nog
anses vara regel, men det finns tidningar med
genomgående cellsystem och tidningar med andra
inred-ningssystem.
Redaktionens organisatoriska instanser
Huvudansvaret för redaktionens effektivitet faller på
chefredaktören, tidningens högste arbetschef, oftast
även dess ansvarige utgivare. Han svarar för att
redaktionen får de arbetskrafter som den behöver för att
inom ramen för tidningens ekonomiska resurser fylla
sin uppgift. För den ekonomiska bedömningen har han
kontakt med ekonomichefen, som visserligen inte har
personligt inflytande över anställningsfrågor, men ändå
måste ha ett ord med i laget, eftersom det är han som
har överblick över tidningens ekonomi. Personvalet är
det chefredaktören som avgör. Med sin personlighet,
sin publicistiska skicklighet och sin allmänna
inställning till dagens frågor ger han tidningen dess ansikte
och dess auktoritet. Det är han som lägger upp de
stora linjerna för tidningens redigering.
Redaktionssekreteraren ansvarar för att
chefredaktörens intentioner förverkligas. Han är bryggan mellan
chefredaktören och medarbetarstaben och samtidigt
den centrala punkten i redaktionens dagliga arbete.
Han fördelar de aktuella arbetsuppgifterna enligt
regeln »rätt man för varje uppgift», han håller översikt
över både dagens cch morgondagens aktualiteter och
Svenska tidningars startår 1645—1890
(Siffror inom parentes netto upplaga första
halvåret 1954)
1645: Ordinari Post Tijdender (Post- och
Inrikes Tidningar) (ca 3 200)
1758: Norrköpings Wekoblad
Norrköpings Tidningar (23 200)
1824: Stockholms Dagblad (annonsorgan).
Nyhetstidning från 1834, uppgick 1933 i
Stockholms-Tidningen.
1830: Aftonbladet (181000)
1831: Vestmanlands Läns Tidning (34200)
1832: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning
(44 200)
1836: Nya Wermlands-Tidningen (55 200)
1837: Norrlands-Posten (8300)
1838: Östgöta Correspondenten (48000)
1841: Barometern (25400)
1841: Sundsvalls Tidning (24400)
1843: Nerikes Allehanda (35500)
1847: Öresunds-Posten (7800)
1848: Snällposten (uppgick 1871 i Sydsvenska
Dagbladet Snällposten)
1855: Karlstads-Tidningen (6 300)
1859: Sundsvalls-Posten (7000)
1859: Göteborgs-Posten (216400)
1864: Dagens Nyheter (293400)
1866: Smålandsposten (32 700)
1870: Sydsvenska Dagbladet Snällposten
(72 300)
1884: Svenska Dagbladet (101 100)
1885: Social-Demokraten
Morgon-Tidningen (47 100)
1889: Stockholms-Tidningen (177600)
1890: Svenska Morgonbladet (17900)
1890: Eskilstuna-Kuriren (19700)
avlockar dem med sin journalistiska fantasi nya
uppslag och aspekter. Samtidigt håller han kontakt med
sätteriet för att kunna reglera manuskripttilldelningen
för sättning.
Notischefen är den som i första hand tar emot allt
det utifrån kommande material som kräver omedelbar
redaktionell behandling. Efter hans värdebedömning
sovras detta i aktuellt nyhetsmaterial, som omgående
går till utredigering, och bevakningsmaterial, som läggs
in i redaktionens dagbok eller uppslagskartotek för
behandling vid lämplig tidpunkt. (På många tidningar
handhar redaktionssekreteraren dagboken.) För den
omedelbara behandlingen av inkommande material
konfererar han med redaktionssekreteraren om de
åtgärder som bör vidtas, valet av medarbetare för varje
uppgift osv.
Endast allroundman perfekt specialist
I fråga om specialisterna - sportredaktören,
kriminalreportern, kommunalreportern, familjeredaktören
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
