Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidning — »tredje statsmakten» - Redaktionsstaben anpassad efter arbetsuppgifterna - Endast allroundman perfekt specialist - Dagstidningarna och de politiska partierna 1953 - »Utrikes» och »sporten» - Manuskriptet från skrivmaskinen till tryckpressen - Bilden från kameran till tryckpressen - Svenska Pressbyrån gigantiskt distributionsföretag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3474 tidning
Dagstidningarna och de politiska partierna 1953
„ .. Antal ar 1 tidningar Nettoförsäljning Procentuellt Vardagar röstetal 52
Liberala 59 1 [ 777 900 49,8 24,6
Konservativa . . 78 812 OOO 22,8 14,2
Socialdemokrater 36 599 700 16,8 46,0
Bondeförbundet. 17 148 800 4,2 10,7
Kommunister . . 8 55 000 L5 4,4
Övriga 32 175 200 4,9 0,1
23° 3 568 600 100,0 100,0
osv. - är det bara hos rikstidningen, och ofta knappast
ens där, som de är så koncentrerade till sin specialitet
att de inte också kan »hoppa in» på andra
arbetsuppgifter. De har blivit specialister först efter att ha
skaffat sig mångsidiga erfarenheter inom redaktionens olika
reportageområden och är alltså fullt utbildade
allround-män. De vet alltför mycket om journalistik för att rycka
på axlarna åt småjobb. Den femspråkige
utlandsrepor-tern kan på hemma tjänstgöring knåpa med att redigera
ut teaternotiser. För allroundmannen finns ingenting
som är så obetydligt att han inte kan göra det till
föremål för kvalitetsarbete. Han betraktar sig inte och
vill inte bli betraktad av andra som något slags
redak-tionsaristokrat.
»Utriket» och »sporten»
Två avdelningar inom redaktionen har en mera
självständig ställning än de övriga, utrikesredaktionen
och sportredaktionen. Det säger sig självt att de måste
arbeta på eget omdöme och utan direktiv från
redaktionssekreteraren. Dessa redaktörer har ju dessutom
en facklig utbildning som gör dem kvalificerade att
arbeta på eget ansvar. Sportredaktionen kan närmast
betraktas som en tidning inom tidningen. Sportchefen
är avdelningens chefredaktör, har sin egen
redaktionssekreterare och ofta av honom själv utvalda
medarbetare. Arbetet på »sporten» följer ju också en helt annan
rytm än den övriga redaktionen och måste därför gå
efter sin egen tidtabell.
En tredje självständigt arbetande avdelning
förekommer på varje morgontidning: nattredaktionen.
Innan redaktionssekreteraren lämnar sin tjänst för
dagen har han gjort upp en lista över dagens
reportagematerial och skissat ett förslag till första sidans
ombrytning. Nattredaktören övertar detta material för
den slutliga utredigeringen, varvid förstasidslayouten
fixeras med hänsyn till senare på kvällen inkommande
nyheter. Slutfasen timmen före pressläggningen kan
arta sig till envig mellan nattredaktörens önskan att få
med så mycket som möjligt i nästa dags nummer och
distributionschefens krav på att tidningen kommer ut
så fort som möjligt. Till sist får det första
morgontågets avgångstid ge det avgörande ordet.
Manuskriptet från skrivmaskinen till tryckpressen
En viktig uppgift har korrekturavdelningen. När
medarbetaren har sitt manuskript färdigskrivet lämnar
han det till redaktionssekreteraren för granskning och
rubricering. I regel är det också redaktionssekreteraren
som bestämmer när manuskriptet skall lämnas till
sättning. Från sätteriet går manuskriptet tillsammans med
ett avdrag av den satta texten till korrekturavdelningen,
som noggrant jämför den skrivna och den satta texten
och med vissa bestämda korrekturtecken anger
tryck
felen i den senare. Avdraget går tillbaka till sätteriet
för omsättning av de felaktigt satta raderna, varefter
sättaren överlämnar materialet till färdiggöraren, som
placerar det i ombrytningsramen med ledning av
layoutplanen från nattredaktören. Varje sida får sin
särskilda ombrytning med text, annonser och bildmaterial
väl avvägda mot varandra. De ombrutna sidorna går
därefter till präglingen, där det görs avtryck av dem i
fuktig papp, matriser, och går i denna form vidare till
stereotypgjuteriet, där matriserna får fungera som
gjutformar för halvcirkelformade tryckplattor, som förs till
tryckeriet för att fästas på tryckpressens cylindrar.
Tidningspapperet förs in mellan cylindrarna och över
ledvalsar till falsverket, som klistrar (eller häftar), skär
och viker det till färdiga tidningar. Tryckpressen är nu
färdig att starta, och medan den är i gång räknar den
automatiskt de färdiga tidningarna genom att lägga
vart femtionde exemplar på sned i transportbanan. Ett
paternosterverk transporterar tidningsnumren till
distri-butionsavdelningen för vidare befordran till de
väntande bilarna. Någon timme senare hörs den
efterlängtade knäppen i prenumerantens brevlåda.
Bilden från kameran till tryckpressen
Jämsides med manuskriptets väg går bildens väg till
tryckpressen. Klichéanstalten fotograferar
originalbilden, och negativet kopieras på en polerad, ljuskänslig
zinkplåt, som etsas i salpetersyra. Innan den färdiga
klichén, där originalet är bakvänt, går ner till sätteriet
för att brytas in i sidan har det gjorts ett avtryck som
ger en rättvänd bild av originalet.
Klichéframställningen kräver i sina detaljer ett ibland rätt omfattande
manuellt arbete. För bilder i färg måste det göras en
kliché för varje färg. Tryckning i färg fordrar därför
stor precision.
Medan pressarna rasslar har distributionschefen
trätt i funktion. Hans uppgift är att fördela upplagan
över tidningens spridningsområde så att antalet
exemplar till varje plats svarar mot det aktuella behovet
just där. Han måste därför ha först och främst god
kännedom om vilka nyheter tidningen för varje dag
innehåller och dessutom förmåga att snabbt avgöra
vilken del av spridningsområdet som har största intresset
för de olika nyheterna. Statistik över köpbehovet på
olika platser inom spridningsområdet kan också
vägleda honom när det gäller att fördela upplagan till
dess olika delar. Transportmöjligheterna inom området
har han naturligtvis på sina fem fingrar.
Svenska Pressbyrån gigantiskt distributionsföretag
För sin spridning har dagspressen till sitt förfogande
en gemensam distributionscentral, Svenska Pressbyrån,
som grundades 1905 och sedan 1940 ägs av tidningarna
själva. Den handhar så gott som all distribution och
försäljning av lösnummer av dagstidningar och
tidskrifter och beträffande de förra delvis även
distribution av prenumerantupplagorna. Huvudkontoret i
Stockholm har ett 50-tal filialer spridda över landet,
och transporterna sker med järnväg, flyg, busslinjer
och egna billinjer. Byrån har närmare 17 000
återförsäljare och ca 1 100 egna trafikkiosker. Under 1953
sålde byrån 232,4 milj, exemplar dagstidningar. Utom
tidningar och tidskrifter säljer byrån i sina kiosker även
böcker, papper, choklad, vatten osv. Dessutom handhar
byrån huvudparten av de utländska pressalster som
saluförs i Sverige. De importeras genom byråns
dotterföretag Wennergren-Williams AB. Pressbyråns totala
bruttoförsäljning 1953 uppgick till inte mindre än.
331,9 milj. kr.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
